New York, 160526 (IPS) – Efter l\u00e5ngt motst\u00e5nd valde Kanada nyligen till sist att godk\u00e4nna FN:s deklaration f\u00f6r ursprungsbefolkningars r\u00e4ttigheter. Nu hoppas m\u00e5nga att erk\u00e4nnandet \u00e4ven ska omfatta urfolk i andra l\u00e4nder som drabbats av kanadensiska gruvbolags framfart.<\/p>\n
<\/p>\n
Beskedet fr\u00e5n Kanadas nya regering om att landet efter tio \u00e5rs motst\u00e5nd valt att st\u00e4lla sig bakom FN-deklarationen hyllas av m\u00e5nga. FN:s s\u00e4rskilda rapport\u00f6r f\u00f6r urfolks r\u00e4ttigheter, Victoria Tauli-Corpuz, s\u00e4ger till IPS att beskedet \u00e4r “en frisk fl\u00e4kt”.<\/p>\n
Den konservativa regering som styrde Kanada fram till f\u00f6rra \u00e5ret var motst\u00e5ndare till deklarationen, som bland annat sl\u00e5r fast att stater m\u00e5ste r\u00e5dg\u00f6ra med ursprungsbefolkningar innan projekt som p\u00e5verkar deras liv sj\u00f6s\u00e4tts. Regeringen ans\u00e5g att det gav urfolken en vetor\u00e4tt \u00f6ver viktiga projekt.<\/p>\n
Landets nya regering under premi\u00e4rminister Justin Trudeau har dock en annan uppfattning och har meddelat att de godk\u00e4nner deklarationen.<\/p>\n
Victoria Tauli-Corpuz p\u00e5pekar samtidigt vikten av att regeringen inser i vilken utstr\u00e4ckning kanadensiska gruvbolag som \u00e4r verksamma utomlands p\u00e5verkar livet f\u00f6r olika urfolk.<\/p>\n
En mycket stor andel av v\u00e4rldens gruvbolag \u00e4r baserade i Kanada och gruvdriften \u00e4r en viktig del av landets ekonomi. M\u00e5nga aktivister anser samtidigt att landets myndigheter har mycket kvar att g\u00f6ra n\u00e4r det g\u00e4ller gruvbolagens agerande utomlands.<\/p>\n
En central del av FN-deklarationen sl\u00e5r fast att de projekt som ska bedrivas p\u00e5 urfolks marker f\u00f6rst m\u00e5ste godk\u00e4nnas av lokalbefolkningen, efter att de blivit ordentligt informerade.<\/p>\n
-Jag tror inte den kanadensiska regeringen tar den delen p\u00e5 allvar, vare sig det g\u00e4ller gruvprojekt som ska bedrivas i Kanada eller utomlands, s\u00e4ger Jennifer Moore vid organisationen Mining Watchs avdelning f\u00f6r Latinamerika, till IPS.<\/p>\n
Hon menar att den nya liberala regeringen i Kanada var noga med hur man uttryckte sig kring hur deklarationen skulle tolkas, i syfte att p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt kunna bedriva samma “f\u00f6retagsstyrda” agenda som den f\u00f6reg\u00e5ende regeringen.<\/p>\n
-Kanada forts\u00e4tter att betrakta problemen inom denna industri snarare som ett problem f\u00f6r landets anseende. Detta i st\u00e4llet f\u00f6r att vilja ta tag i de systematiska skador som uppkommer, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Jennifer Moore menar att ett av de stora problemen \u00e4r bristerna i det system som ska hantera anm\u00e4lningar om felaktigheter som f\u00f6retag anklagas f\u00f6r att ha beg\u00e5tt.<\/p>\n
-D\u00e4r sl\u00e5s det inte fast huruvida f\u00f6retag verkligen f\u00f6ljer de riktlinjer staten s\u00e4ger sig st\u00e5 bakom, och \u00e4n mindre leder det till n\u00e5gra \u00e5tg\u00e4rder eller sanktioner, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Bristen p\u00e5 r\u00e4ttvisa \u00e4r ett tydligt problem i Honduras, ett land vars gruvor i f\u00f6rsta hand drivs av f\u00f6retag som \u00e4r baserade i Kanada. Honduras \u00e4r ocks\u00e5 ett land d\u00e4r aktivister l\u00f6per stora risker vid protester mot hur de lokala befolkningarna drabbas.<\/p>\n
Minst 109 m\u00e4nniskor m\u00f6rdades i Honduras mellan 2010 och 2015 efter att ha protesterat mot dammbyggen, gruvor, skogssk\u00f6vling eller stora jordbrukssatsningar, enligt organisationen Global Witness.<\/p>\n
-Med tanke p\u00e5 Kanadas starka st\u00e4llning i den honduranska gruvsektorn s\u00e5 borde landets regering agera betydligt starkare f\u00f6r att f\u00e5 ett slut p\u00e5 \u00f6vergreppen, s\u00e4ger Mercedes Garcia, vid den USA-baserade organisationen Council of Hemispheric Affairs, till IPS.<\/p>\n
N\u00e4rmare 200 latinamerikanska och internationella organisationer har i ett gemensamt \u00f6ppet brev uppmanat Kanada att \u00e4ndra sina riktlinjer inom gruvsektorn. Kanada-baserade f\u00f6retag st\u00e5r bakom \u00f6ver h\u00e4lften av de investeringar som g\u00f6rs i latinamerikanska gruvor. Enligt brevet visar en studie av kanadensiska f\u00f6retag i nio l\u00e4nder i regionen p\u00e5 ett \u00e5terkommande m\u00f6nster av m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott inom gruvprojekt.<\/p>\n
Brevets undertecknare uppmanar Kanadas regering att f\u00f6rs\u00e4kra sig om att landets f\u00f6retag respekterar viljan hos de folkgrupper som s\u00e4ger nej till storskaliga gruvprojekt p\u00e5 grund av de milj\u00f6m\u00e4ssiga och sociala konsekvenserna.<\/p>\n
Mercedes Garcia menar att det faktum att Kanadas regering nu st\u00e4ller sig bakom FN-deklarationen om urfolks r\u00e4ttigheter \u00e4r ett gott tecken.<\/p>\n
-Undertecknandet samt kraven fr\u00e5n det civila samh\u00e4llet kommer sannolikt att leda fram till \u00e5tg\u00e4rder, s\u00e4ger Mercedes Garcia.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
New York, 160526 (IPS) – Efter l\u00e5ngt motst\u00e5nd valde Kanada nyligen till sist att godk\u00e4nna FN:s deklaration f\u00f6r ursprungsbefolkningars r\u00e4ttigheter. Nu hoppas m\u00e5nga att erk\u00e4nnandet \u00e4ven ska omfatta urfolk i andra l\u00e4nder som drabbats av kanadensiska gruvbolags framfart.<\/p>\n","protected":false},"author":1628,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,10,3,12,14,7,11],"tags":[],"class_list":["post-17433","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-manskliga-rattigheter","category-migration-och-minoriteter","category-miljo","category-nordamerika","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17433","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1628"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17433"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17433\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17433"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17433"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17433"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}