Santo Domingo, 160211 (IPS) – Under det senaste halv\u00e5ret har n\u00e4stan 16 000 haitier deporterats fr\u00e5n Dominikanska republiken. Oron f\u00f6r att skickas tillbaka till Haiti \u00e4r nu stor bland de f\u00f6rs\u00e4ljare som lever p\u00e5 att s\u00e4lja varor p\u00e5 gatumarknaden i ett slumomr\u00e5de i den dominikanska huvudstaden.<\/p>\n
<\/p>\n
De kvinnliga gatuf\u00f6rs\u00e4ljarna p\u00e5 marknaden i omr\u00e5det Lilla Haiti i Santo Domingo vill inte prata om situationen, eller att n\u00e5gra bilder tas.<\/p>\n
-De \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r att de kommer att bli deporterade, viskar en kvinna medan hon r\u00f6r om i den soppa hon st\u00e5r och tillreder p\u00e5 en vedeldad grill p\u00e5 trottoaren.<\/p>\n
Oron har \u00f6kat i takt med den v\u00e5g av deportationer av haitier fr\u00e5n Dominikanska republiken som p\u00e5g\u00e5tt sedan i somras. L\u00e4nderna, som b\u00e5da ligger p\u00e5 \u00f6n Hispaniola, har ett komplicerat f\u00f6rh\u00e5llande n\u00e4r det g\u00e4ller migrationen. Enligt officiella uppgifter skickades 15 754 personer tillbaka till Haiti, som \u00e4r det v\u00e4stra halvklotets fattigaste land, mellan augusti f\u00f6rra \u00e5ret och fram till i januari i \u00e5r. Under samma period uppges drygt 113 000 haitier ha \u00e5terv\u00e4nt frivilligt, varav drygt 23 000 barn.<\/p>\n
Den senaste migrationskrisen inleddes \u00e5r 2013. D\u00e5 instiftade en f\u00f6rfattningsdomstol nya regler f\u00f6r dominikanskt medborgarskap, vilka kom att m\u00f6ta mycket h\u00e5rd internationell kritik. Detta eftersom reglerna retroaktivt f\u00f6rv\u00e4grade alla som f\u00f6tts i landet efter 1929 landet dominikanskt medborgarskap \u2013 om inte minst en av f\u00f6r\u00e4ldrarna redan var dominikansk medborgare. Detta oavsett om personens f\u00f6dsel var ordentligt registrerad. De nya reglerna drabbade inte bara barn till invandrare, utan \u00e4ven deras barnbarn och till och med deras barnbarnsbarn.<\/p>\n
Pl\u00f6tsligt befann sig tiotusentals dominikaner med haitiska r\u00f6tter i ett juridiskt vakuum. Som ett svar p\u00e5 den h\u00e5rda internationella kritik som f\u00f6ljde beslutade d\u00e5 regeringen om en ny lag som under en begr\u00e4nsad tid gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r alla som f\u00f6tts av pappersl\u00f6sa f\u00f6r\u00e4ldrar fram till 2007 att ans\u00f6ka om medborgarskap. Men endast 8 755 personer hann registrera sig i enlighet med denna regel.<\/p>\n
Mellan juni 2014 och fram till i juni 2015 kunde \u00e4ven pappersl\u00f6sa migranter, fr\u00e4mst av haitiskt ursprung, ans\u00f6ka om uppeh\u00e5lls- och arbetstillst\u00e5nd, n\u00e5got som drygt 288 000 m\u00e4nniskor ocks\u00e5 gjorde. Men av dessa kunde endast runt 10 000 personer leva upp till alla krav, och av dessa beviljades endast n\u00e5gra hundra personer uppeh\u00e5lls- och arbetstillst\u00e5nd.<\/p>\n
Sedan i augusti har polisen genomf\u00f6rt m\u00e4ngder av razzior d\u00e4r pappersl\u00f6sa migranter f\u00f6rts till l\u00e4ger vid gr\u00e4nsen till Haiti, f\u00f6r att sedan deporteras.<\/p>\n
Antonia Abreu, \u00e4r en dominikan av haitiskt ursprung som i 40 \u00e5rs tid har levt sig p\u00e5 att s\u00e4lja blomsterarrangemang p\u00e5 marknaden i Lilla Haiti.<\/p>\n
-De flesta haitiska kvinnor arbetar utanf\u00f6r hemmet, eftersom de inte har r\u00e5d att vara hemmafruar. M\u00e5nga arbetar som gatuf\u00f6rs\u00e4ljare av godis och cigaretter och blir utsatta f\u00f6r \u00f6vergrepp av polisen, som tar deras varor och vagnar om de saknar giltiga dokument, s\u00e4ger Antonia Abreu till IPS.<\/p>\n
Marknaden k\u00e4nnetecknas av dofter och lukter \u2013 av kryddor, \u00f6ppna avlopp, traditionella matr\u00e4tter och av sopor. H\u00e4r sliter m\u00e4ngder av kvinnor med att s\u00e4lja ett brett sortiment av varor.<\/p>\n
Det lilla kvarteret ligger mitt i Santo Domingo, men till skillnad fr\u00e5n n\u00e4rliggande stadsdelar \u00e4r Lilla Haiti ett mycket eftersatt omr\u00e5de. Ingen vet exakt hur m\u00e5nga som bor i kvarteret. De flesta som kommer hit f\u00f6r att handla \u00e4r haitiska emigranter som enligt internationella m\u00e4nniskor\u00e4ttsgrupper ofta tvingas arbeta under slavliknande f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n
-Pappersl\u00f6sa migranter kan inte arbeta officiellt, studera eller ha ett offentligt liv. De arbetar som hembitr\u00e4den eller i den svarta ekonomin, s\u00e4ger Lilian Dolis, ordf\u00f6rande f\u00f6r den lokala organisationen Mudha, som arbetar f\u00f6r dominikansk-haitiska kvinnors r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
Flera studier har visat att svarta kvinnor med ursprung i Haiti uts\u00e4tts f\u00f6r b\u00e5de rasistisk och sexistisk diskriminering.<\/p>\n
-De osynligg\u00f6rs. Vi vet inte ens hur m\u00e5nga de dominikansk-haitiska kvinnorna \u00e4r, s\u00e4ger Lilian Dolis.<\/p>\n
Den senaste uppskattning som finns gjordes i samarbete mellan landets statistikmyndighet och FN-organet UNFPA 2012. D\u00e5 ber\u00e4knades det finnas 560 000 migranter i Dominikanska republiken, varav 485 000 som var f\u00f6dda i Haiti.<\/p>\n
Organisationen Mudha anser att myndigheterna aldrig har gett de kvinnor som har ett ursprung i Haiti n\u00e5got erk\u00e4nnande \u2013 utan alltid endast haft fokus p\u00e5 de m\u00e4n som kommit som migrantarbetare, s\u00e5 kallade braceros. Traditionellt arbetade dessa migrantarbetare inom sockerr\u00f6rsindustrin, men i dag \u00e5terfinns de ocks\u00e5 inom en rad andra branscher, d\u00e4ribland bygg- och tillverkningsindustrin.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Santo Domingo, 160211 (IPS) – Under det senaste halv\u00e5ret har n\u00e4stan 16 000 haitier deporterats fr\u00e5n Dominikanska republiken. Oron f\u00f6r att skickas tillbaka till Haiti \u00e4r nu stor bland de f\u00f6rs\u00e4ljare som lever p\u00e5 att s\u00e4lja varor p\u00e5 gatumarknaden i… Continue Reading