Santo Domingo, 160113 (IPS) – Fjol\u00e5rets l\u00e5nga torka i Dominikanska republiken har orsakat stora f\u00f6rluster inom jordbruket och lett till en ransonering av vatten – men ocks\u00e5 till en \u00f6kad medvetenhet bland landets beslutsfattare.<\/p>\n
<\/p>\n
Torkan b\u00f6rjade ge efter i slutet av f\u00f6rra \u00e5ret och var som v\u00e4rst under \u00e5rets f\u00f6rsta m\u00e5nader, d\u00e5 landet drabbades av den kraftigaste torrperioden p\u00e5 20 \u00e5r. Men torkan bidrog \u00e4ven till att \u00f6vertyga beslutsfattare om att lyssna p\u00e5 det lokala forskarsamh\u00e4llet i Dominikanska republiken, som delar \u00f6n Hispaniola i det Karibiska havet med Haiti.<\/p>\n
-Myndigheter och andra nyckelsektorer har nu visat mer intresse f\u00f6r v\u00e5r verksamhet, s\u00e4ger Juana Sille, en av experterna p\u00e5 torkor vid landets meteorologiska institut, Onamet.<\/p>\n
Torka var ett stort problem i Karibien och Centralamerika under 2015. Orsaken till torkorna \u00e4r det s\u00e5 kallade ENSO-fenomenet, El Ni\u00f1o Southern Oscillation, som p\u00e5verkar de tropiska delarna av Stilla havet. El Ni\u00f1o betecknar det som sker i havet och Southern Oscillation utg\u00f6r atmosf\u00e4rsdelen. Prognoser pekar p\u00e5 att effekterna kommer att m\u00e4rkas \u00e4ven under v\u00e5ren. F\u00f6r\u00f6dande effekter har redan m\u00e4rkts av i sydamerikanska l\u00e4nder som Bolivia, Colombia och Peru.<\/p>\n
Hj\u00e4lporganisationen Oxfam sade i ett uttalande i oktober att minst tio miljoner av v\u00e4rldens fattigaste kommer att g\u00e5 hungriga 2015 och 2016 p\u00e5 grund av missv\u00e4xt.<\/p>\n
-De allvarligaste torkorna i Dominikanska republiken h\u00e4nger samman med ENSO-fenomenet men till skillnad fr\u00e5n tidigare \u00e5r finns det nu en medvetenhet bland beslutsfattare om klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna och minskad nederb\u00f6rd. Myndigheterna har l\u00e4rt sig att anv\u00e4nda sig av systemet f\u00f6r tidig varning och arbeta f\u00f6rebyggande och med klimatanpassning, s\u00e4ger Juana Sille till IPS.<\/p>\n
Hon p\u00e5pekar att under f\u00f6rra \u00e5ret fick Onamet f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen uppdraget av en minister att studera orsakerna till den torka som pl\u00e5gat landet sedan 2014 och g\u00f6ra en bed\u00f6mning av hur l\u00e4nge torkan skulle h\u00e5lla i sig.<\/p>\n
-Vi har en nationell plan mot \u00f6kenspridning och torka. Vissa institutioner till\u00e4mpar planen, andra inte. Men torkan har visat p\u00e5 det akuta behovet av att alla f\u00f6ljer planen, s\u00e4ger Juana Sille.<\/p>\n
Hon menar att f\u00f6rra \u00e5ret visade hur viktigt det \u00e4r med upplysningskampanjer om vattenransonering, torkt\u00e5liga gr\u00f6dor, teknisk r\u00e5dgivning f\u00f6r jordbrukare, fler brunnar och underh\u00e5ll av vattenk\u00e4llor.<\/p>\n
Dominikanska republikens tio vattenreservoarer finns i sex av landets 31 provinser. Ytterligare en tillkommer i den s\u00f6dra provinsen Barahona n\u00e4r dammen Monte Grande f\u00e4rdigst\u00e4llts.<\/p>\n
Vatten fr\u00e5n reservoarerna anv\u00e4nds fr\u00e4mst av hush\u00e5llen, men \u00e4ven f\u00f6r bevattning av gr\u00f6dor i omr\u00e5det och f\u00f6r att generera el. Men alla sektorer har p\u00e5verkats av den torka som r\u00e5dde under f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n
-Den torra perioden var riktigt illa. V\u00e4rsta av allt var alla f\u00f6rst\u00f6rda gr\u00f6dor, s\u00e4ger 48-\u00e5riga Luisa Echeverry som tar hand om odlingar p\u00e5 sin bakg\u00e5rd i Mata Mam\u00f3n.<\/p>\n
Odlingarna av b\u00f6nor, majs, paprika och andra gr\u00f6nsaker \u00e4r viktiga f\u00f6r att ge familjen mat p\u00e5 bordet.<\/p>\n
Under torkan har alla utom tv\u00e5 av landets vattenreservoarer anv\u00e4nts sparsamt. Hush\u00e5llen har prioriterats framf\u00f6r jordbruket och elproduktionen. Det har lett till att sk\u00f6rdarna har minskat och m\u00e5nga gr\u00f6dor g\u00e5tt f\u00f6rlorade. Produktionen av ris i de nordv\u00e4stra delarna av landet har minskat med 80 procent till f\u00f6ljd av bristen p\u00e5 nederb\u00f6rd och det minskade fl\u00f6det i floden Yaque del Norte.<\/p>\n
Enligt landets r\u00e5d f\u00f6r lantbruksn\u00e4ring har mj\u00f6lkproduktionen i landet minskat med 25-30 procent till f\u00f6ljd av torkan, medan g\u00e5rdar har f\u00f6rlorat hundratals n\u00f6tboskap i de s\u00f6dra delarna av landet. Elproduktionen i kraftverksdammarna har minskat med 60 procent. Normalt sett st\u00e5r vattenkraften f\u00f6r 13 procent av den f\u00f6rnyelsebara energin i landet.<\/p>\n
Vattentillg\u00e5ngen i Santo Domingo med omnejd har minskat med 25 procent och f\u00f6r tusentals m\u00e4nniskor har vatten ransonerats. I vissa stadsdelar har dricksvatten levererats med tankbilar. Myndigheterna har st\u00e4ngt biltv\u00e4ttar och tv\u00e4tt av bilar eller bevattning av tr\u00e4dg\u00e5rdar har kunnat leda till b\u00f6ter.<\/p>\n
-Hanteringen av vattenresurserna har f\u00f6rb\u00e4ttras i landet, s\u00e4ger meteorologen Bol\u00edvar Ledesma som ocks\u00e5 arbetar vid landets meteorologiska institut.<\/p>\n
Vatten och avloppsf\u00f6retag och institut med ansvar f\u00f6r vattenfr\u00e5gor samarbetar nu i h\u00f6gre grad, enligt Bol\u00edvar Ledesma.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n