{"id":17253,"date":"2016-01-12T13:40:01","date_gmt":"2016-01-12T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/01\/12\/kvinnorna-halkar-efter-i-snabbvaxande-indien\/"},"modified":"2016-01-12T13:40:01","modified_gmt":"2016-01-12T13:40:01","slug":"kvinnorna-halkar-efter-i-snabbvaxande-indien","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/01\/12\/kvinnorna-halkar-efter-i-snabbvaxande-indien\/","title":{"rendered":"Kvinnorna halkar efter i snabbv\u00e4xande Indien"},"content":{"rendered":"<p>New Delhi, 160112 (IPS) &#8211; Indiens ekonomi har p\u00e5 senare \u00e5r vuxit snabbt, men utvecklingen har inte lett till n\u00e5got genombrott f\u00f6r landets kvinnor. I en ny rapport fr\u00e5n FN om den bristande j\u00e4mst\u00e4lldheten i v\u00e4rlden rankas Indien mycket l\u00e5gt, efter de b\u00e5da mindre utvecklade grannl\u00e4nderna Pakistan och Bangladesh.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>F\u00f6r de n\u00e4stan h\u00e4lften av Indiens 1,25 miljarder inv\u00e5nare som \u00e4r kvinnor \u00e4r det fortfarande l\u00e5ngt kvar till j\u00e4mst\u00e4lldhet n\u00e4r det g\u00e4ller politisk representation, ekonomi, utbildning eller tillg\u00e5ng till bra sjukv\u00e5rd. Det framg\u00e5r tydligt i den senaste upplagan av FN:s utvecklingsorgan UNDP:s rapport om m\u00e4nsklig utveckling. I dess index \u00f6ver v\u00e4rldens mest oj\u00e4mst\u00e4llda l\u00e4nder hamnar Indien p\u00e5 plats 130 av 155 j\u00e4mf\u00f6rda l\u00e4nder. Indien ligger d\u00e4rmed efter de flesta andra l\u00e4nder i Asien, inklusive grannl\u00e4nderna Bangladesh och Pakistan som hamnar p\u00e5 plats 111 respektive plats 121.<\/p>\n<p> S\u00e4rskilt illa st\u00e5r det till i Indien n\u00e4r det g\u00e4ller kvinnors politiska representation. I det som brukar beskriva som v\u00e4rldens st\u00f6rsta demokrati sitter kvinnor endast p\u00e5 drygt tolv procent av platserna i parlamentet. I b\u00e5de Pakistan och Bangladesh \u00e4r siffran 20 procent, medan den ligger p\u00e5 dryga 27 procent i det krigsdrabbade Afghanistan.<\/p>\n<p> \u00c4ven n\u00e5gra av v\u00e4rldens fattigaste l\u00e4nder &#8211; som Tanzania, Zimbabwe, Rwanda, Uganda och Mo\u00e7ambique ligger klart f\u00f6re Indien &#8211; i dessa l\u00e4nder \u00e4r \u00f6ver en tredjedel av parlamentsledam\u00f6terna kvinnor.<\/p>\n<p> I Indien \u00e4r m\u00f6drad\u00f6dligheten bland den h\u00f6gsta i v\u00e4rlden. H\u00e4r d\u00f6r 190 kvinnor per 100 000 f\u00f6dslar, vilket \u00e4r mer \u00e4n i b\u00e5de Pakistan och Bangladesh. N\u00e4r det g\u00e4ller kvinnors deltagande p\u00e5 arbetsmarknaden \u00e4r siffran f\u00f6r Indien 27 procent, vilket kan j\u00e4mf\u00f6ras med 57 procent i grannlandet Bangladesh.<\/p>\n<p> Att Indien rankas s\u00e5 l\u00e5gt f\u00f6rv\u00e5nar dock inte de aktivister som menar att det r\u00e5der ett stort motst\u00e5nd mot f\u00f6r\u00e4ndringar i det patriarkala indiska samh\u00e4llet.  -\u00c4ven om j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gan diskuteras mer i Indien nu s\u00e5 har inte detta lett till n\u00e5gra \u00f6kade kvinnosatsningar i olika sektorer. Det beror p\u00e5 den fortsatta diskrimineringen och p\u00e5 ineffektiva lagar och riktlinjer, s\u00e4ger Ranjana Kumari, chef f\u00f6r Centret f\u00f6r social forskning, till IPS.<\/p>\n<p> Hon p\u00e5pekar att den viktigaste lagen f\u00f6r att \u00f6ka kvinnors representation, en lag som f\u00f6reskriver att var tredje plats i parlamentet ska reserveras f\u00f6r kvinnor, godk\u00e4ndes av det indiska underhuset redan 2010. Sedan dess har dock lagen inte blivit godk\u00e4nd av \u00f6verhuset, p\u00e5 grund av att partierna inte har kunnat enas i fr\u00e5gan.<\/p>\n<p> -Att lagen inte har antagits har allvarligt begr\u00e4nsat kvinnors m\u00f6jligheter till politiskt deltagande, s\u00e4ger Ranjana Kumari.<\/p>\n<p> Kvinnliga politiker menar att processen f\u00f6r att v\u00e4lja ut politiska kandidater ofta k\u00e4nnetecknas av f\u00f6rdomar. M\u00e5nga m\u00e4n uppges anse att kvinnliga kandidater inte har det som kr\u00e4vs f\u00f6r att bli lyckade politiker. Enligt en h\u00f6gt uppsatt indisk kvinnlig politiker, som inte vill bli citerad med sitt namn, tvingas kvinnor arbeta dubbelt s\u00e5 h\u00e5rt som m\u00e4nnen f\u00f6r att komma n\u00e5gonstans inom politiken.<\/p>\n<p> Samtidigt p\u00e5pekar experter att principen om j\u00e4mst\u00e4lldhet mellan k\u00f6nen \u00e4r fastslagen i den indiska konstitutionen samtidigt som m\u00e5nga utvecklingssatsningar syftar till att st\u00e4rka kvinnornas situation.<\/p>\n<p> -Det handlar om m\u00e5ls\u00e4ttningar som inte bara \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rda, utan ocks\u00e5 avg\u00f6rande f\u00f6r att det ska g\u00e5 att uppn\u00e5 andra av FN:s utvecklingsm\u00e5l, s\u00e4ger Abha Khatri, som tidigare var professor i statsvetenskap vid Delhis universitet.  Samtidigt som den indiska ekonomin, den tredje st\u00f6rsta i Asien, fortsatt att v\u00e4xa har andelen kvinnor p\u00e5 arbetsmarknaden i st\u00e4llet sjunkit. \u00c5r 1990 l\u00e5g den p\u00e5 35 procent, men hade 2013 sjunkit till 27 procent. Internationella arbetsorganisationen, ILO, har i en rapport p\u00e5pekat att m\u00e5nga indiska kvinnor endast lyckas f\u00e5 jobb inom den informella sektorn, som k\u00e4nnetecknas av l\u00e5ga l\u00f6ner och brist p\u00e5 r\u00e4ttigheter.<\/p>\n<p> \u00d6ver 60 procent av kvinnorna som bor i st\u00e4der arbetar inom den informella sektorn, en stor andel som hembitr\u00e4den, st\u00e4dare eller gatuf\u00f6rs\u00e4ljare. En statlig unders\u00f6kning som genomf\u00f6rdes 2011 visade att n\u00e4stan h\u00e4lften av de kvinnor i st\u00e4derna som har en fast l\u00f6n saknade sociala skyddsn\u00e4t, medan hela 58 procent inte hade n\u00e5gra skrivna avtal med sina arbetsgivare.<\/p>\n<p> En rapport fr\u00e5n McKinsey Global Institute har dessutom visat att den indiska ekonomin skulle f\u00f6rst\u00e4rkas mycket kraftfullt om arbetsmarknaden skulle f\u00f6rb\u00e4ttras f\u00f6r de indiska kvinnorna.<\/p>\n<p> Vissa insatser har dock gjorts fr\u00e5n den indiska regeringen f\u00f6r att minska bristen p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhet, bland annat f\u00f6r att \u00f6ka andelen kvinnor inom landets polisk\u00e5r. En annan satsning syftar till att minska de k\u00f6nsselektiva aborterna i hundra distrikt i landet d\u00e4r andelen f\u00f6dda pojkar j\u00e4mf\u00f6rt med flickor \u00e4r s\u00e4rskilt skeva. Indien \u00e4r ett av de l\u00e4nder i v\u00e4rlden d\u00e4r detta problem \u00e4r s\u00e4rskilt utbrett. I regionen Daman och Diu g\u00e5r det 618 flickor p\u00e5 1 000 pojkar.<\/p>\n<p> Ranjana Kumari vid Centret f\u00f6r social forskning menar att det kr\u00e4vs en f\u00f6r\u00e4ndrad inst\u00e4llning bland b\u00e5de politiker och allm\u00e4nhet om bristen p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhet ska kunna tacklas.<\/p>\n<p> -Nyckelfr\u00e5gan handlar om resurser. Vi beh\u00f6ver en budget som efterstr\u00e4var j\u00e4mst\u00e4lldhet d\u00e4r pengarna f\u00f6rdelas och g\u00e5r till att uppfylla dessa m\u00e5ls\u00e4ttningar, s\u00e4ger Ranjana Kumari.<\/p>\n<p> *IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dessa.<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/farm2.staticflickr.com\/1507\/23623272774_e3e7133ec0_o.jpg\" class=\"linkblue\" target=\"new\">Liksom p\u00e5 m\u00e5nga andra platser i landet har kvinnor i regionen Ladakh i norra Indien sv\u00e5rt att f\u00e5 riktiga arbeten samtidigt som utbildningsm\u00f6jligheterna \u00e4r f\u00e5. Foto: Neeta Lal\/IPS<\/a>\n<li><a href=\"https:\/\/farm2.staticflickr.com\/1612\/24219755836_931d0b1224_o.jpg\"class=\"linkblue\" target=\"new\">M\u00e5nga indiska kvinnor arbetar inom jordbruket, ofta med usla l\u00f6ner. Foto: Neeta Lal\/IPS<\/a><\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>New Delhi, 160112 (IPS) &#8211; Indiens ekonomi har p\u00e5 senare \u00e5r vuxit snabbt, men utvecklingen har inte lett till n\u00e5got genombrott f\u00f6r landets kvinnor. I en ny rapport fr\u00e5n FN om den bristande j\u00e4mst\u00e4lldheten i v\u00e4rlden rankas Indien mycket l\u00e5gt,&hellip; <a href=\"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/01\/12\/kvinnorna-halkar-efter-i-snabbvaxande-indien\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1612,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,18,6,1,27,7,11],"tags":[],"class_list":["post-17253","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","category-asien-och-stillahavsomradet","category-ekonomi","category-headlines","category-jamstalldhet","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17253","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17253"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17253\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17253"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17253"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17253"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}