{"id":17136,"date":"2015-10-07T13:40:01","date_gmt":"2015-10-07T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/10\/07\/minst-utvecklade-lander-och-o-stater-backar-upp-klimatmal\/"},"modified":"2015-10-07T13:40:01","modified_gmt":"2015-10-07T13:40:01","slug":"minst-utvecklade-lander-och-o-stater-backar-upp-klimatmal","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/10\/07\/minst-utvecklade-lander-och-o-stater-backar-upp-klimatmal\/","title":{"rendered":"Minst utvecklade l\u00e4nder och \u00f6-stater backar upp klimatm\u00e5l"},"content":{"rendered":"<p>San Jos\u00e9, 151007 (IPS) &#8211; Fler \u00e4n hundra stater i det globala Syd har redovisat sina nationella bidrag till de globala utsl\u00e4ppsminskningarna. M\u00e5ls\u00e4ttningarna s\u00e4tter press p\u00e5 de st\u00f6rsta utsl\u00e4ppsl\u00e4nderna uppger klimat- och milj\u00f6organisationer.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>-Ur ett r\u00e4ttviseperspektiv finns det en hel del l\u00e4nder som har gjort mer \u00e4n vad som skulle kunna betraktas som deras ansvar, s\u00e4rskilt bland de minst utvecklade l\u00e4nderna och \u00f6-staterna, s\u00e4ger Tasneem Essop, klimatsamordnare vid V\u00e4rldsnaturfonden och f\u00f6rhandlingsledare under klimatf\u00f6rhandlingarna.<\/p>\n<p> -Vi har sett ett antal starka \u00e5taganden fr\u00e5n l\u00e4nder i det globala Syd trots att de i liten grad bidragit till den uppkomna situationen, s\u00e4ger Ellie Johnston vid den amerikanska klimatorganisationen Climate Interactive.<\/p>\n<p> I sina nationella bidrag har utvecklingsl\u00e4nderna fokuserat p\u00e5 f\u00f6rnybar energi, kamp mot avskogning, behovet av nya former av finansiering och strategier f\u00f6r anpassning till klimatf\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n<p> Costa Rica har lovat att begr\u00e4nsa sina utsl\u00e4pp till 1,19 ton koldioxidekvivalenter per capita till 2050 mot bakgrund av att det globala genomsnittet inte ska \u00f6verstiga 2 ton per capita. Kamerun har lovat att utsl\u00e4ppen \u00e5r 2035 ska vara 32 procent l\u00e4gre \u00e4n vad som ber\u00e4knas i nuvarande tillv\u00e4xttakt, men landet uppger att f\u00f6r att n\u00e5 detta m\u00e5l kommer internationell finansiering kr\u00e4vas. I Papua Nya Guinea har skogsavverkningsindustrin ett stort inflytande men landet har lovat att bek\u00e4mpa avskogningen. Brasilien \u00e4r ett av de f\u00f6rsta utvecklingsl\u00e4nderna i v\u00e4rlden som sl\u00e5r fast absoluta m\u00e5l f\u00f6r utsl\u00e4ppsminskningar. Utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser ska minska med 37 procent fram till \u00e5r 2025 i f\u00f6rh\u00e5llande till 2005 \u00e5rs niv\u00e5.<\/p>\n<p> De nationella bidrag som presenterats hittills \u00e4r dock inte tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att utsl\u00e4ppen ska h\u00e5llas under en niv\u00e5 som g\u00f6r att en klimatkatastrof kan undvikas och tv\u00e5gradersm\u00e5let uppfyllas &#8211; det vill s\u00e4ga m\u00e5let att den globala medeltemperaturh\u00f6jningen inte blir mer \u00e4n tv\u00e5 grader j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rindustriella niv\u00e5er.<\/p>\n<p> Climate Interactive uppger att den globala temperaturen kommer att stiga med 3,5 grader Celsius till \u00e5r 2100, enligt ber\u00e4kningar utifr\u00e5n l\u00e4ndernas nuvarande \u00e5taganden. Samarbetsprojektet Climate Action Tracker ber\u00e4knar en temperaturh\u00f6jning p\u00e5 2,7 grader Celsius. De anv\u00e4nder olika metoder f\u00f6r att g\u00f6ra ber\u00e4kningarna, fr\u00e4mst g\u00e4ller det utsl\u00e4ppen fr\u00e5n Kina och Indien efter \u00e5r 2030, som tillsammans med USA, Ryssland och Japan st\u00e5r f\u00f6r v\u00e4rldens st\u00f6rsta utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser.<\/p>\n<p> Hittills har 146 l\u00e4nder l\u00e4mnat in sina nationellt best\u00e4mda bidrag till de globala utsl\u00e4ppsminskningarna, medan 49 l\u00e4nder \u00e4nnu inte har redovisat sina planerade insatser. Tanken \u00e4r att alla korten ska vara p\u00e5 bordet inf\u00f6r klimatm\u00f6tet i Paris i december. Till f\u00f6ljd av att varje enskilt land beslutar om sin medverkan \u00e4r de inl\u00e4mnade bidragen dock sv\u00e5ra att j\u00e4mf\u00f6ra d\u00e5 l\u00e4nder valt olika tidpunkter, bas\u00e5r och olika takt f\u00f6r utsl\u00e4ppsminskningarna.<\/p>\n<p> V\u00e4rldens rika l\u00e4nder lovade i K\u00f6penhamn 2009 att bidra med 100 miljarder dollar per \u00e5r fr\u00e5n 2020 till FN:s gr\u00f6na klimatfond. Fondens syfte \u00e4r att st\u00e4rka utvecklingsl\u00e4ndernas arbete med klimatanpassning och utsl\u00e4ppsminskande \u00e5tg\u00e4rder, men finansieringen av klimatfonden har dr\u00f6jt.<\/p>\n<p> *IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n<p> <UL> <LI><A HREF=\"https:\/\/farm8.staticflickr.com\/7669\/17274079026_cc056c9338_o.jpg\" class=\"linkblue\" target=\"new\">Vindkraftspark i La Paz y Casamata utanf\u00f6r huvudstaden San Jos\u00e9 i Costa Rica. Foto: Diego Arguedas Ortiz\/IPS<\/font><\/a><\/LI><\/UL><BR><BR><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>San Jos\u00e9, 151007 (IPS) &#8211; Fler \u00e4n hundra stater i det globala Syd har redovisat sina nationella bidrag till de globala utsl\u00e4ppsminskningarna. M\u00e5ls\u00e4ttningarna s\u00e4tter press p\u00e5 de st\u00f6rsta utsl\u00e4ppsl\u00e4nderna uppger klimat- och milj\u00f6organisationer.<\/p>\n","protected":false},"author":1524,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,12,7,11],"tags":[],"class_list":["post-17136","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-miljo","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17136","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1524"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17136"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17136\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17136"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17136"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17136"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}