Goroka, Papua Nya Guinea, 150821 (IPS) – \u00c5terkommande strider mellan olika klaner i Papua Nya Guinea sl\u00e5r h\u00e5rt mot befolkningen i ett av Stillahavsomr\u00e5dets minst utvecklade l\u00e4nder. P\u00e5 senare tid har dessutom konflikterna f\u00f6rv\u00e4rrats av en \u00f6kande tillg\u00e5ng p\u00e5 moderna vapen. <\/p>\n
<\/p>\n
Br\u00e4nda husgrunder \u00e4r allt som \u00e5terst\u00e5r i byn Kenemote i provinsen Eastern Highlands. F\u00f6r flera m\u00e5nader sedan br\u00f6t en konflikt ut mellan fyra olika klaner i byn. Nio personer har d\u00f6dats, d\u00e4ribland en liten pojke, och de flesta byggnader har br\u00e4nts ner. M\u00e5nga m\u00e4nniskor \u00e4r dessutom traumatiserade efter striderna, som utk\u00e4mpats med b\u00e5de moderna vapen, men ocks\u00e5 med pilar och pilb\u00e5gar.<\/p>\n
-Vi kvinnor har drabbats h\u00e5rt eftersom vi inte kan g\u00e5 till v\u00e5ra tr\u00e4dg\u00e5rdar och h\u00e4mta mat och barnen kan inte l\u00e4ngre g\u00e5 till skolan. Vi har ber\u00f6vats b\u00e5de frihet och s\u00e4kerhet, s\u00e4ger Aulo Nareo fr\u00e5n Kenemote, till IPS.<\/p>\n
Konflikten br\u00f6t ut i b\u00f6rjan av april efter att en klan anklagat en annan f\u00f6r att ha m\u00f6rdat en person i deras befolkningsgrupp. Den klan som gick vinnande ur striderna har nu slagit l\u00e4ger med sina vapen bland ruinerna i byn. Detta medan de \u00f6vriga tre klanerna, vars befolkning utg\u00f6r tre fj\u00e4rdedelar av byns 1 500 inv\u00e5nare, tvingats p\u00e5 flykt. De har slagit upp enkla bost\u00e4der i den n\u00e4rliggande staden Goroka eller bor hos sl\u00e4ktingar i andra byar.<\/p>\n
-N\u00e4r vi ser hus brinna och egendomar f\u00f6rst\u00f6ras vill vi ha fred, men medlemmar av den andra klanen forts\u00e4tter att komma och provocera oss. Det kommer att ta flera \u00e5r att \u00e5teruppbygga det som har g\u00e5tt f\u00f6rlorat och vi vet inte vem som ska kunna skapa fred, s\u00e4ger klanledaren Lim Nareo till IPS.<\/p>\n
En grupp poliser har tillsammans med den lokala avdelningen av R\u00f6da Korset f\u00f6rs\u00f6ka medla mellan grupperna om ett vapenstillest\u00e5nd, men hittills utan resultat. Och s\u00e5 l\u00e4nge konflikten \u00e4r ol\u00f6st v\u00e5gar inte m\u00e4nniskor r\u00f6ra sig fritt p\u00e5 grund av risken att drabbas av nya attacker och de som flytt fr\u00e5n sina hem v\u00e5gar inte \u00e5terv\u00e4nda.<\/p>\n
Under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren har R\u00f6da Korset arbetat h\u00e5rt att hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor som drabbats av de konflikter som p\u00e5g\u00e5r i minst fyra distrikt i denna provins, som sammanlagt har knappa 580 000 inv\u00e5nare. M\u00e5nga m\u00e4nniskor \u00e4r i behov av tillf\u00e4lliga boenden, v\u00e5rd, vatten och mat. Lokala poliser uppger samtidigt att de f\u00f6rs\u00f6ker hantera minst 30 olika konflikter.<\/p>\n
Strider mellan olika befolkningsgrupper har l\u00e4nge varit ett problem p\u00e5 Papua Nya Guinea, ett land vars 7,3 miljoner inv\u00e5nare \u00e4r f\u00f6rdelade p\u00e5 uppskattningsvis ett tusen olika etniska grupper. Konflikterna har dock f\u00f6rv\u00e4rrats under de senaste 20-30 \u00e5ren, i takt med att tillg\u00e5ngen p\u00e5 moderna vapen har \u00f6kat. I dag kan bybor f\u00e5 tag i automatkarbiner och granater med hj\u00e4lp av internationella vapensmugglare. M\u00e5nga bybor h\u00e4vdar att de beh\u00f6ver vapen f\u00f6r att kunna f\u00f6rsvara sig, eftersom polisen har sv\u00e5rt att n\u00e5 ut i landets ol\u00e4ndiga terr\u00e4ng p\u00e5 landsbygden, d\u00e4r 80 procent av befolkningen bor. Men vapnen har dessutom blivit en viktig statussymbol f\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4n och ungdomar.<\/p>\n
Utvecklingen har dock f\u00e5tt sv\u00e5ra konsekvenser, enligt Robin Kukuni som arbetar f\u00f6r provinsens avdelning av R\u00f6da Korset.<\/p>\n
-De flesta bybor har ingen vapentr\u00e4ning, utan avlossar sina vapen omd\u00f6mesl\u00f6st. M\u00e5nga barn och kvinnorna har d\u00f6dats, s\u00e4ger Robin Kukuni.<\/p>\n
Strider kan bryta ut p\u00e5 grund av konflikter \u00f6ver jordtillg\u00e5ngar, boskap, eller som h\u00e4mnd f\u00f6r p\u00e5st\u00e5dda of\u00f6r\u00e4tter. Men dagens konflikter kan \u00e4ven utl\u00f6sas av strider om den kompensation som utg\u00e5r i samband med olika projekt som bedrivs f\u00f6r att utvinna de stora naturresurser som finns i landet. De traditionella stridsmetoderna, d\u00e4r det fanns regler f\u00f6r hur v\u00e5ldet skulle ut\u00f6vas, har dessutom ersatts av en mer gerillaliknande taktik som f\u00f6rv\u00e4rras av ut\u00f6vare som \u00e4r p\u00e5verkade av narkotika eller alkohol.<\/p>\n
Resultatet har blivit att m\u00e5nga tvingats p\u00e5 flykt fr\u00e5n sina hem, ofta i m\u00e5nga \u00e5rs tid. Organisationen Internal Displacement Monitoring Centre, IDMC, bed\u00f6mer att det finns runt 22 500 m\u00e4nniskor i Papua Nya Guinea som tvingats p\u00e5 flykt p\u00e5 grund av klanstrider och naturkatastrofer. Internationella r\u00f6dakorskommitt\u00e9n menar dock att den verkliga siffran \u00e4r betydligt h\u00f6gre – och att det finns fler \u00e4n 110 000 internflyktingar i landet.<\/p>\n
Lilly Be\u2019Soer, ordf\u00f6rande f\u00f6r den lokala organisationen Voice for Change, understryker att det kr\u00e4vs ett l\u00e5ngt och m\u00f6dosamt arbete f\u00f6r att avsluta konflikter mellan klaner. \u00c5r 2012 lyckades organisationen f\u00e5 fram en fredsuppg\u00f6relse i provinsen mellan tv\u00e5 klaner som legat i fejd med varandra i tre \u00e5rs tid. Detta efter att flera andra f\u00f6rs\u00f6k hade misslyckats.<\/p>\n
Voice for Change valde dock en annan strategi. De samlade kvinnor som tvingats p\u00e5 flykt och l\u00e4t dem ber\u00e4tta om sina upplevelser av otryggheten och den \u00f6kande fattigdomen inf\u00f6r m\u00e4nnen och klanledarna.<\/p>\n
-De ber\u00e4ttade f\u00f6r m\u00e4nnen som stridit om hur situationen s\u00e5g ut, och att det var dessa m\u00e4n som f\u00f6rorsakat problemen. Detta gjorde intryck p\u00e5 m\u00e4nnen, som meddelade att de var intresserade av att g\u00e5 vidare och sluta fred, ber\u00e4ttar Lilly Be\u2019Soer.<\/p>\n
Den v\u00e5ldsamma konflikten avslutades, men arbetet f\u00f6r att de 500 m\u00e4nniskor som tvingats p\u00e5 flykt ska kunna \u00e5terv\u00e4nda hem p\u00e5g\u00e5r fortfarande.<\/p>\n
Lilly Be\u2019Soer understryker att en annan grupp som drabbas mycket h\u00e5rt av konflikterna \u00e4r barnen.<\/p>\n
-De f\u00e5r inte ordentligt med mat och de kan inte g\u00e5 i skolan. Eftersom kvinnorna inte kan r\u00f6ra sig fritt blir det v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att tj\u00e4na n\u00e5gra pengar eller f\u00e5 tag p\u00e5 mat, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
De m\u00e5nga konflikterna har \u00e4ven stora konsekvenser f\u00f6r utvecklingen i landet, och f\u00f6rv\u00e4rrar landbygdsbefolkningarnas redan utsatta situation. I provinsen Eastern Highlands ligger medellivsl\u00e4ngden p\u00e5 55 \u00e5r, medan 73 av 1 000 barn d\u00f6r innan de hunnit fylla fem \u00e5r. Detta samtidigt som medellivsl\u00e4ngden bland befolkningen i huvudstaden Port Moresby \u00e4r 59 \u00e5r, samtidigt som d\u00f6dstalen bland sm\u00e5 barn ligger p\u00e5 27 barn av 1 000.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Goroka, Papua Nya Guinea, 150821 (IPS) – \u00c5terkommande strider mellan olika klaner i Papua Nya Guinea sl\u00e5r h\u00e5rt mot befolkningen i ett av Stillahavsomr\u00e5dets minst utvecklade l\u00e4nder. P\u00e5 senare tid har dessutom konflikterna f\u00f6rv\u00e4rrats av en \u00f6kande tillg\u00e5ng p\u00e5 moderna… Continue Reading