New York, 150818 (IPS) – Den lilla \u00f6nationen Kiribati \u00e4r ett av de l\u00e4nder i v\u00e4rlden som riskerar att \u00f6versv\u00e4mmas p\u00e5 grund av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Nu uppmanar landets president v\u00e4rldens ledare att s\u00e4tta stopp f\u00f6r alla nya kolgruveprojekt.<\/p>\n
<\/p>\n
Kiribati i Stilla havet har en befolkning p\u00e5 103 000 inv\u00e5nare och har sedan l\u00e4nge pekats ut av FN som ett av de l\u00e4nder i v\u00e4rlden som riskerar att f\u00f6rsvinna p\u00e5 grund av de stigande havsniv\u00e5erna.<\/p>\n
Inf\u00f6r ett kommande toppm\u00f6te inom FN uppmanar nu Kiribatis president Anote Tong hela v\u00e4rlden att inf\u00f6ra ett “globalt och omedelbart moratorium f\u00f6r alla nya kolgruvor och utbyggnader” av befintliga gruvor. I ett brev till alla FN:s 193 medlemsstater uppmanar presidenten v\u00e4rldens ledare att st\u00e4lla sig bakom hans krav inf\u00f6r det stora klimatm\u00f6te som ska h\u00e5llas i Paris i december.<\/p>\n
Anote Tong skriver att han talar “f\u00f6r en nation med en h\u00f6gst os\u00e4ker framtid”. “Varje enskild ny kolgruva underminerar andemeningen och syftet i alla former av avtal som vi kan komma \u00f6verens om”, samt att ett beslut om att stoppa alla nya projekt skulle g\u00f6ra att m\u00f6tet i Paris f\u00e5r en “historisk” betydelse.<\/p>\n
Presidenten, som enligt planerna ska tala inf\u00f6r FN:s generalf\u00f6rsamling den 30 september, st\u00f6ttas fullt ut i sitt krav av Greenpeace International. Leanne Minshull, som \u00e4r klimatexpert vid Greenpeace, s\u00e4ger till IPS att en tredjedel av alla koldioxidutsl\u00e4pp beror p\u00e5 koleldning. Dessutom leder kolbrytning till att skogar sk\u00f6vlas samtidigt som verksamheten frig\u00f6r giftiga \u00e4mnen i marker och vattendrag.<\/p>\n
-Kolgruvornas effekter lever vidare i m\u00e5nga \u00e5r efter att kolen har brutits. Men medan kolindustrin inte beh\u00f6ver betala f\u00f6r de skador man f\u00f6rorsakar, s\u00e5 f\u00e5r v\u00e4rlden i stort betala priset, s\u00e4ger Leanne Minshull till IPS.<\/p>\n
V\u00e4rldens st\u00f6rsta kolproducenter \u00e4r Kina, USA, Indien, Australien och Sydafrika.<\/p>\n
Kumi Naidoo, som \u00e4r generalsekreterare f\u00f6r Greenpeace, bes\u00f6ker f\u00f6r n\u00e4rvarande Kiribati. -Jag har nu sett med egna \u00f6gon vad stigande havsniv\u00e5er inneb\u00e4r f\u00f6r Kiribatis befolkning. Det handlar inte om n\u00e5gon vetenskaplig modell, utan \u00e4r n\u00e5got verkligt – n\u00e5got som sker just nu och bara kommer att f\u00f6rv\u00e4rras, s\u00e4ger Kumi Naidoo.<\/p>\n
FN:s klimatpanel, IPCC, har slagit fast att de stigande havsniv\u00e5erna kommer att leda till allvarliga risker f\u00f6r \u00f6versv\u00e4mningar och erosion p\u00e5 l\u00e5gt liggande \u00f6ar, samt risker f\u00f6r att s\u00f6tvattenresurser g\u00e5r f\u00f6rlorade. P\u00e5 vissa platser stiger vattenniv\u00e5erna med 1,2 centimeter per \u00e5r, vilket \u00e4r fyra g\u00e5nger mer \u00e4n det globala genomsnittet. Greenpeace menar att 80 procent av v\u00e4rldens kolreserver m\u00e5ste f\u00f6rbli outnyttjade om det ska finnas n\u00e5gon m\u00f6jlighet att skydda l\u00e4nder som Kiribati, Marshall\u00f6arna och Filippinerna.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n