{"id":16872,"date":"2015-02-16T13:40:01","date_gmt":"2015-02-16T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/02\/16\/indien-massiv-fattigdom-trots-snabb-ekonomisk-utveckling\/"},"modified":"2015-02-16T13:40:01","modified_gmt":"2015-02-16T13:40:01","slug":"indien-massiv-fattigdom-trots-snabb-ekonomisk-utveckling","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/02\/16\/indien-massiv-fattigdom-trots-snabb-ekonomisk-utveckling\/","title":{"rendered":"Indien: Massiv fattigdom trots snabb ekonomisk utveckling"},"content":{"rendered":"

New Delhi, 150216 (IPS) – Indiens ekonomi \u00e4r en av v\u00e4rldens snabbast v\u00e4xande. Samtidigt \u00e4r fattigdomen mycket utbredd i landet – var fj\u00e4rde m\u00e4nniska som \u00e4r fattig p\u00e5 jorden \u00e4r indier.<\/p>\n

<\/p>\n

Den ekonomiska tillv\u00e4xten i Indien f\u00f6rv\u00e4ntas uppg\u00e5 till sju procent \u00e5r 2017. Men p\u00e5 det sociala omr\u00e5det finns det fortfarande mycket att g\u00f6ra f\u00f6r m\u00e5nga av landets \u00f6ver 1,2 miljarder inv\u00e5nare.<\/p>\n

FN:s millenniem\u00e5l l\u00f6per ut vid \u00e5rsskiftet. Nu ligger fokus p\u00e5 det kommande arbetet, d\u00e4r h\u00e5llbarhet kommer att vara ledordet, formulerade i s\u00e5 kallade h\u00e5llbara utvecklingsm\u00e5l.<\/p>\n

Indien \u00e4r hem f\u00f6r var sj\u00e4tte v\u00e4rldsmedborgare, och utvecklingen h\u00e4r kommer till stora delar att avg\u00f6ra om miljontals m\u00e4nniskor under kommande \u00e5r kan lyftas ur fattigdomen. Nyligen sl\u00e4ppte FN en rapport d\u00e4r landet fick ber\u00f6m f\u00f6r insatserna f\u00f6r att minska fattigdomen de senaste 15 \u00e5ren. Numera ber\u00e4knas 270 miljoner m\u00e4nniskor i Indien leva i fattigdom.<\/p>\n

Vid sidan av kampen mot fattigdomen har Indien \u00e4ven gjort framsteg i arbetet f\u00f6r att skapa en mer j\u00e4mlik skola. N\u00e4r de g\u00e4ller arbetet f\u00f6r att st\u00e4rka kvinnors roll p\u00e5 andra omr\u00e5den g\u00e5r dock utvecklingen s\u00e4mre. F\u00e5 kvinnor har hyggliga arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden, medan kvinnor inom jordbruket s\u00e4llan ges m\u00f6jlighet att \u00e4ga sina egna jordar, och antalet kvinnor p\u00e5 h\u00f6ga politiska positioner \u00e4r f\u00e5, sl\u00e5r FN-rapporten fast.<\/p>\n

Rapportf\u00f6rfattarna rekommenderar h\u00f6jda offentliga anslag f\u00f6r att hantera de sociala problemen i landet. Experter p\u00e5pekar samtidigt att landets nya hindunationalistiska regering i sin till\u00e4ggsbudget beslutat att dra ner p\u00e5 de sociala satsningarna med n\u00e4rmare 30 procent.<\/p>\n

Anslagen till en satsning f\u00f6r att kunna erbjuda vuxna medlemmar i fattiga familjer ett arbete med en l\u00f6n f\u00f6r motsvarande 40 kronor om dagen \u00e4r nu l\u00e4gre \u00e4n de varit p\u00e5 fem \u00e5r.<\/p>\n

Ekonomer p\u00e5pekar att vid sidan av den ekonomiska tillv\u00e4xten kr\u00e4vs att fattigdomen bek\u00e4mpas, eftersom utvecklingen annars riskerar att avstanna.<\/p>\n

-Att bek\u00e4mpa fattigdomen \u00e4r helt klart det viktigaste m\u00e5let, eftersom den fr\u00e5gan har s\u00e5 tydliga kopplingar till \u00f6vriga millenniem\u00e5l, s\u00e4ger ekonomen Parvati Singhal vid Jawaharlal Nehru-universitetet i Delhi till IPS.<\/p>\n

Sabyasachi Kar, professor vid institutet f\u00f6r ekonomisk tillv\u00e4xt vid Delhis universitet, s\u00e4ger att det fr\u00e4msta sk\u00e4let till att fattigdomen f\u00f6rblivit s\u00e5 utbredd \u00e4r att den industriella utvecklingen inte varit tillr\u00e4ckligt bra – vilket h\u00e4mmar jobbskapandet.<\/p>\n

-Program d\u00e4r m\u00e4nniskor f\u00e5r mat i utbyte mot att de arbetar fungerar som b\u00e4st som skyddsn\u00e4t mot sv\u00e4lt. Det vi beh\u00f6ver \u00e4r en stark tillv\u00e4xt inom industrin och tillverkningssektorn som ger arbetstillf\u00e4llen – vilket minskar fattigdomen och h\u00f6jer inkomsterna varaktigt, s\u00e4ger Sabyasachi Kar.<\/p>\n

Han menar att det bland annat beh\u00f6vs initiativ som lockar n\u00e4ringslivet att satsa p\u00e5 h\u00e5llbar och milj\u00f6v\u00e4nlig teknik.<\/p>\n

Samtidigt som Indien visat stora framsteg i att minska antalet fattiga s\u00e5 har fattigdomen ironiskt nog blivit allt mer tydlig i landets megast\u00e4der – d\u00e4r heml\u00f6sa byggarbetare, tiggare, sopsorterare och barnarbetare \u00e4r ett tydligt bevis p\u00e5 de stora problem som finns i landet.<\/p>\n

FN-siffror visar att 93 miljoner indier lever i slumomr\u00e5den, d\u00e4ribland h\u00e4lften av inv\u00e5narna i landets huvudstad New Delhi. I megastaden Mumbai, som har 19 miljoner inv\u00e5nare, lever hela 9 miljoner i slumomr\u00e5den, vilket \u00e4r en \u00f6kning med 3 miljoner j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6r 10 \u00e5r sedan. I centrala Mumbai ligger slumomr\u00e5det Dharavi, som \u00e4r Asiens n\u00e4sta st\u00f6rsta. D\u00e4r lever upp emot en miljon m\u00e4nniskor p\u00e5 en yta som endast \u00e4r knappt 2,4 kvadratkilometer stor.<\/p>\n

\u00c4ven inom sjukv\u00e5rden finns det dessutom fortfarande stora problem i Indien – bland annat \u00e4r barn- och m\u00f6drad\u00f6dligheten fortsatt h\u00f6g. Enligt V\u00e4rldsbanken \u00e4r fler \u00e4n vart femte barn som d\u00f6r innan sin fem\u00e5rsdag hemmah\u00f6rande i Indien, medan m\u00e5nga fler kvinnor d\u00f6r i barns\u00e4ng j\u00e4mf\u00f6rt med utvecklingsl\u00e4nder som exempelvis Ecuador eller Guatemala.<\/p>\n

M\u00e5nga experter menar att landet m\u00e5ste h\u00f6ja anslagen till den offentliga sjukv\u00e5rden. F\u00f6r n\u00e4rvarande g\u00e5r endast en procent av landets bruttonationalprodukt till sjukv\u00e5rden, vilket bara \u00e4r h\u00e4lften s\u00e5 mycket som satsas i grannlandet Kina.<\/p>\n

Detta samtidigt som Brasilien, som \u00e4r ett annat land med en snabbv\u00e4xande ekonomi, l\u00e4gger 3,5 procent av bruttonationalprodukten p\u00e5 sjukv\u00e5rdssatsningar.<\/p>\n

Ranjana Kumari, ordf\u00f6rande f\u00f6r Centret f\u00f6r social forskning, CSR, menar att hela fr\u00e5gan om tillv\u00e4xt och utveckling inte bara ska m\u00e4tas i f\u00f6rh\u00e5llande till bruttonationalprodukten – utan ocks\u00e5 i f\u00f6rh\u00e5llande till inkomstskillnaderna i landet.<\/p>\n

-I dagsl\u00e4get finns pengarna i h\u00e4nderna p\u00e5 ett f\u00e5tal, medan massorna f\u00e5r slita f\u00f6r att f\u00e5 tv\u00e5 enkla m\u00e5l mat om dagen. Denna oj\u00e4mlikhet m\u00e5ste \u00e5tg\u00e4rdas och det r\u00e5der ingen konflikt mellan social r\u00e4ttvisa och tillv\u00e4xt, utan detta borde kombineras f\u00f6r att skapa framg\u00e5ngar, s\u00e4ger Ranjana Kumari.<\/p>\n

*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n