{"id":16821,"date":"2015-01-12T13:40:01","date_gmt":"2015-01-12T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/01\/12\/sakerheten-fortfarande-eftersatt-30-ar-efter-bhopalkatastrofen\/"},"modified":"2015-01-12T13:40:01","modified_gmt":"2015-01-12T13:40:01","slug":"sakerheten-fortfarande-eftersatt-30-ar-efter-bhopalkatastrofen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/01\/12\/sakerheten-fortfarande-eftersatt-30-ar-efter-bhopalkatastrofen\/","title":{"rendered":"S\u00e4kerheten fortfarande eftersatt &#8211; 30 \u00e5r efter Bhopalkatastrofen"},"content":{"rendered":"<p>New Delhi, 150112 (IPS) &#8211; F\u00f6r 30 \u00e5r sedan drabbades den indiska staden Bhopal av v\u00e4rldens hittills v\u00e4rsta industrikatastrof och n\u00e4rmare 4 000 m\u00e4nniskor d\u00f6dades omedelbart. Gasutsl\u00e4ppet ledde till h\u00e5rdare lagar, men enligt f\u00f6rfattarna till en ny bok sk\u00f6rdas fortfarande m\u00e5nga m\u00e4nniskoliv i st\u00e4ndigt \u00e5terkommande mindre industrikatastrofer i Indien.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Den 3 december 1984 drabbades f\u00f6retaget Union Carbides fabrik i Bhopal av ett f\u00f6r\u00f6dande gasl\u00e4ckage. F\u00f6rutom de som avled direkt skadades hundratusentals m\u00e4nniskor. Fortfarande f\u00f6ds det tusentals barn med sv\u00e5ra medf\u00f6dda skador i Bhopal och n\u00e4rliggande regioner, orsakade av att deras f\u00f6r\u00e4ldrar utsattes f\u00f6r gasutsl\u00e4ppet.<\/p>\n<p> Den giftiga \u00e5ngan tr\u00e4ngde med tiden ner i marken till grundvattnet, och m\u00e4nniskor som \u00e4r f\u00f6r fattiga f\u00f6r att kunna flytta avlider \u00e4nnu, 30 \u00e5r senare, av industrikatastrofens effekter.<\/p>\n<p> &#8220;Det saknas samlade uppgifter om hur m\u00e5nga m\u00e4nniskor som fortfarande \u00e4r drabbade. Men trots att fler \u00e4n en halv miljon m\u00e4nniskor f\u00e5tt statlig kompensation, hur liten den \u00e4n har varit, s\u00e5 kommer det hela tiden in nya skadeanm\u00e4lningar&#8221;, skriver det Delhi-baserade Centret f\u00f6r forskning och milj\u00f6, CSE, i en ny bok om katastrofen.<\/p>\n<p> Enligt Amnesty International s\u00e5 finns det fortfarande 350 ton giftavfall kvar p\u00e5 Union Carbides fabriksomr\u00e5de i Bhopal. F\u00f6r fem \u00e5r sedan visade en oberoende utredning gjord av CSE p\u00e5 kraftigt f\u00f6rh\u00f6jda giftniv\u00e5er i marken n\u00e4ra fabriksomr\u00e5det och i grundvattnet.<\/p>\n<p> Katastrofen i Bhopal \u00e4r fortfarande f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r b\u00f6cker, filmer och debatter om f\u00f6retags ansvar och bristande industris\u00e4kerhet. Sunita Narain, chef f\u00f6r CSE, anser att det fortfarande finns mycket kvar att g\u00f6ra f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra s\u00e4kerheten vid landets fabriker, \u00e4ven om katastrofen i Bhopal ledde till att lagarna f\u00f6r att f\u00f6rhindra kemiska industrikatastrofer sk\u00e4rptes.<\/p>\n<p> -Vi har inte upplevt n\u00e5gon ny lika fruktansv\u00e4rd m\u00e4nsklig tragedi som den som intr\u00e4ffade p\u00e5 natten den 3 december 1984. Men landet drabbas fortfarande av m\u00e5nga mini-Bhopal, industriolyckor som sk\u00f6rdar m\u00e5nga liv och leder till enorma utmaningar i form av farliga giftavfall.<\/p>\n<p> Flera experter s\u00e4ger till IPS \u00e4ven om den indiska staten agerat f\u00f6r att minska riskerna, s\u00e5 forts\u00e4tter landets gruvor och industrier att drabbas av olika former av miss\u00f6den. M\u00e5nga experter menar att problemen f\u00f6rv\u00e4rras av att f\u00f6rordningar inte f\u00f6ljs, och av den utbredda korruptionen. Resultatet har blivit att tillv\u00e4xten i detta land, vars ekonomi \u00e4r den tredje st\u00f6rsta i Asien, har ett h\u00f6gt pris f\u00f6r b\u00e5de milj\u00f6 och m\u00e4nniskor.<\/p>\n<p> F\u00f6retagsjurister p\u00e5pekar att detta sker trots att de indiska lagarna f\u00f6r att \u00f6ka s\u00e4kerheten i industrin \u00e4r mer l\u00e5ngtg\u00e5ende \u00e4n i m\u00e5nga andra l\u00e4nder. Exempelvis m\u00e5ste numera alla fabriker d\u00e4r det finns farliga kemikalier genomg\u00e5 obligatoriska kontroller.<\/p>\n<p> -Den viktigaste lag som tillkom efter Bhopal-katastrofen var dock milj\u00f6skyddslagen fr\u00e5n 1986, som inneb\u00e4r att centralmakten har r\u00e4tt att st\u00e4nga ner, f\u00f6rbjuda och reglera industrier som bryter mot reglerna, s\u00e4ger f\u00f6retagsjuristen Gita Sareen, som \u00e4r verksam i Mumbai, till IPS.<\/p>\n<p> Samtidigt r\u00e5der det enorma skillnader mellan teori och praktik. P\u00e5 de flesta fabriker \u00e4r fortfarande personals\u00e4kerheten eftersatt och de som bryter mot reglerna bestraffas s\u00e4llan. Enligt CSE avled \u00f6ver ett tusen personer i olyckor p\u00e5 landets fabriker bara under 2011, medan m\u00e5nga tusentals fler skadades.<\/p>\n<p> Samtidigt blir allt fler markomr\u00e5den och vattendrag f\u00f6rgiftade. \u00c5r 2010 slog landets milj\u00f6departement fast att det fanns tio platser i landet som var sv\u00e5rt f\u00f6rgiftade av tusentals ton av farligt avfall.<\/p>\n<p> -Trots alla ord s\u00e5 \u00e4r det v\u00e4rsta att platsen d\u00e4r Union Carbides fabrik i Bhopal stod fortfarande inte har sanerats. Olika parter br\u00e5kar om hur platsen ska saneras, vart giftsoporna ska placeras och vem som ska betala f\u00f6r det &#8211; samtidigt som gifterna forts\u00e4tter att spridas och skapa f\u00f6r\u00f6delse, s\u00e4ger CSE:s bitr\u00e4dande chef Chandra Bhushan till IPS.<\/p>\n<p> P\u00e5 de stora f\u00f6retagens anl\u00e4ggningar har s\u00e4kerheten med tiden f\u00f6rb\u00e4ttrats i varierande grad. Men enligt Chandra Bhushan \u00e4r det betydligt s\u00e4mre st\u00e4llt p\u00e5 andra fabriker.<\/p>\n<p> -Det bryter ofta ut br\u00e4nder i fyrverkerifabriker och miss\u00f6den \u00e4r vanliga i kemiska fabriker &#8211; vilket betyder att industrin m\u00e5ste granskas h\u00e5rdare. Det grundl\u00e4ggande problemet \u00e4r att begreppet &#8220;s\u00e4kerhet&#8221; inte har blivit en del av f\u00f6retagskulturen p\u00e5 samma s\u00e4tt i Indien som i v\u00e4st, s\u00e4ger Chandra Bhushan.<\/p>\n<p> Shashank Shekhar, professor i geologi vid Delhis universitet, menar att de utsl\u00e4pp som f\u00f6rorsakas av landets industrier \u00e4r den enskilt st\u00f6rsta anledning till de vattenf\u00f6rgiftningar som skapar h\u00e4lsoproblem f\u00f6r miljontals indier. Han har sj\u00e4lv medverkat i en studie som visar hur grundvattnet i stora delar av landet \u00e4r f\u00f6rgiftat av cancerogena \u00e4mnen som bly och kadmium, samt andra farliga \u00e4mnen som arsenik, nitrat och mangan.<\/p>\n<p> -\u00c4ven i sm\u00e5 m\u00e4ngder s\u00e5 \u00e4r tungmetaller uppl\u00f6sta i vatten mycket giftiga f\u00f6r m\u00e4nniskokroppen, och kan leda till best\u00e5ende skador. Men trots detta g\u00f6rs inget f\u00f6r att f\u00f6rhindra problemen, s\u00e4ger Shashank Shekhar till IPS.<\/p>\n<p> *IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n<p> <UL> <LI><A HREF=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/ipsnews\/6755443321\/sizes\/l\" class=\"linkblue\" target=\"new\">Barn som drabbats av medf\u00f6dda skador p\u00e5 grund av industrikatastrofen i Bhopal samlade vid en manifestation. Foto: IPS<\/font><\/a><\/LI><\/UL><BR><BR><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>New Delhi, 150112 (IPS) &#8211; F\u00f6r 30 \u00e5r sedan drabbades den indiska staden Bhopal av v\u00e4rldens hittills v\u00e4rsta industrikatastrof och n\u00e4rmare 4 000 m\u00e4nniskor d\u00f6dades omedelbart. Gasutsl\u00e4ppet ledde till h\u00e5rdare lagar, men enligt f\u00f6rfattarna till en ny bok sk\u00f6rdas fortfarande&hellip; <a href=\"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/01\/12\/sakerheten-fortfarande-eftersatt-30-ar-efter-bhopalkatastrofen\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1557,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,4,1,12,7],"tags":[],"class_list":["post-16821","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-halsa","category-headlines","category-miljo","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16821","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1557"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16821"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16821\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16821"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16821"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16821"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}