Rio de Janeiro, 141014 (IPS) – En minskad jordbruksproduktion \u00e4r inte l\u00e4ngre den enda synliga effekten av torkan som just nu pl\u00e5gar Brasiliens mest utvecklade region. En energikris och vattenbrist i j\u00e4ttestaden S\u00e3o Paulo \u00e4r sm\u00e4rtsamma p\u00e5minnelser om hur beroende inv\u00e5narna \u00e4r av regelbunden nederb\u00f6rd.<\/p>\n
<\/p>\n
Nio av de 21 miljoner inv\u00e5narna i storstadsomr\u00e5det S\u00e3o Paulo har de senaste fyra m\u00e5naderna varit beroende av vattensystemet Cantareira. Systemet h\u00e5ller p\u00e5 att moderniseras och best\u00e5r av sex reservoarer sammanl\u00e4nkade med 48 kilometer tunnlar och kanaler, men den kan inte f\u00f6rse inv\u00e5narna med tillr\u00e4ckligt med vatten. Enligt de lokala myndigheterna ber\u00e4knas vattnet att r\u00e4cka till och med den 15 mars 2015.<\/p>\n
-Om nederb\u00f6rden under den kommande sommaren endast kommer att vara genomsnittlig blir det sv\u00e5rt till h\u00f6sten och om det kommer att regna mindre \u00e4n vanligt kommer vi att se en kollaps, s\u00e4ger arkitekten och vattenexperten Marussia Whately vid milj\u00f6institutet ISA.<\/p>\n
Hon ber\u00e4ttar att vattensystemet Cantareira f\u00f6rser 45 procent av stadsregionen med vatten och att distributionen sk\u00f6ts av det statliga f\u00f6retaget Sabesp. Andra vattenk\u00e4llor har mindre vatten till f\u00f6ljd av torka och f\u00f6roreningar. \u00c5rets torka i syd\u00f6stra Brasilien som f\u00f6ljts av tv\u00e5 \u00e5r med mindre nederb\u00f6rd \u00e4n vanligt samt d\u00e5lig hantering av vattenresurserna har orsakat vattenkrisen f\u00f6rklarar Marussia Whately.<\/p>\n
Intensivare torkor har blivit vanligare under de senaste hundra \u00e5ren.<\/p>\n
-Den f\u00f6rsta varningen kom 2001 n\u00e4r vattenf\u00f6rs\u00f6rjningen i augusti gick ned till 11 procent av kapaciteten, s\u00e4ger journalisten och aktivisten.<\/p>\n
Torkan \u00e5r 2001 ledde till brist p\u00e5 elektricitet och str\u00f6mavbrott som tvingade inv\u00e5nare att minska sin elf\u00f6rbrukning under nio m\u00e5nader. L\u00e5ga vattenniv\u00e5er i floder ledde till minskad energiproduktion vid vattenkraftverken och landet b\u00f6rjade bygga dyrare och mer f\u00f6rorenande v\u00e4rmekraftverk drivna av fossila br\u00e4nslen.<\/p>\n
-Den nuvarande krisen hade kunnat undvikas om man hade inf\u00f6rt \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r \u00e5teranv\u00e4ndning av vatten i stor skala efter krisen f\u00f6r 13 \u00e5r sedan, s\u00e4ger Ivanildo Hespanhol som \u00e4r professor i vattenbyggnad vid universitetet i S\u00e3o Paulo.<\/p>\n
De fem reningsverken i storstadsomr\u00e5det renar 16 000 liter avloppsvatten per sekund, och med ytterligare rening skulle vattnet till och med kunna bli drickbart, f\u00f6rklarar Ivanildo Hespanhol. Det skulle kunna inneb\u00e4ra en 25-procentig \u00f6kning av vattentillg\u00e5ngen och minska trycket p\u00e5 andra vattenk\u00e4llor.<\/p>\n
-Tyv\u00e4rr planerar beslutsfattarna inte fram\u00e5t, utan f\u00f6rs\u00f6ker bara hantera krisen, s\u00e4ger Ivanildo Hespanhol, som \u00e4r \u00f6vertygad om att staden kommer att beh\u00f6va \u00e5teranv\u00e4nda vatten i mycket h\u00f6gre grad.<\/p>\n
Industrif\u00f6retag i regionen anv\u00e4nder sig redan av tekniken och har minskat sin vattenf\u00f6rbrukning med 80 procent och har inom tv\u00e5 \u00e5r tj\u00e4nat in pengarna som investerats.<\/p>\n
Enligt Ivanildo Hespanhol saknas dock politisk vilja, r\u00e4ttsliga ramar och tillr\u00e4cklig kunskap om fr\u00e5gan vid milj\u00f6myndigheterna.<\/p>\n
\u00c5rets torka har drivit upp priserna p\u00e5 el efter att v\u00e4rmekraftverken anv\u00e4nts till sin fulla kapacitet, n\u00e4r vattenkraftverken inte kunnat anv\u00e4ndas i samma utstr\u00e4ckning. Minst 30 st\u00e4der i delstaten S\u00e3o Paulo och de omgivande omr\u00e5dena har inf\u00f6rt restriktioner f\u00f6r anv\u00e4ndning av vatten de senaste m\u00e5naderna.<\/p>\n
I staden Itu, som ligger tio mil fr\u00e5n S\u00e3o Paulo, har inv\u00e5nare demonstrerat och i september ockuperades stadsfullm\u00e4ktige i protest mot problemen med vattenf\u00f6rs\u00f6rjningen som blivit v\u00e4rre \u00e4n vad det lokala vattenbolaget aviserat.<\/p>\n
I S\u00e3o Paulo har vatten ransonerats under flera m\u00e5nader utan att man officiellt presenterat n\u00e5gra \u00e5tg\u00e4rder. F\u00f6retaget Sabesp medger att de s\u00e4nkt vattentrycket i ledningarna p\u00e5 n\u00e4tterna f\u00f6r att minska risken f\u00f6r att vatten f\u00f6rsl\u00f6sas.<\/p>\n
-Vi saknade vatten i tre eller fyra dagar i augusti, s\u00e4ger ekonomen Marcelo Costa Santos som bor i en 18-v\u00e5ningshus i Alto Pinheiros i v\u00e4stra S\u00e3o Paulo.<\/p>\n
Det l\u00e5ga vattentrycket gjorde det om\u00f6jligt att pumpa upp vatten till v\u00e5ningarna l\u00e4ngst upp, ber\u00e4ttar han.<\/p>\n
Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna hotar att f\u00f6rv\u00e4rra situationen. En stor del av det regn som faller i syd\u00f6stra Brasilien kommer fr\u00e5n Amazonas regnskogar, men skogssk\u00f6vling leder till en minskad luftfuktighet.<\/p>\n
-Det kan leda till att S\u00e3o Paulo kommer att ta emot mindre vatten fr\u00e5n Amazonas, s\u00e4ger Antonio Nobre vid Nationella institutet f\u00f6r rymdforskning, INPE.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Rio de Janeiro, 141014 (IPS) – En minskad jordbruksproduktion \u00e4r inte l\u00e4ngre den enda synliga effekten av torkan som just nu pl\u00e5gar Brasiliens mest utvecklade region. En energikris och vattenbrist i j\u00e4ttestaden S\u00e3o Paulo \u00e4r sm\u00e4rtsamma p\u00e5minnelser om hur beroende… Continue Reading