Uxbridge, 140522 (IPS) – Konflikter med lokalbefolkningar kostar f\u00f6retag verksamma inom gruv-, olje- och gasindustrin enorma belopp varje \u00e5r. Det visar en ny forskarstudie om konflikter kopplade till utvinningsindustrin.<\/p>\n
<\/p>\n
Studien presenteras i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, och bygger p\u00e5 45 konfidentiella djupintervjuer med ledare f\u00f6r globala energi- och gruvf\u00f6retag.<\/p>\n
I studien n\u00e4mns bland annat hur tio \u00e5r av protester och br\u00e5k har kostat den kanadensiska gruvj\u00e4tten Barrick Gold 5,4 miljarder dollar vid guldgruveprojektet Pascua Lama i Chile. Inget guld har utvunnits vid gruvan och nu har projektet stoppats genom ett domstolsbeslut.<\/p>\n
I Peru avbr\u00f6ts 2011 ett m\u00e5ngmiljardprojekt vid koppargruvan Conga \u00e5r 2011 efter protester riktade mot det amerikanska bolaget Newmont Mining Co.<\/p>\n
-Lokalbefolkningarna \u00e4r inte maktl\u00f6sa. V\u00e5r studie visar att de kan organisera sig och mobilisera motst\u00e5nd, vilket resulterar i stora kostnader f\u00f6r bolagen. Tyv\u00e4rr kan konflikterna \u00e4ven leda till blodspillan och f\u00f6rluster av liv, s\u00e4ger Daniel Franks.<\/p>\n
Daniel Franks arbetar vid University of Queensland i Australien och \u00e4r en av studiens f\u00f6rfattare, samt bitr\u00e4dande chef vid universitets forskningsavdelning Centre for Social Responsibility in Mining.<\/p>\n
-Vi ville dokumentera vilka kostnader det har att ha d\u00e5liga relationer med lokalbefolkningarna. F\u00f6retagen \u00e4r inte helt medvetna om detta, och bara en del av investerarna \u00e4r medvetna om riskerna, s\u00e4ger Franks till IPS.<\/p>\n
Han menar att f\u00f6retagen m\u00e5ste samarbeta med lokalbefolkningarna och h\u00e5lla sig till h\u00f6ga sociala och milj\u00f6m\u00e4ssiga normer f\u00f6r att f\u00f6rs\u00e4kra sig om m\u00f6jligheterna att tj\u00e4na pengar. Enligt Franks \u00e4r det betydligt mer kostnadseffektivt f\u00f6r f\u00f6retagen att bygga upp goda relationer j\u00e4mf\u00f6rt med att hamna i konflikter.<\/p>\n
En annan av studiens medf\u00f6rfattare, Rachel Davis vid Corporate Social Responsibility Initiative vid Harvard-universitetet, p\u00e5pekar att det dessutom \u00e4r sv\u00e5rt att \u00e5terskapa en skadad relation.<\/p>\n
-Det \u00e4r betydligt sv\u00e5rare f\u00f6r ett f\u00f6retag att reparera sin relation med en lokalbefolkning efter att den skadats, s\u00e4ger Davis.<\/p>\n
Enligt Davis har v\u00e4rldens st\u00f6rsta gruvf\u00f6retag b\u00f6rjat inse detta, och m\u00e5nga har b\u00f6rjat arbeta efter FN-riktlinjer f\u00f6r hur f\u00f6retag kan bedriva aff\u00e4rsverksamhet med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n att f\u00f6lja de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna.<\/p>\n
Inom olje- och gasindustrin \u00e4r dock situationen en annan, enligt Daniel Franks.<\/p>\n
-Deras kultur \u00e4r helt annorlunda. De \u00e4r inte vana vid att diskutera med lokalbefolkningar.<\/p>\n
Studien visar att de st\u00f6rsta konflikterna g\u00e4ller fr\u00e5gor om milj\u00f6 och vattentillg\u00e5ngar. Detta samtidigt som jakten p\u00e5 olja och gas med hj\u00e4lpa av s\u00e5 kallad hydraulisk frakturering, fracking, \u00e4r p\u00e5 uppg\u00e5ng – vilket inneb\u00e4r att m\u00e5nga stora framtida konflikter \u00e4r att v\u00e4nta.<\/p>\n
Jamie Kneen vid organisationen Mining Watch Canada menar att den nya studien \u00e4r bra, men saknar en sak: -Den tar inte upp de bredare ekonomiska och politiska p\u00e5tryckningarna som finns f\u00f6r att snabbt driva igenom projekt.<\/p>\n
Han menar att aktie\u00e4gare f\u00f6rv\u00e4ntar sig snabba utdelningar p\u00e5 sina investeringar medan regeringar vill ha in sina licensavgifter s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt.<\/p>\n
-Allt detta g\u00f6r att f\u00f6retagen \u00e4r mindre intresserade av att kompromissa eller ta sig tiden att hitta alternativ som skulle accepteras av lokalbefolkningarna, s\u00e4ger Kneen till IPS.<\/p>\n
Sen finns det ocks\u00e5 konflikter som \u00e4r om\u00f6jliga att l\u00f6sa, enligt Kneen.<\/p>\n
-Vissa befolkningar kommer aldrig att acceptera att det finns en risk f\u00f6r att deras vattendrag blir f\u00f6rorenade.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n