{"id":1646,"date":"2003-07-02T13:40:01","date_gmt":"2003-07-02T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2003\/07\/02\/afrika-importerade-vaxter-slar-ut-inhemska\/"},"modified":"2003-07-02T13:40:01","modified_gmt":"2003-07-02T13:40:01","slug":"afrika-importerade-vaxter-slar-ut-inhemska","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2003\/07\/02\/afrika-importerade-vaxter-slar-ut-inhemska\/","title":{"rendered":"Afrika: Importerade v\u00e4xter sl\u00e5r ut inhemska"},"content":{"rendered":"<p>Maputo, 030702 (IPS) &#8211; Kolonialismen har l\u00e4mnat oanade sp\u00e5r i naturen i s\u00f6dra Afrika. \u00c5kermark, betesmark och nationalparker hotas av snabbv\u00e4xande utl\u00e4ndska arter som kolonialisterna planterade i sina tr\u00e4dg\u00e5rdar.  <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Ett par exempel \u00e4r akaciatr\u00e4det fr\u00e5n Australien och mesquite-tr\u00e4det fr\u00e5n Mexiko som har djupare r\u00f6tter \u00e4n de inhemska tr\u00e4slagen och som stj\u00e4l n\u00e4ring och vatten fr\u00e5n dem. Milj\u00f6organisationer \u00e4r oroade \u00f6ver utvecklingen och fruktar att vissa inhemska v\u00e4xter kommer att sl\u00e5s ut helt av &#8221;nykomlingarna&#8221;.  &#8211; Djungelns lag r\u00e5der, v\u00e4xterna k\u00e4mpar om utrymmet. H\u00e4rdigare utl\u00e4ndska varianter tar \u00f6ver fr\u00e5n svagare inhemska. De v\u00e4xer fortare, reproduceras snabbare och ibland slukar de helt enkelt mindre v\u00e4xter, s\u00e4ger den brittiska volont\u00e4ren Zelda Montgomery, som h\u00e5ller p\u00e5 att katalogisera den ursprungliga floran i Mo\u00e7ambique.  &#8211; Det g\u00e5r enormt snabbt. Man kan se det h\u00e4nda. En enda art tr\u00e4nger ut en diversitet av v\u00e4xter och tr\u00e4d, s\u00e4ger Guy Preston, som arbetar p\u00e5 programmet Working for Water.<\/p>\n<p> Programmet startades 1996 efter ett initiativ fr\u00e5n Sydafrikas departement f\u00f6r vatten och skog sedan att tusentals hektar mark i Sydafrika hade tagits \u00f6ver av invaderande v\u00e4xter.  &#8211; I sina heml\u00e4nder h\u00f6lls dessa v\u00e4xter i schack av naturliga fiender , exempelvis insekter. Men de v\u00e4xt\u00e4tande insekterna blev kvar hemma n\u00e4r v\u00e4xterna importerades f\u00f6r att pryda n\u00e5gons tr\u00e4dg\u00e5rd. Sedan sl\u00e4pptes de ut i ekosystemet, och besegrade det, s\u00e4ger Linda Dobson, ordf\u00f6rande f\u00f6r det nationella historief\u00f6rbundet i Swaziland.  F\u00f6rlusten av inhemska v\u00e4xter kan f\u00e5 katastrofala f\u00f6ljder f\u00f6r hela n\u00e4ringskedjan.  &#8211; N\u00e4r en ok\u00e4nd art ers\u00e4tter en inhemsk d\u00f6r \u00e4ven de insekter som varit beroende av den v\u00e4xten. Insektst\u00e4tade f\u00e5glar och mindre d\u00e4ggdjur f\u00f6rlorar ocks\u00e5 sin f\u00f6da och d\u00f6r ut. De st\u00f6rre djuren som \u00e4ter de mindre d\u00f6r d\u00e4refter, s\u00e4ger Dobson.  De som arbetar med turism i regionen \u00e4r ocks\u00e5 oroade.<\/p>\n<p> &#8211; Bes\u00f6karna kommer f\u00f6r att uppleva naturen lika mycket som djuren. De har med sig v\u00e4xtb\u00f6cker och fotograferar inhemska arter. Vi m\u00e5ste skydda dem, s\u00e4ger Ted Reilly, Naturreservatschef i Swaziland.  I hans parken arbetar man hela tiden med att gr\u00e4va upp och g\u00f6ra sig av med invaderande v\u00e4xter och \u00e5terplantera inhemska arter.  De invaderande v\u00e4xtera utg\u00f6r ocks\u00e5 ett annat hot. P\u00e5 vintern torkar m\u00e5nga av dem ut och kan leda till br\u00e4nder som sprider sig snabbt.. De inplanterade v\u00e4xterna brinner upp till tio g\u00e5nger snabbare \u00e4n de ursprungliga.  &#8211; Vi har redan det h\u00e4r problemet, och det kommer att bli v\u00e4rre. Men vi kan vara optimistiska eftersom vi fortfarande kan v\u00e4nda utvecklingen. Det kr\u00e4vs en regional insats f\u00f6r att stoppa de invaderande v\u00e4xterna, eftersom ekosystemet inte k\u00e4nner n\u00e5gra gr\u00e4nser. Vinden f\u00f6r med sig sporer l\u00e5nga v\u00e4gar, s\u00e4ger Preston.  Swaziland, Mo\u00e7ambique och Namibia f\u00f6rbereder lagstiftning som ska hindra import av fler invaderande v\u00e4xter. Sydafrika, det f\u00f6rsta landet i regionen som uppt\u00e4ckte faran med importerade arter, ska st\u00e4rka sin redan existerade lagstiftning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Maputo, 030702 (IPS) &#8211; Kolonialismen har l\u00e4mnat oanade sp\u00e5r i naturen i s\u00f6dra Afrika. \u00c5kermark, betesmark och nationalparker hotas av snabbv\u00e4xande utl\u00e4ndska arter som kolonialisterna planterade i sina tr\u00e4dg\u00e5rdar.<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5,1,12],"tags":[],"class_list":["post-1646","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-afrika","category-headlines","category-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1646","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1646"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1646\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1646"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1646"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1646"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}