Belgrad, 140224 (IPS) – P\u00e5 senare tid har m\u00e4ngder av m\u00e4nniskor begett sig ut p\u00e5 Bosniens gator med krav p\u00e5 \u00f6kad social r\u00e4ttvisa. Demonstranterna vill f\u00e5 bort de politiker som de menar f\u00f6rorsakat den djupa fattigdomen, skenande arbetsl\u00f6sheten och ekonomiska nedg\u00e5ngen i landet.<\/p>\n
<\/p>\n
De f\u00f6rsta demonstrationerna h\u00f6lls i b\u00f6rjan av februari i den gamla industristaden Tuzla, d\u00e4r tusentals arbetare vid flera stora privatiserade f\u00f6retag sedan l\u00e4nge inte har f\u00e5tt ut sina l\u00f6ner. Sedan spreds protesterna till huvudstaden Sarajevo och fler andra st\u00e4der i landet. Internationella medier kallade genast protestv\u00e5gen, som \u00e4ven haft v\u00e5ldsamma inslag, den “Bosniska v\u00e5ren”. Men Kemal Kurspahic, vid ett medieinstitut i Bosnien, p\u00e5pekar att det fortfarande r\u00e5der vinter i landet.<\/p>\n
-Vi vill hellre beskriva h\u00e4ndelserna som ett uttryck f\u00f6r de omfattande missn\u00f6jet och en kamp mot myndigheternas arroganta, k\u00e4nslokyliga och till och med f\u00f6raktfulla behandling av den stora andelen av befolkningen som lever i fattigdom, s\u00e4ger Kemal Kurspahic till IPS.<\/p>\n
Siffror fr\u00e5n landets statistikmyndighet visar att arbetsl\u00f6sheten ligger p\u00e5 hela 44 procent i Bosnien. Var femte av landets 3,8 miljoner inv\u00e5nare lever under fattigdomsgr\u00e4nsen. Den del av befolkningen som fortfarande har ett arbete att g\u00e5 till tj\u00e4nar i genomsnitt motsvarande 3 700 kronor i m\u00e5naden.<\/p>\n
-Fler och fler tvingas leva i fattigdom och mis\u00e4r. De hungrar, s\u00e4ger Vahid Sehic vid organisationen Tuzlas medborgares forum, till IPS.<\/p>\n
Bosniens industri har varit utsatt f\u00f6r en l\u00e5ng och kraftig nedg\u00e5ng efter att det blodiga inb\u00f6rdeskriget avslutades 1995.<\/p>\n
-Det handlar i praktiken av tv\u00e5 \u00e5rtionden av ekonomisk katastrof, d\u00e4r den styrande elitens egna intressen har maskerats som “nationella intressen”. Rikedomarna har or\u00e4ttvist f\u00f6rdelats mellan de redan besuttna, s\u00e4ger Kemal Kurspahic.<\/p>\n
Det komplicerade fredsf\u00f6rdraget som satte punkt f\u00f6r inb\u00f6rdeskriget mellan de olika grupperna – bosniaker, bosnienkroater samt bosnienserber – har gjort det mycket sv\u00e5rt att skapa en fungerande stat som kan locka till sig investeringar.<\/p>\n
Efter inb\u00f6rdeskriget delades Bosnien-Hercegovina i tv\u00e5 delar – den bosnienserbiska Republika Srpska samt den muslimsk-kroatiska Federationen Bosnien-Hercegovina. B\u00e5da delarna har sina egna regeringar och parlament, samt en centralmakt i huvudstaden Sarajevo.<\/p>\n
Federationen \u00e4r uppdelad i elva kantoner p\u00e5 etnisk grund beroende p\u00e5 om majoriteten av befolkningen \u00e4r muslimer eller bosnienkroater. I praktiken inneb\u00e4r detta att Federationen Bosnien-Hercegovina har elva lokala regeringar med lika m\u00e5nga premi\u00e4rministrar.<\/p>\n
Privatiseringarna av tidigare statligt \u00e4gda industrier genomdrevs snabbt. Dessa gjorde det \u00e4ven m\u00f6jligt f\u00f6r m\u00e4ktiga personer, som stod makten n\u00e4ra, att sk\u00e4ra ned p\u00e5 personal eller st\u00e4nga verksamheter samt tj\u00e4na snabba pengar p\u00e5 att s\u00e4lja ut alla tillg\u00e5ngar innan f\u00f6retagen f\u00f6rsattes i konkurs. Samtidigt har bosniska medier vid upprepade tillf\u00e4llen rapporterat om hur de privatiserade f\u00f6retagens \u00e4gare underl\u00e5tit att betala ut personalens l\u00f6ner, ibland i flera \u00e5rs tid.<\/p>\n
Sedan protestv\u00e5gen inleddes har flera ledare f\u00f6r lokala kantoner tvingats att avg\u00e5. Myndigheterna har f\u00f6rs\u00f6kt blidka demonstranterna i Sarajevo genom att erbjuda f\u00f6rhandlingar om vissa lagar, samt en diskussion om nyval.<\/p>\n
-Det h\u00e4r \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen som vi sett en oro bland m\u00e4nniskorna vid makten. De befarar att de sociala oroligheterna ska sprida sig, s\u00e4ger Vahid Sehic.<\/p>\n
Flera analytiker p\u00e5pekar samtidigt att de protester som nu skakar landet inte tycks ha n\u00e5gon etnisk dimension.<\/p>\n
-Det handlar mer om solidaritet mellan m\u00e4nniskor som \u00e4r r\u00e4ttsl\u00f6sa – de fattiga och arbetsl\u00f6sa – oavsett deras ursprung, s\u00e4ger Zarko Papic vid den Sarajevo-baserade organisationen Inititativet f\u00f6r human inkludering.<\/p>\n
Svetlana Cenic, som f\u00f6rel\u00e4ser i ekonomi vid universitetet i Banjaluka i Republika Srpska, p\u00e5pekar samtidigt att det kr\u00e4vs att alla grupper st\u00e5r enade om n\u00e5gon verklig f\u00f6r\u00e4ndring ska kunna uppn\u00e5s.<\/p>\n
-F\u00f6r en hungrande mage finns det inga etniska skillnader. F\u00f6r den styrande eliten \u00e4r den st\u00f6rsta skr\u00e4cken att vanligt folk fr\u00e5n alla etniciteter ska f\u00f6rena sig, s\u00e4ger Svetlana Cenic.<\/p>\n
Samtidigt \u00e4r det \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge lite som talar f\u00f6r att detta ska ske. Den bosniskserbiske ledaren Milorad Dodik har sagt att det inte finns n\u00e5gra sk\u00e4l till att bosnienserberna ska delta i protestr\u00f6relsen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Belgrad, 140224 (IPS) – P\u00e5 senare tid har m\u00e4ngder av m\u00e4nniskor begett sig ut p\u00e5 Bosniens gator med krav p\u00e5 \u00f6kad social r\u00e4ttvisa. Demonstranterna vill f\u00e5 bort de politiker som de menar f\u00f6rorsakat den djupa fattigdomen, skenande arbetsl\u00f6sheten och ekonomiska… Continue Reading