Auki, 130503 (IPS) – Sedan flera generationer tillbaka har tusentals m\u00e4nniskor bott p\u00e5 konstgjorda \u00f6ar h\u00e4r i lagunen Langa Langa v\u00e4ster om \u00f6n Malaita p\u00e5 Salomon\u00f6arna. De har lyckats \u00f6verleva trots bristande tillg\u00e5ng till dricksvatten och odlingsbar mark. Men nu m\u00f6ts de av ett betydligt v\u00e4rre hot – klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n
<\/p>\n
-V\u00e5gorna g\u00e5r allt h\u00f6gre. Under regnperioden kommer det ibland v\u00e5gor som sl\u00e5r \u00f6ver hela \u00f6n, ber\u00e4ttar Alphonsus Waleronoa som bor p\u00e5 \u00f6n Raolo, som \u00e4r ungef\u00e4r hundra kvadratmeter stor.<\/p>\n
Raolo har en befolkning p\u00e5 26 personer f\u00f6rdelade p\u00e5 fem familjer. \u00d6n \u00e4r byggd p\u00e5 en grund best\u00e5ende av koraller, stenar och sand som uppf\u00f6rdes av Waleronoas pappa efter att en cyklon hade slagit s\u00f6nder familjens tidigare hem p\u00e5 en annan konstgjord \u00f6 1945.<\/p>\n
Salomon\u00f6arna best\u00e5r av \u00f6ver 900 \u00f6ar bel\u00e4gna \u00f6ster om Papua Nya Guinea, och en majoritet av dess befolkning bor i n\u00e4rheten av kusten. Risken f\u00f6r naturkatastrofer \u00e4r alltid \u00f6verh\u00e4ngande, i synnerhet under regnperioden mellan november och april d\u00e5 tropiska stormar och tsunamis kan leda till \u00f6versv\u00e4mningar och stor f\u00f6r\u00f6delse. Nu har dessutom klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna f\u00f6rv\u00e4rrat kustbefolkningens s\u00e5rbarhet.<\/p>\n
Havsniv\u00e5n kring Salomon\u00f6arna har stigit med \u00e5tta millimeter varje \u00e5r sedan 1993, vilket \u00e4r betydligt h\u00f6gre \u00e4n det globala genomsnittet. Fram till \u00e5r 2030 kan havsniv\u00e5n komma att stiga med upp till 15 centimeter, samtidigt som man f\u00f6rutsp\u00e5r att cyklonerna kommer att bli starkare och de h\u00e4ftiga regnen flera.<\/p>\n
N\u00e4rmare 12 000 m\u00e4nniskor \u00e4r bosatta p\u00e5 konstgjorda \u00f6ar vid lagunerna Langa Langa och Lau. Ingen vet exakt hur det gick till n\u00e4r \u00f6bornas f\u00f6rf\u00e4der en g\u00e5ng f\u00f6r l\u00e4nge sedan best\u00e4mde sig f\u00f6r att skapa dessa \u00f6ar, d\u00e4r befolkningarna livn\u00e4r sig p\u00e5 fiske, samt b\u00e5tbygge och annan tillverkning. Vissa menar att orsaken kanske var konflikter som uppst\u00e5tt i byarna p\u00e5 fastlandet.<\/p>\n
Thomas Dakeros f\u00f6rf\u00e4der bosatte sig p\u00e5 \u00f6n Busu f\u00f6r fem hundra \u00e5r sedan. Det \u00e4r en kilometerl\u00e5ng \u00f6 som till h\u00e4lften \u00e4r naturlig och till h\u00e4lften konstgjord. H\u00e4r bor en v\u00e4xande befolkning som nu best\u00e5r av runt 300 personer. Dakero ber\u00e4ttar att det numera h\u00e4nder n\u00e4stan n\u00e5gon g\u00e5ng varje m\u00e5nad att v\u00e5gorna g\u00e5r s\u00e5 h\u00f6ga att hela \u00f6n dr\u00e4nks i vatten. P\u00e5 \u00f6ns ena sidan finns en mangroveskog som erbjuder ett visst skydd, men den skogen \u00e4r numera hotad.<\/p>\n
-Jag har sagt till folk att inte hugga ner mangrovetr\u00e4den, men vi beh\u00f6ver veden f\u00f6r att kunna laga mat. F\u00f6rr brukade vi bara anv\u00e4nda d\u00f6da och torkade tr\u00e4d, men i takt med att befolkningen har \u00f6kat har vi tvingats avverka skog, ber\u00e4ttar Dakero.<\/p>\n
Det dagliga livet \u00e4r fullt av pr\u00f6vningar f\u00f6r \u00f6borna. Det finns inget naturligt f\u00e4rskvatten vare sig p\u00e5 Raolo eller Busu och marken g\u00e5r inte att anv\u00e4nda f\u00f6r att bedriva odlingar. \u00d6borna samlar d\u00e4rf\u00f6r regnvatten i tankar, men under den torra s\u00e4songen tvingas de \u00e5ka till fastlandet flera g\u00e5nger i veckan f\u00f6r att h\u00e4mta vatten.<\/p>\n
-Vi vill stanna p\u00e5 v\u00e5r \u00f6. Vi har arbetat som fiskare i flera generationer. Vi s\u00e4ljer fisken p\u00e5 marknader och det \u00e4r den enda inkomst vi har, s\u00e5 det skulle vara sv\u00e5rt f\u00f6r oss att flytta, s\u00e4ger Waleronoa till IPS.<\/p>\n
Men \u00f6bornas framtid \u00e4r nu os\u00e4ker.<\/p>\n
-Vi f\u00f6rs\u00f6ker bygga s\u00e5 att \u00f6n kommer h\u00f6gre upp och odlar mangrovetr\u00e4d p\u00e5 dess ena sida, ber\u00e4ttar Waleronoa p\u00e5 \u00f6n Raolo.<\/p>\n
Dakero s\u00e4ger att han ocks\u00e5 skulle vilja f\u00f6rh\u00f6ja \u00f6n Busu, men p\u00e5pekar att det skulle bli mycket dyrt att transportera dit all sten som skulle kr\u00e4vas f\u00f6r att lyckas med ett s\u00e5dant projekt.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Auki, 130503 (IPS) – Sedan flera generationer tillbaka har tusentals m\u00e4nniskor bott p\u00e5 konstgjorda \u00f6ar h\u00e4r i lagunen Langa Langa v\u00e4ster om \u00f6n Malaita p\u00e5 Salomon\u00f6arna. De har lyckats \u00f6verleva trots bristande tillg\u00e5ng till dricksvatten och odlingsbar mark. Men nu… Continue Reading