Washington, 030611 (IPS) – Menar George W. Bush verkligen allvar med f\u00e4rdplanen f\u00f6r fred i Mellan\u00f6stern? Menar han tillr\u00e4ckligt mycket allvar f\u00f6r att s\u00e4tta press p\u00e5 Israels premi\u00e4rminister Ariel Sharon? Om inte det \u00e4r de flesta bed\u00f6mare \u00f6verens om – \u00e4r det senaste initiativet d\u00f6mt att misslyckas. <\/p>\n
<\/p>\n
Men \u00e5sikterna \u00e4r \u00f6verraskande varierande h\u00e4r i Washington. Den allm\u00e4nna meningen innan Bushs resor till Mellan\u00f6stern, vars h\u00f6jdpunkt var m\u00f6tet med Sharon och den nye palestinske premi\u00e4rministern Mahmoud Abbas, var att Sharon och hans parti – Likud – inte hade mycket att frukta.<\/p>\n
Den vanligaste \u00e5sikten var att Bush mest f\u00f6r syns skull skulle f\u00f6rs\u00f6ka driva igenom f\u00e4rdplanens f\u00f6reskrifter, f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla Storbritanniens premi\u00e4rminister Tony Blair, som sedan l\u00e4nge har h\u00e4vdat att V\u00e4sts trov\u00e4rdighet i regionen beror p\u00e5 om USA kan l\u00f6sa konflikten mellan israeler och palestinier. Det fanns ingen stark k\u00e4nsla av att Bush sj\u00e4lv hade ett starkt engagemang f\u00f6r fredsplanen.<\/p>\n
Enligt det syns\u00e4ttet var segern i Irak en bekr\u00e4ftelse f\u00f6r att det var de h\u00e5rdnackade Likud-v\u00e4nnerna som dominerade den amerikanska politiken. De finns framf\u00f6r allt i kretsarna kring vicepresidenten Dick Cheney och f\u00f6rsvarsministern Donald Rumsfeld, och de har h\u00e4vdat att USA:s krig mot terrorismen och Israels kamp mot militanta palestinier \u00e4r en och samma sak.<\/p>\n
Rumsfeld, Cheney, deras medarbetare och andra nykonservativa allierade utanf\u00f6r administrationen har varit mycket kritiska mot fredsplanen, som USA har utarbetat tillsammans med EU, Ryssland och FN.<\/p>\n
Men under de senaste tv\u00e5 veckorna har Bush \u00f6verraskat alla tvivlare med sin fasta beslutsamhet att l\u00e5ta fredsplanen f\u00e5 en allvarlig chans.<\/p>\n
– Jag tror att fred \u00e4r m\u00f6jlig, och jag tror att jag har ett ansvar, n\u00e4r nu situationen \u00e4r den \u00e4r, att f\u00f6ra processen fram\u00e5t, sa Bush innan han reste till Europa och Mellan\u00f6stern i slutet av maj.<\/p>\n
Bush har sedan lovat att han ska arbeta h\u00e5rt f\u00f6r att planen realiseras, och han har ocks\u00e5 utsett sin n\u00e4rmaste utrikespolitiska r\u00e5dgivare, Condoleezza Rice, f\u00f6r att \u00f6vervaka fredsprocessen.<\/p>\n
“Bushs v\u00e4lkomna personliga engagemang i fredsdiplomatin i Mellan\u00f6stern ger hopp om betydande f\u00f6r\u00e4ndringar i Israels politik, vilket visas av att Sharon \u00f6vertalade sin regering att acceptera f\u00e4rdplanen, trots hans egen \u00f6ppna motvilja mot den”, skriver Henry Siegman, som var en av Bill Clintons n\u00e4rmaste r\u00e5dgivare, i en kr\u00f6nika i International Herald Tribune.<\/p>\n
Sharon verkar sj\u00e4lv ha k\u00e4nt av Bushs nyfunna engagemang och han verkar vara fast besluten att inte alienera den mest proisraeliska amerikanska presidenten genom tiderna. Fram tills tisdagens attack mot en Hamas-ledare har Sharon visat prov p\u00e5 en ov\u00e4ntad flexibilitet.<\/p>\n
Han h\u00e5ller visserligen kvar vid de 14 “reservationer” ang\u00e5ende fredplanen som han uttalade innan Bushs resa, men Sharons uttalanden och hans beteende under de senaste tv\u00e5 veckorna har \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rv\u00e5nat bed\u00f6mare i USA, och uppr\u00f6rt m\u00e5nga av hans anh\u00e4ngare.<\/p>\n
Sharons uttalande f\u00f6r 10 dagar sedan om att Israels n\u00e4rvaro i de palestinska omr\u00e5dena utg\u00f6r “ockupation” – tidigare ett tabubelagt ord inom Likud-partiet – och att israelisk kontroll \u00f6ver mer \u00e4n 3,5 miljoner palestinier varken \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rd eller h\u00e5llbar s\u00e5gs av m\u00e5nga som ett historiskt genombrott.<\/p>\n
P\u00e5 samma s\u00e4tt var Sharons beslut om att genomf\u00f6ra nedmonteringen av ett dussin illegala judiska bos\u00e4ttningar inte direkt karakt\u00e4ristiskt f\u00f6r den israeliske premi\u00e4rministern. Sharon fattade beslutet trots att fem israeliska soldater p\u00e5 s\u00f6ndagen d\u00f6dades av militanta palestinier.<\/p>\n
P\u00e5 tisdagen visade Sharon visserligen en v\u00e4lbekant sida d\u00e5 han beordrade vederg\u00e4llningsattacken mot Hamas-ledaren Abdel Aziz Rantisi. Attacken kritiserades av president Bush, som varnade f\u00f6r att Israels vederg\u00e4llning kommer att g\u00f6ra det sv\u00e5rare f\u00f6r den palestinska ledningen att bek\u00e4mpa terrorismen. Bush ans\u00e5g ocks\u00e5, enligt Vita husets talesman Ari Fleischer, att attacken inte bidrar till Israels s\u00e4kerhet.<\/p>\n
Och attacken sp\u00e4r p\u00e5 spekulationerna om huruvida Sharon \u00e4r seri\u00f6s n\u00e4r det g\u00e4ller att arbeta f\u00f6r fred, eller om han helt enkelt \u00e4gnar sig \u00e5t ett taktiskt spel.<\/p>\n
– F\u00f6r eller senare m\u00e5ste han best\u00e4mma sig f\u00f6r om han \u00e4r Sharon, \u00f6verlevaren, eller Sharon, statsmannen. Jag tror att det fortfarande p\u00e5g\u00e5r en inre strid om det inom honom, s\u00e4ger Jean AbiNader, chef f\u00f6r arabisk-amerikanska institutet i Washington.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 030611 (IPS) – Menar George W. Bush verkligen allvar med f\u00e4rdplanen f\u00f6r fred i Mellan\u00f6stern? Menar han tillr\u00e4ckligt mycket allvar f\u00f6r att s\u00e4tta press p\u00e5 Israels premi\u00e4rminister Ariel Sharon? Om inte det \u00e4r de flesta bed\u00f6mare \u00f6verens om –… Continue Reading