Juba, 121009 (IPS) – Konflikten om den oljerika och b\u00f6rdiga regionen Abyei fortg\u00e5r mellan Sudan och Sydsudan \u2013 v\u00e4rldens nyaste land. Gr\u00e4nsen mellan l\u00e4nderna \u00e4r fortfarande inte fastst\u00e4lld.<\/p>\n
<\/p>\n
Orsakerna \u00e4r p\u00e5tryckningar fr\u00e5n folkgrupper l\u00e4ngs gr\u00e4nsen, s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor och ett stort intresse f\u00f6r olja och mark i regionen.<\/p>\n
Ali Osman Taha, vicepresident i Sudan, har kr\u00e4vt en folkomr\u00f6stning f\u00f6r att l\u00f6sa konflikten. Vid ett m\u00f6te i slutet av september i Etiopien undertecknade Sudans president Omar al-Bashir och Sydsudans president Salva Kiir \u00f6verenskommelser kring ekonomi och s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor, bland annat beslutade de att \u00e5teruppta oljeexporten fr\u00e5n Sydsudan. Dock n\u00e5ddes ingen \u00f6verenskommelse om Abyei.<\/p>\n
Afrikanska unionens h\u00f6gniv\u00e5panel, AUHIP, som medlar mellan de tv\u00e5 l\u00e4nderna, lade fram ett f\u00f6rslag om omr\u00e5dets slutgiltiga status den 21 september. I det f\u00f6rslaget uppmanas Sudan att erk\u00e4nna att omr\u00e5det historiskt tillh\u00f6r folkgruppen ngok dinka, samt att erk\u00e4nna folkgruppens medborgerliga och politiska r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
Den sydsudanesiska regeringen har accepterat Afrikanska unionens f\u00f6rslag. Men Sudans regering har avvisat det med h\u00e4nvisning till att medlarna inte har erk\u00e4nt den arabiska folkgruppen misseriya och dess r\u00e4tt att delta i en folkomr\u00f6stning om Abyeis slutgiltiga status.<\/p>\n
-Jag tror att det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r b\u00e5da regeringarna att ge upp Abyei av h\u00e4nsyn till de olika etniska grupperna l\u00e4ngs gr\u00e4nsen, s\u00e4ger Leben Nelson Moro, professor i utvecklingsstudier vid universitet i Juba, till IPS.<\/p>\n
I \u00e5rhundraden har arabiska nomader fr\u00e5n s\u00f6dra Sudan l\u00e5tit sina djur beta i Abyei, d\u00e4r bete och vatten \u00e4ven finns under torrperioden. De har s\u00e4songsvis flyttat \u00f6ver det som nu utg\u00f6r en nationsgr\u00e4ns. Men ngok dinka, de traditionella inv\u00e5narna i omr\u00e5det, anser att marken \u00e4r deras sedan urminnes tider.<\/p>\n
-Sudans regering i Khartum vill tillgodose misseriyas intressen. Men f\u00f6r ngok dinka \u00e4r Abyei en fr\u00e5ga om \u00f6verlevnad. F\u00f6r tio \u00e5r sedan samlades de \u00e4ldste inom folkgruppen och besl\u00f6t att ge upp oljan men beh\u00e5lla marken. F\u00f6r dem \u00e4r det marken snarare \u00e4n oljan som har betydelse, s\u00e4ger Egbert Wesselink fr\u00e5n European Coalition on Oil in Sudan, ett n\u00e4tverk f\u00f6r 50 europeiska organisationer.<\/p>\n
Efter Sudans sj\u00e4lvst\u00e4ndighet 1956 utk\u00e4mpades tv\u00e5 inb\u00f6rdeskrig mellan den i huvudsak muslimska befolkningen i norr och den till stora delar kristna befolkningen i s\u00f6der. Omkring tv\u00e5 miljoner m\u00e4nniskor ber\u00e4knas ha d\u00f6dats och fyra miljoner drivits p\u00e5 flykt fram till fredsavtalet 2005 d\u00e5 det beslutades att landet skulle delas i tv\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndiga stater.<\/p>\n
\u00c4ven om de b\u00e5da l\u00e4nderna enats om 75 till 80 procent av gr\u00e4nsdragningen, har gr\u00e4nsen inte fastst\u00e4llts. B\u00e5da regeringarna \u00e4r under press fr\u00e5n lokala befolkningar l\u00e4ngs gr\u00e4nsen, som vill f\u00f6rs\u00e4kra sig om att de fortfarande kommer att kunna r\u00f6ra sig \u00f6ver gr\u00e4nsen. Regeringen i Khartum v\u00e4rnar om nomadfolken l\u00e4ngs gr\u00e4nsen som vill ha garantier f\u00f6r att de ska kunna l\u00e5ta sina djur beta i omr\u00e5det.<\/p>\n
-Ett fastst\u00e4llande av en gr\u00e4ns ligger inte i linje med hur m\u00e4nniskor i gr\u00e4nsomr\u00e5det lever, s\u00e4ger Wesselink.<\/p>\n
Regeringen i Juba \u00e4r under liknande p\u00e5tryckningar fr\u00e5n gr\u00e4nssamh\u00e4llen.<\/p>\n
-Folk i Pariang menar att det omtvistade och oljerika omr\u00e5det Panthou \u00e4r deras territorium. S\u00e5 regeringen i Sydsudan anser sig ha ett ansvar f\u00f6r att arbeta f\u00f6r deras intressen, s\u00e4ger Moro.<\/p>\n
-De arabiska nomadfolken rezeigat, misseriya och baggara k\u00e4nner sig redan marginaliserade av Khartum. De sudanesiska ledarna \u00e4r medvetna om detta och vill skydda dessa m\u00e4nniskor, s\u00e4ger Edmong Yakani, fr\u00e5n Community Empowerment for Progress Organisation, CEPO, en lokal organisation som har studerat relationerna mellan samh\u00e4llena l\u00e4ngs gr\u00e4nsen.<\/p>\n
Han s\u00e4ger att Sudans regering vill h\u00e5lla sig v\u00e4l med folkgrupperna i regionen f\u00f6r att f\u00f6rhindra ytterligare uppror med tanke p\u00e5 att man redan strider mot gerillar\u00f6relsen SPLM-N i Bl\u00e5 Nilen och S\u00f6dra Kordofan.<\/p>\n
Moro s\u00e4ger att det b\u00e4sta skulle vara om konflikten kunde l\u00f6sas genom en internationell uppg\u00f6relse, eftersom det kan hj\u00e4lpa l\u00e4nderna att hantera p\u00e5tryckningar fr\u00e5n lokalsamh\u00e4llena.<\/p>\n
-D\u00e5 kan ledarna s\u00e4ga, vi har gjort v\u00e5rt b\u00e4sta, men de som ansvarar f\u00f6r uppg\u00f6relsen tyckte annorlunda.<\/p>\n
\u00c5r 2009 v\u00e4nde sig Juba och Khartum till Permanenta skiljedomstolen i Haag f\u00f6r att definiera gr\u00e4nsen i Abyei. Den g\u00e5ngen avvisade Sudan domstolens beslut.<\/p>\n
-Men situationen \u00e4r annorlunda nu, Khartum \u00e4r under enorm press och det \u00e4r troligt att de skulle godk\u00e4nna ett s\u00e5dant beslut nu, s\u00e4ger Wesselink.<\/p>\n
Trots det sp\u00e4nda l\u00e4get l\u00e4ngs gr\u00e4nsen har befolkningarna i omr\u00e5det l\u00e4nge levt i fred sida vid sida.<\/p>\n
-Med tanke p\u00e5 alla \u00e5r med gifterm\u00e5l \u00f6ver gr\u00e4nserna \u00e4r det bara naturligt att lokalsamh\u00e4llena \u00e4r missn\u00f6jda med en gr\u00e4ns. M\u00e4nniskor l\u00e4ngs gr\u00e4nsen k\u00e4nner varandra b\u00e4ttre \u00e4n m\u00e4nniskorna i Khartum och Juba. Dessa samh\u00e4llen borde f\u00e5 komma med en l\u00f6sning p\u00e5 gr\u00e4nstvisten som passar deras intressen, s\u00e4ger Yakani.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n