Washington, 120913 (IPS) – Krigen i Irak och Afghanistan har f\u00e5tt den amerikanska allm\u00e4nheten att i allt h\u00f6gre grad efterstr\u00e4va att landet intar en mer \u00f6dmjuk och mindre militariserad global roll. Det sl\u00e5r en ny opinionsunders\u00f6kning fast.<\/p>\n
<\/p>\n
Inst\u00e4llningen \u00e4r s\u00e4rskild tydlig bland unga amerikaner i \u00e5ldern mellan 18 och 29 \u00e5r, enligt en ny opinionsunders\u00f6kning som i veckan lanserades av Chicago Council on Global Affairs, CCGA. Den yngre gruppen \u00e4r mindre oroad \u00f6ver den internationella terrorismen, immigrationen, Kinas uppg\u00e5ng, samt i betydligt mindre grad anh\u00e4ngare av en h\u00e5rd amerikansk utrikespolitik j\u00e4mf\u00f6rt med de \u00e4ldre \u00e5ldersgrupperna.<\/p>\n
Unders\u00f6kningen genomf\u00f6rdes under maj och juni och inneh\u00e5ller svar fr\u00e5n n\u00e4rmare 1 900 vuxna amerikaner. Den visar bland annat ett stort motst\u00e5nd mot att USA skulle bli mer involverade, i synnerhet milit\u00e4rt, i Mellan\u00f6stern. Detta trots att sju av tio anser att denna region utg\u00f6r ett st\u00f6rre hot mot USA \u00e4n n\u00e5gon annan.<\/p>\n
-Om man l\u00e4ser hela rapporten s\u00e5 \u00e4r det sl\u00e5ende att en stor del av vad majoriteten anser om utrikespolitiken st\u00e4mmer \u00f6verens med vad Obama-administrationen har gjort \u2013 tillbakadragande av trupper fr\u00e5n Mellan\u00f6stern, samt en satsning p\u00e5 diplomati och sanktioner f\u00f6r att hantera skurkstater, s\u00e4ger Daniel Drezner, professor i internationella relationer.<\/p>\n
F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen sedan CCGA b\u00f6rjade st\u00e4lla fr\u00e5gan 1994 – unders\u00f6kningen g\u00f6rs \u00e5terkommande vartannat \u00e5r – s\u00e5 svarade en majoritet att Asien \u00e4r en viktigare v\u00e4rldsdel f\u00f6r USA \u00e4n vad Europa \u00e4r. Redan f\u00f6rra \u00e5ret noterades en liknande tendens i en unders\u00f6kning fr\u00e5n Pew Research Center.<\/p>\n
Den nya opinionsunders\u00f6kningen visar ocks\u00e5, f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen sedan terrord\u00e5den mot USA 2001, att en majoritet av de svarande \u00e4r motst\u00e5ndare till att USA ska uppr\u00e4tth\u00e5lla eller tills\u00e4tta permanenta milit\u00e4rbaser i Irak eller Afghanistan.<\/p>\n
Sju av tio svarade samtidigt att de mots\u00e4tter sig att USA p\u00e5 egen hand sl\u00e5r till mot Irans k\u00e4rnenergianl\u00e4ggningar, medan 59 procent anser att USA inte b\u00f6r alliera sig med Israel om det landet attackerar Iran.<\/p>\n
Unders\u00f6kningen pekar p\u00e5 att de amerikanska krigen i Irak och Afghanistan i kombination med effekterna av den globala finanskrisen har minskat allm\u00e4nhetens st\u00f6d f\u00f6r utl\u00e4ndska interventioner och i synnerhet milit\u00e4ra insatser.<\/p>\n
-Tio \u00e5r efter elfte september kan vi se att amerikanerna \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att \u00e4ndra \u00e5sikt om internationella insatser och vill se mindre kostsamma metoder f\u00f6r att skapa en positiv amerikansk p\u00e5verkan och f\u00f6r att skydda amerikanska intressen runt om i v\u00e4rlden, s\u00e4ger Marshall Bouton, ordf\u00f6rande f\u00f6r CCGA.<\/p>\n
I unders\u00f6kningen svarar hela 67 procent att kriget i Irak inte “var v\u00e4rt det”, medan sju av tio menar att erfarenheterna fr\u00e5n detta krig borde g\u00f6ra v\u00e4rldens l\u00e4nder mer f\u00f6rsiktiga inf\u00f6r anv\u00e4ndandet av milit\u00e4ra insatser.<\/p>\n
Av de tillfr\u00e5gade svarade 51 procent att kriget i Afghanistan inte har gjort n\u00e5gon skillnad f\u00f6r USA:s s\u00e4kerhet, medan 18 procent menade att detta krig snarare gjort landet mindre s\u00e4kert.<\/p>\n
P\u00e5 fr\u00e5gan om det vore b\u00e4ttre f\u00f6r USA f\u00f6r att “h\u00e5lla sig undan v\u00e4rldspolitiken” svarade 38 procent ja, vilket enligt CCGA:s analys \u00e4r den h\u00f6gsta siffran i landet sedan slutet av andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n
N\u00e4stan \u00e5tta av tio tillfr\u00e5gade svarade samtidigt att de anser att USA tagit p\u00e5 sig rollen som v\u00e4rldspolis i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n man borde, en siffra som varit konstant sedan 2004, \u00e5ret efter Irakinvasionen.<\/p>\n
I en medf\u00f6ljande analys h\u00e4vdar CCGA att “amerikanerna tydligt ogillar USA:s roll som en hypermakt och ist\u00e4llet vill se en mer samarbetsvillig h\u00e5llning”.<\/p>\n
P\u00e5 fr\u00e5gan om USA borde visa st\u00f6rre vilja till att l\u00e5ta beslut fattas inom FN svarade 56 procent ja.<\/p>\n
Unders\u00f6kningen visar samtidigt att det finns ett fortsatt st\u00f6d f\u00f6r att landet ska en stark f\u00f6rsvarsmakt, 53 procent menar att det \u00e4r “mycket viktigt” att USA bibeh\u00e5ller sin “\u00f6verl\u00e4gsna milit\u00e4rmakt”. Samtidigt har den siffran sjunkit betydligt fr\u00e5n m\u00e4tningen 2002, ett \u00e5r efter terrord\u00e5den, d\u00e5 hela 67 procent svarade ja p\u00e5 den fr\u00e5gan.<\/p>\n