{"id":15265,"date":"2011-05-19T13:40:01","date_gmt":"2011-05-19T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2011\/05\/19\/fn-varnar-for-fortsatt-konsumtionsokning\/"},"modified":"2011-05-19T13:40:01","modified_gmt":"2011-05-19T13:40:01","slug":"fn-varnar-for-fortsatt-konsumtionsokning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2011\/05\/19\/fn-varnar-for-fortsatt-konsumtionsokning\/","title":{"rendered":"FN varnar f\u00f6r fortsatt konsumtions\u00f6kning"},"content":{"rendered":"<p>Uxbridge, 110519 (IPS) &#8211; M\u00e4nsklighetens snabbt \u00f6kande konsumtion av naturresurser har n\u00e5tt gr\u00e4nsen f\u00f6r vad jorden klarar av och en forts\u00e4ttning p\u00e5 den inslagna v\u00e4gen \u00e4r helt oh\u00e5llbar. Det varnar FN:s milj\u00f6program Unep f\u00f6r i en ny rapport.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Om livet f\u00f6r m\u00e4nskligheten ska bli b\u00e4ttre s\u00e5 m\u00e5ste exploateringen av naturresurser minskas betydligt, om det \u00e4r experterna eniga. En fortsatt konsumtions\u00f6kning kommer enligt den nya rapporten att bli mycket kostsam &#8211; och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r helt om\u00f6jlig.<\/p>\n<p> -Den globala konsumtionen av naturresurser har exploderat. Det \u00e4r en trend som p\u00e5 inget s\u00e4tt \u00e4r h\u00e5llbar. Vi m\u00e5ste inse att v\u00e4lf\u00e4rd och ett gott liv inte \u00e4r avh\u00e4ngigt en st\u00e4ndigt \u00f6kande konsumtion, s\u00e4ger Ernst von Weizs\u00e4cker, vice ordf\u00f6rande i Uneps expertgrupp f\u00f6r internationella resursfr\u00e5gor.<\/p>\n<p> I rapporten konstaterar Unep att den billiga tillg\u00e5ngen till h\u00f6gkvalitativa naturresurser som olja, koppar och guld h\u00e5ller p\u00e5 att ta slut &#8211; vilket har lett till att det kr\u00e4vs allt mer av fossila br\u00e4nslen och f\u00e4rskt vatten f\u00f6r att utvinna dessa material.<\/p>\n<p> Under 1900-talet \u00f6kade uttaget av naturresurser dubbelt s\u00e5 snabbt som v\u00e4rldens befolkning. I dag \u00f6kar konsumtionen av naturresurser i \u00e4nnu h\u00f6gre takt, enligt rapporten. Problemet \u00e4r bara att det helt enkelt inte finns tillr\u00e4ckligt med resurser kvar f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla den utvecklingen.<\/p>\n<p> Samtidigt \u00e4r konsumtionsskillnaderna enorma i v\u00e4rlden. Enligt rapporten konsumerar en genomsnittsperson i Kanada eller USA motsvarande 25 ton av de viktigaste naturresurserna varje \u00e5r, medan en genomsnittsperson i Indien eller stora delar av Afrika endast konsumerar motsvarande 4 ton.<\/p>\n<p> De rika l\u00e4nderna m\u00e5ste enligt rapportf\u00f6rfattarna begr\u00e4nsa sin konsumtion genom att kraftigt minska sitt avfall och i betydligt h\u00f6gre grad anv\u00e4nda naturresurserna effektivt. Samtidigt kr\u00e4vs det att utvecklingsl\u00e4nderna f\u00e5r nya m\u00f6jligheter att anv\u00e4nda naturresurserna supereffektivt f\u00f6r att samtidigt lyckas utvecklas ekonomiskt.<\/p>\n<p> De fattiga l\u00e4nderna m\u00e5ste utveckla en ny utvecklingsmodell som \u00e4r anpassad f\u00f6r en v\u00e4rld med brist p\u00e5 naturresurser, s\u00e4ger Mark Swilling som arbetar med utvecklingsfr\u00e5gor vid Stellenboschs universitet i Sydafrika, och som \u00e4r en av rapportf\u00f6rfattarna.<\/p>\n<p> Som exempel n\u00e4mner Swilling att det finns ett akut behov av fungerande avloppssystem i stora delar av Afrika. Men i st\u00e4llet f\u00f6r att satsa p\u00e5 dyra v\u00e4sterl\u00e4ndska system med vattenreningsverk s\u00e5 kan dessa l\u00e4nder anv\u00e4nda sig av v\u00e5tmarker och vegetation f\u00f6r att f\u00e5 samma service utf\u00f6rd.<\/p>\n<p> -Vi kommer att missa den typen av m\u00f6jligheter om vi f\u00f6ljer ett v\u00e4sterl\u00e4ndskt utvecklingsm\u00f6nster, s\u00e4ger Swilling till IPS.<\/p>\n<p> Hur den offentliga infrastrukturen ser ut \u00e4r den viktigaste fr\u00e5gan n\u00e4r det g\u00e4ller framtidens energianv\u00e4ndning och f\u00f6rbrukning av naturresurser, enligt en annan av rapportf\u00f6rfattarna, Marina Fischer-Kowalski, vid Institutet f\u00f6r social ekologi i Wien.<\/p>\n<p> Fischer-Kowalski p\u00e5pekar att infrastrukturen i Nordamerika \u2013 d\u00e4ribland transportsystem, avlopp och sanitet, matproduktion \u2013 kr\u00e4ver mycket energi och ett stort utnyttjande av naturresurser. Dessa system byggdes ut under en tid n\u00e4r man f\u00f6rutsatte att tillg\u00e5ngen p\u00e5 energi och naturtillg\u00e5ngar var o\u00e4ndlig.<\/p>\n<p> -V\u00e5r rapport manar till en akut omv\u00e4rdering av sambandet mellan resursanv\u00e4ndning och ekonomiskt v\u00e4lst\u00e5nd, s\u00e4ger Fischer-Kowalski till IPS.<\/p>\n<p> Enligt rapporten \u00e4r det minsta som de rika l\u00e4nderna kan g\u00f6ra att se till att de nuvarande konsumtionsniv\u00e5erna f\u00f6rblir konstanta, samtidigt som dessa l\u00e4nder hj\u00e4lper de fattiga l\u00e4nderna att utvecklas p\u00e5 ett mer h\u00e5llbart s\u00e4tt.<\/p>\n<p> Enligt ekonomiska teorier finns det ett samband mellan ekonomisk utveckling, som den m\u00e4ts i bruttonationalprodukten, och en \u00f6kad resursanv\u00e4ndning. Samtidigt har l\u00e4nder som Schweiz och Japan en betydligt h\u00f6gre BNP \u00e4n Australien, trots att dessa l\u00e4nders befolkningar endast konsumerar en fj\u00e4rdedel s\u00e5 mycket naturresurser som genomsnittsaustraliern.<\/p>\n<p> Eftersom BNP \u00e4r ett instrument som m\u00e4ter den ekonomiska aktiviteten i ett land s\u00e5 leder \u00e4ven naturkatastrofer som orkanen Katrina till en \u00f6kad BNP. Mark Swilling menar att det \u00e4r viktigt att man kommer bort fr\u00e5n metoden att enbart anv\u00e4nda BNP f\u00f6r att m\u00e4ta tillv\u00e4xt och utveckling.<\/p>\n<p> -Med BNP m\u00e4ter man allt utom det som verkligen betyder n\u00e5got f\u00f6r m\u00e4nniskor, s\u00e4ger han.<\/p>\n<p> F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r m\u00e5nga l\u00e4nder i Afrika h\u00e5rt pressade att s\u00e4lja ut sina fr\u00e4msta naturresurser till utl\u00e4ndska intressen. Dessa l\u00e4nder har blivit allt mer beroende av de kontanter som exporten av mineraler, timmer och mat ger.<\/p>\n<p> Samtidigt har de \u00f6kande priserna p\u00e5 dessa resurser enligt Swilling lett till allt fler fall av s\u00e5 kallad &#8220;land grabbing&#8221; (markrofferi) p\u00e5 kontinenten, d\u00e4r f\u00f6retag och utl\u00e4ndska stater k\u00f6per upp eller arrenderar enorma jordomr\u00e5den.<\/p>\n<p> -Att roffa \u00e5t sig billig mark i Afrika har f\u00f6rvandlats till en popul\u00e4r sport, s\u00e4ger han.<\/p>\n<p> \u00d6ver 50 miljoner hektar mark i Afrika har f\u00f6rv\u00e4rvats av utl\u00e4ndska intressen under de senaste tio \u00e5ren, enligt bist\u00e5ndsorganisationen Oxfam och organisationen International Land Coalition. Det \u00e4r mer \u00e5kermark \u00e4n som finns i ett land som Kanada.<\/p>\n<p> En stor del av Afrikas jordar \u00e4r redan utarmade och b\u00f6r inte utnyttjas h\u00e5rdare, enligt Swilling. Risken \u00e4r att matpriserna kommer att forts\u00e4tta stiga, vilket kan leda till f\u00f6r\u00f6dande resultat i framtiden.<\/p>\n<p> -L\u00e4nderna m\u00e5ste b\u00f6rja se p\u00e5 sina \u00e5kermarker och jordar som n\u00e5got som m\u00e5ste prioriteras strategiskt, som en del av l\u00e4ndernas s\u00e4kerhet, s\u00e4ger han.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Uxbridge, 110519 (IPS) &#8211; M\u00e4nsklighetens snabbt \u00f6kande konsumtion av naturresurser har n\u00e5tt gr\u00e4nsen f\u00f6r vad jorden klarar av och en forts\u00e4ttning p\u00e5 den inslagna v\u00e4gen \u00e4r helt oh\u00e5llbar. Det varnar FN:s milj\u00f6program Unep f\u00f6r i en ny rapport.<\/p>\n","protected":false},"author":166,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,12,7,11],"tags":[],"class_list":["post-15265","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-miljo","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15265","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/166"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15265"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15265\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15265"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15265"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15265"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}