Canc\u00fan, 101206 (IPS) – Ett stort antal organisationer \u00e4r kritiska mot det program f\u00f6r att stoppa avskogningen som f\u00f6rhandlades fram vid klimattoppm\u00f6tet i K\u00f6penhamn f\u00f6rra \u00e5ret, och som man nu forts\u00e4tter att diskutera vid det p\u00e5g\u00e5ende toppm\u00f6tet i Canc\u00fan.<\/p>\n
<\/p>\n
Det \u00e4r bland annat f\u00f6rhandlingar om Redd-programmet som st\u00e5r i centrum f\u00f6r diskussionerna p\u00e5 FN:s klimatm\u00f6te i Canc\u00fan som p\u00e5g\u00e5r mellan den 29 november och 10 december.<\/p>\n
-Vi \u00e4r oroliga f\u00f6r att man inte kommer att ta h\u00e4nsyn till ursprungsbefolkningars r\u00e4ttigheter, s\u00e4ger Marcial Arias fr\u00e5n Panama, generalsekreterare f\u00f6r FPCI, en organisation som arbetar f\u00f6r urbefolkningars r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
Redd-initiativet lanserades 2008 av FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO, FN:s utvecklingsorgan UNDP samt FN:s milj\u00f6organ UNEP och syftar till att bevara den biologiska m\u00e5ngfalden och binda koldioxid.<\/p>\n
Men kritiker fr\u00e5n den akademiska v\u00e4rlden och fr\u00e5n icke-statliga organisationer \u00f6ver hela v\u00e4rlden befarar att Redd-programmet kommer att f\u00f6rv\u00e4rra f\u00f6rdrivningen av ursprungsbefolkningar och leda till st\u00f6ld av genetiskt material fr\u00e5n skogar samt bli en lukrativ verksamhet f\u00f6r de f\u00f6retag som st\u00e5r f\u00f6r de st\u00f6rsta f\u00f6roreningarna.<\/p>\n
Varje \u00e5r f\u00f6rsvinner 13 miljoner hektar skog till f\u00f6ljd av sk\u00f6vling, vilket leder till utsl\u00e4pp av 1,5 gigaton koldioxid, en av de huvudsakliga v\u00e4xthusgaserna som orsakar den globala uppv\u00e4rmningen.<\/p>\n
Redd-initiativet har bland annat lanserats i Panama, Bolivia, Paraguay, Kongo-Kinshasa, Zambia, Tanzania, Indonesien, Papua Nya Guinea och Vietnam med syfte att stoppa skogssk\u00f6vling och minska koldioxidutsl\u00e4pp och ge l\u00e4nderna tillg\u00e5ng till tekniskt och finansiellt st\u00f6d.<\/p>\n
-Programmet syftar till att ta \u00f6ver de tropiska skogarna, det har blivit som en ny form av utsl\u00e4ppsr\u00e4tter, s\u00e4ger Camila Moreno, representant f\u00f6r Jordens v\u00e4nner i Brasilien och en av deltagarna vid klimattoppm\u00f6tet.<\/p>\n
Utsl\u00e4ppsr\u00e4tter \u00e4r enheter f\u00f6r utsl\u00e4ppsminskning som industril\u00e4nderna kan k\u00f6pa fr\u00e5n l\u00e4nder i Syd f\u00f6r att kunna n\u00e5 minskningsm\u00e5l enligt Kyotoprotokollet.<\/p>\n
V\u00e4rldsbanken, som har blivit den fr\u00e4msta akt\u00f6ren n\u00e4r det g\u00e4ller handel med utsl\u00e4ppsr\u00e4tter, medger att det ligger n\u00e5got i organisationernas kritik.<\/p>\n
Warren Evans, chef f\u00f6r V\u00e4rldsbankens milj\u00f6avdelning, s\u00e4ger till IPS att kritiken har funnits med sedan Redd-initiativet b\u00f6rjade diskuteras och att inv\u00e4ndningarna \u00e4r viktiga och kan bidra till f\u00f6rb\u00e4ttringar.<\/p>\n
Under 2009 har V\u00e4rldsbanken avsatt mer \u00e4n tv\u00e5 miljarder dollar till arbete f\u00f6r utsl\u00e4ppsminskningar.<\/p>\n
Vid klimattoppm\u00f6tet i K\u00f6penhamn f\u00f6r ett \u00e5r sedan lovade sex l\u00e4nder att avs\u00e4tta sammanlagt 3,5 miljarder dollar f\u00f6r att finansiera Redd-programmet. I mars tillkom ytterligare en miljard dollar. En kommitt\u00e9 med representanter fr\u00e5n tio olika l\u00e4nder har ocks\u00e5 tillsatts f\u00f6r att ansvara f\u00f6r programmet mot avskogning.<\/p>\n
I torsdags presenterade FN ett dokument om Redd-programmet och d\u00e4r betonades vikten av att respektera ursprungsbefolkningar och deras r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
Men kritiker menar att de mekanismer som f\u00f6reslagits inom Redd-initiativet bland annat kan leda till allvarliga konflikter kring mark\u00e4gande och utbredningen av skogsplantager. Av den anledningen vill organisationer som f\u00f6retr\u00e4der ursprungsbefolkningar att alla avtal ska omfattas av 2007 \u00e5rs FN-deklaration om urbefolkningars r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
-Det finns f\u00f6r f\u00e5 s\u00e4kra fakta eller garantier. Vi vet inte hur vi kommer att kompenseras f\u00f6r att vi inte f\u00e4ller tr\u00e4d, eller hur vi kommer att f\u00e5 del av f\u00f6rm\u00e5ner. Vi upplever att det inte tas n\u00e5gon h\u00e4nsyn till oss, s\u00e4ger Arias, som \u00e4r Kuna-indian.<\/p>\n
En av de fr\u00e5gor som diskuteras i Canc\u00fan \u00e4r huruvida de rika l\u00e4nderna anv\u00e4nder Redd-programmet f\u00f6r att investera i utvecklingsl\u00e4nder och kompensera f\u00f6r de egna utsl\u00e4pp som man inte bromsar sj\u00e4lva.<\/p>\n
Flera milj\u00f6organisationer kr\u00e4ver ocks\u00e5 att Redd-systemet \u00e4ven innefattar mangrovetr\u00e4sk och andra kustn\u00e4ra omr\u00e5den av stor ekologisk betydelse.<\/p>\n
-Sediment i de kustn\u00e4ra ekosystemen binder stora m\u00e4ngder koldioxid, mycket mer \u00e4n vad v\u00e4xter g\u00f6r, s\u00e4ger Emily Pidgeon, chef f\u00f6r den marina avdelningen vid naturv\u00e5rdsorganisationen Conservation International, CI.<\/p>\n
Enligt CI f\u00f6rsvinner cirka sex procent av de kustn\u00e4ra omr\u00e5dena varje \u00e5r, vilket motsvarar f\u00f6rluster i milj\u00f6tj\u00e4nster p\u00e5 upp\u00e5t 25 miljarder dollar om \u00e5ret.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Bilderna s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n