New York, 100303 (IPS) – Fyra m\u00e4n som sedan l\u00e4nge suttit gripna vid den \u00f6k\u00e4nda amerikanska milit\u00e4rbasen Bagram i Afghanistan v\u00e4nder sig nu till en federal domstol i USA f\u00f6r att f\u00e5 sin sak pr\u00f6vad.<\/p>\n
<\/p>\n
M\u00e4nnen har alla suttit gripna i Bagram i minst ett \u00e5r, i vissa fall i n\u00e4stan tv\u00e5 \u00e5rs tid. Enligt deras juridiska ombud har ingen av m\u00e4nnen utf\u00f6rt n\u00e5gra fientliga handlingar mot USA, eller varit medlemmar i n\u00e5gra USA-fientliga organisationer. M\u00e4nnen har heller aldrig f\u00e5tt veta varf\u00f6r de sitter gripna eller f\u00e5tt m\u00f6jlighet att \u00f6verklaga beslutet.<\/p>\n
Nu har dock medborgarr\u00e4ttsgruppen American Civil Liberties Union, ACLU, l\u00e4mnat in en anm\u00e4lan till en domstol i Columbia, d\u00e4r man beg\u00e4r att de fyra m\u00e4nnen tilldelas advokater och att gripandet av m\u00e4nnen ska pr\u00f6vas i domstol. Detta i enlighet med den s\u00e5 kallade Habeas Corpus-akten, som \u00e4r en gammal amerikansk skyddslag mot godtyckliga h\u00e4ktningar.<\/p>\n
-USA har under alldeles f\u00f6r l\u00e5ng tid gripit m\u00e4nniskor i Afghanistan och h\u00e5llit dem gripna i flera \u00e5rs tid, utan att v\u00e4cka \u00e5tal eller genomf\u00f6ra r\u00e4ttvisa f\u00f6rhandlingar, s\u00e4ger ACLU-juristen Jonathan Hafetz till IPS.<\/p>\n
Hafetz menar att de metoder som USA anv\u00e4nder mot afghanska f\u00e5ngar vare sig st\u00e4mmer \u00f6verens med amerikanska v\u00e4rderingar eller gynnar landets s\u00e4kerhet.<\/p>\n
-Huruvida det \u00e4r juridiskt h\u00e5llbart att h\u00e5lla dessa m\u00e4n gripna utan att v\u00e4cka \u00e5tal m\u00e5ste pr\u00f6vas av en domstol. Den amerikanska metoden med att h\u00e5lla hundratals m\u00e4nniskor inl\u00e5sta i Bagram utan att ge dem tillg\u00e5ng till juridiska ombud eller r\u00e4ttvisa pr\u00f6vningar skadar v\u00e5rt internationella anseende.<\/p>\n
En av de anm\u00e4lningar som p\u00e5 m\u00e5ndagen l\u00e4mnades in till domstol g\u00e4ller de afghanska br\u00f6derna Sibghatullah Jalatzai, som arbetade som tolk \u00e5t USA:s milit\u00e4r i fyra \u00e5rs tid innan han greps f\u00f6r n\u00e4stan 20 m\u00e5nader sedan, samt Samiullah Jalatzai, som greps utan f\u00f6rklaring p\u00e5 sin arbetsplats f\u00f6r 23 m\u00e5nader sedan.<\/p>\n
Den andra anm\u00e4lan g\u00e4ller den statsanst\u00e4llde afghanen Haji Abdul Wahid och hans syskonbarn Zia-ur-Rahman, som greps i sina hem av amerikanska milit\u00e4rer i samband med ett tillslag som genomf\u00f6rdes i deras kvarter f\u00f6r \u00f6ver ett \u00e5r sedan.<\/p>\n
I b\u00e5da fallen h\u00e4vdar ACLU att milit\u00e4ren saknar mandat att h\u00e5lla m\u00e4nnen gripna, samt att bristen p\u00e5 juridisk pr\u00f6vning utg\u00f6r ett brott mot den amerikanska konstitutionen och internationella lagar.<\/p>\n
USA \u00e4r det enda av de Natol\u00e4nder som opererar i Afghanistan som h\u00e5ller gripna individer inl\u00e5sta p\u00e5 obest\u00e4md tid. Enligt uppgift h\u00e5ller \u00f6vriga Natol\u00e4nder personer gripna i max 96 timmar, varp\u00e5 de antingen sl\u00e4pps eller \u00f6verl\u00e4mnas till de afghanska myndigheterna.<\/p>\n
ACLU uttrycker en v\u00e4xande oro \u00f6ver att Bagram h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rvandlas till ett nytt Guant\u00e1namo-l\u00e4ger fast “med hundratals fler f\u00e5ngar som h\u00e5lls inl\u00e5sta p\u00e5 obest\u00e4md tid, under s\u00e4mre f\u00f6rh\u00e5llanden”.<\/p>\n
Efter p\u00e5tryckningar fr\u00e5n ACLU sl\u00e4ppte nyligen det amerikanska f\u00f6rsvarsdepartementet f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en lista med namnen p\u00e5 f\u00e5ngarna i Bagram. Listan g\u00e4llde de 645 f\u00e5ngar som satt gripna p\u00e5 milit\u00e4rbasen i september f\u00f6rra \u00e5ret, men inneh\u00e5ller ingen information om deras medborgarskap, hur l\u00e4nge de suttit gripna eller i vilket sammanhang de greps.<\/p>\n
I en tidigare anm\u00e4lan g\u00e4llande fyra f\u00e5ngar i Bagram beslutade en amerikansk domare att tre av dessa, tv\u00e5 jemeniter och en tunisier, hade r\u00e4tt att v\u00e4nda sig till en amerikansk domstol f\u00f6r att f\u00e5 sin h\u00e4ktning pr\u00f6vad. Den fj\u00e4rde personen, som var afghan, bed\u00f6mdes dock inte ha den r\u00e4tten eftersom domaren menade att detta skulle kunna st\u00f6ra relationerna mellan USA och Afghanistan.<\/p>\n
Det amerikanska f\u00e5ngl\u00e4gret Bagram har varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r diskussion i flera \u00e5rs tid, men mycket lite information har framkommit om anl\u00e4ggningen, som \u00e4r omg\u00e4rdad av stort hemlighetsmakeri.<\/p>\n
USA har h\u00e5llit f\u00e5ngar i Bagram sedan 2002, och enligt de senaste nyhetsrapporterna ska det f\u00f6r n\u00e4rvarande finnas fler \u00e4n 600 f\u00e5ngar i l\u00e4gret. Vissa har suttit d\u00e4r s\u00e5 l\u00e4nge som i sex \u00e5rs tid, utan att f\u00e5 tillg\u00e5ng till ett juridiskt ombud eller m\u00f6jlighet att f\u00e5 sin sak pr\u00f6vad.<\/p>\n
Enligt de uppgifter som framkommit \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 Bagram primitiva, och det kommer st\u00e4ndigt nya uppgifter om missf\u00f6rh\u00e5llanden och \u00f6vergrepp.<\/p>\n
Den gr\u00e4vande reportern Anand Gopal avsl\u00f6jade nyligen att det finns ytterligare ett f\u00e4ngelse p\u00e5 milit\u00e4rbasen Bagram, som \u00e4r s\u00e5 hemligt att inte ens R\u00f6da Korset har tillg\u00e5ng till det. Denna anstalt ska enligt uppgift g\u00e5 under namnet “svarta f\u00e4ngelset”.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
New York, 100303 (IPS) – Fyra m\u00e4n som sedan l\u00e4nge suttit gripna vid den \u00f6k\u00e4nda amerikanska milit\u00e4rbasen Bagram i Afghanistan v\u00e4nder sig nu till en federal domstol i USA f\u00f6r att f\u00e5 sin sak pr\u00f6vad.<\/p>\n","protected":false},"author":385,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,10,14,7],"tags":[],"class_list":["post-14723","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-manskliga-rattigheter","category-nordamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14723","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/385"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14723"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14723\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14723"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14723"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14723"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}