Karachi, 100128 (IPS) – M\u00e5nga pakistanska kvinnor f\u00e5r huvuddelen av sina inkomster fr\u00e5n arbete som utf\u00f6rs i hemmet, men l\u00f6nerna \u00e4r vanligtvis usla och deras r\u00e4ttigheter obefintliga.<\/p>\n
<\/p>\n
Razia Khatoon, 36, b\u00f6jer sig \u00f6ver en enorm tr\u00e4ram i sitt d\u00e5ligt upplysta rum som ligger i en informell bos\u00e4ttning i Pakistans st\u00f6rsta stad Karachi. Hon syr fast p\u00e4rla efter p\u00e4rla i den kl\u00e4nning som sitter fastsp\u00e4nd p\u00e5 ramen, och s\u00e4ger att hon inte har tid \u00f6ver f\u00f6r sm\u00e5prat eftersom kl\u00e4nningen m\u00e5ste bli klar i dag.<\/p>\n
-Om vi inte blir klara till ikv\u00e4ll s\u00e5 kanske vi inte f\u00e5r n\u00e5gra fler best\u00e4llningar.<\/p>\n
Razia Khatoon s\u00e4ger att hon \u00e4r tacksam f\u00f6r att hon fortfarande kan dra in lite pengar, med tanke p\u00e5 att efterfr\u00e5gan p\u00e5 inhemska kl\u00e4nningar har minskat drastiskt p\u00e5 senare \u00e5r.<\/p>\n
Hon \u00e4r mamma till tio barn och p\u00e5pekar att det finns massor av m\u00e4nniskor som \u00e4r beredda att ers\u00e4tta henne om hon visar minsta tecken p\u00e5 att tackla av. De sex \u00e4ldsta barnen hj\u00e4lper henne med arbetet.<\/p>\n
-Vi arbetar mellan tio och tolv timmar om dagen och varje kl\u00e4nning tar tre dagar att g\u00f6ra klar, f\u00f6rklarar hon.<\/p>\n
F\u00f6r varje f\u00e4rdigt plagg f\u00e5r hon mellan motsvarande 55 och 120 kronor, beroende p\u00e5 hur komplicerat m\u00f6nstret \u00e4r. Detta har varit hennes arbete de senaste 18 \u00e5ren.<\/p>\n
Khatoon \u00e4r knappast ensam. Det finns \u00f6ver 8,5 miljoner m\u00e4nniskor i landet som f\u00f6rs\u00f6rjer sig som hemarbetare, eller inom den informella sektorn. Inom denna grupp \u00e5terfinns 70 procent av de kvinnor som \u00e4r ute p\u00e5 arbetsmarknaden, enligt en unders\u00f6kning som gjordes f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n
Men enligt HomeNet Pakistan, ett n\u00e4tverk av organisationer som ger st\u00f6d till hemarbetare, kan den verkliga siffran vara 80 procent av de arbetande kvinnorna.<\/p>\n
Kvinnorna tillverkar bland annat r\u00f6kelse, leksaker, kl\u00e4der och mattor, men kan \u00e4ven arbeta med att tv\u00e4tta frukt eller rensa r\u00e4kor.<\/p>\n
Stora tillverkare l\u00e4gger ut arbeten p\u00e5 underleverant\u00f6rer som i sin tur l\u00e4gger ut jobb p\u00e5 hemarbetare, som f\u00e5r ackordsl\u00f6n.<\/p>\n
Till skillnad fr\u00e5n de arbetare som \u00e5terfinns inom den vita ekonomin s\u00e5 granskas inte de f\u00f6rh\u00e5llanden som g\u00e4ller f\u00f6r hemarbetarna av myndigheterna, och de f\u00e5r heller inga som helst \u00f6vriga f\u00f6rm\u00e5ner.<\/p>\n
Enligt Zera Khan, ordf\u00f6rande f\u00f6r Kvinnliga hemarbetares f\u00f6rbund, definierar inte myndigheterna medlemmarnas insatser som “arbete”. Det leder i sin tur till att hemarbetarnas inte omfattas av landets arbetsr\u00e4ttsliga lagar.<\/p>\n
Enligt experter har de storskaliga industrierna p\u00e5 senare \u00e5r minskat sin personal och i st\u00e4llet lagt ut fler arbetsmoment inom den informella sektorn. Det har i sin tur gjort att kvinnorna i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning tvingas bidra till familjernas f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n
Det globala n\u00e4tverket Weigo, som str\u00e4var efter att f\u00f6rb\u00e4ttra situationen f\u00f6r v\u00e4rldens fattigaste arbetare, p\u00e5pekar att \u00e4ven den informella sektorn drabbas h\u00e5rt i samband med ekonomiska kriser. I en rapport p\u00e5pekar Weigo att m\u00e5nga hemarbetare tvingas arbeta f\u00f6r l\u00f6ner som ligger l\u00e5ngt under fattigdomsgr\u00e4nsen, och att det d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r helt om\u00f6jligt f\u00f6r dem att arbeta sig ur sin fattigdom.<\/p>\n
Asma Ravji, fr\u00e5n organisationen Sungi, som strider f\u00f6r hemarbetarnas sak, s\u00e4ger att problemen \u00e4r m\u00e5nga. Hemarbetarnas inkomster \u00e4r oj\u00e4mna, och de saknar alla former av sociala skyddsn\u00e4t.<\/p>\n
-Eftersom de inte har n\u00e5gra fackf\u00f6rbund s\u00e5 kan de inte f\u00f6rhandla om l\u00f6nerna, och resultatet blir att de utnyttjas av mellanh\u00e4nder, s\u00e4ger Ravji.<\/p>\n
Hemarbetaren Razia Khatoon k\u00e4nner till allt om det d\u00e4r, och det g\u00f6r \u00e4ven hennes man Nasir Sabir.<\/p>\n
-F\u00f6rut hade vi det ganska bra och genom Guds f\u00f6rsyn lyckades vi skicka barnen till skolan och kunde ge dem tre m\u00e5l mat om dagen. Men f\u00f6rra \u00e5ret tvingades vi ta ut dem ur skolan, ber\u00e4ttar Nasir Sabir.<\/p>\n
Han hj\u00e4lper sin hustru bland annat genom att ta emot ordrar och leverera det material som beh\u00f6vs.<\/p>\n
-De skenande matpriserna har kn\u00e4ckt oss. Vad ska en fattig m\u00e4nniska g\u00f6ra – ge barnen mat eller skicka dem till skolan?, fr\u00e5gar Sabir.<\/p>\n
Bara ett par gator bort sitter Suraj Jamal, 55, och hennes ton\u00e5riga dotter och tillverkar r\u00f6kelsestickor. Jamals man Mohammad Alam f\u00e5r agera tolk eftersom hon endast talar bengali, spr\u00e5ket fr\u00e5n hennes ursprungliga hem i \u00f6stra Indien.<\/p>\n
– Vi tillverkar mellan 60-70 000 stickor i veckan. F\u00f6r varje f\u00f6rpackning med 1 000 stickor f\u00e5r vi 9,5 rupier. Men p\u00e5 marknaden s\u00e4ljs ett paket med bara ett dussin stickor f\u00f6r 15 rupier, ber\u00e4ttar Jamal.<\/p>\n
9,5 rupier motsvarar ungef\u00e4r 80 \u00f6re. Att skillnaden mellan tillverkningskostnaden och marknadspriset \u00e4r s\u00e5 enorm \u00e4r sv\u00e5rt att g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t, eftersom Jamal inte v\u00e5gar beg\u00e4ra b\u00e4ttre betalt av f\u00f6retagaren.<\/p>\n
-D\u00e5 kanske han v\u00e4nder sig till n\u00e5gon annan, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Familjens ton\u00e5rsdotter ber\u00e4ttar att familjen numera hoppar \u00f6ver frukosten, p\u00e5 grund av de h\u00e5rda tiderna.<\/p>\n
Enligt FN:s livsmedelsorgan FAO var 28 procent av befolkningen i Pakistan undern\u00e4rda f\u00f6rra \u00e5ret. Det \u00e4r en \u00f6kning fr\u00e5n 24 procent f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r.<\/p>\n
Zahida Mumtaz \u00e4r i femtio\u00e5rs\u00e5ldern. Hennes man har problem med en njure och har inget fast arbete. Sj\u00e4lv tj\u00e4nar hon mellan 20-50 rupier (motsvarande en till fyra kronor) f\u00f6r varje dussin dockkl\u00e4nningar som hon syr.<\/p>\n
– Jag vet att jag f\u00e5r v\u00e4ldigt lite betalt eftersom samma kl\u00e4nningar s\u00e4ljs f\u00f6r 200 rupier av fabriken till en \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare. Jag s\u00e5g sj\u00e4lv prislappen. Men om vi beklagar oss \u00f6ver den l\u00e5ga betalningen s\u00e5 kommer ordern ist\u00e4llet att g\u00e5 till n\u00e5gon annan.<\/p>\n
Zahida Mumtaz s\u00e4ger att hemarbetarna sliter s\u00e5 h\u00e5rt, ofta arbetar mer \u00e4n andra arbetare \u2013 och att de dessutom sk\u00f6ter om hemmen.<\/p>\n
-S\u00e5 varf\u00f6r f\u00e5r vi s\u00e5 uselt betalt? Att vi inte g\u00e5r till en fabrik \u2013 ska det betyda att v\u00e5rt arbete inte \u00e4r n\u00e5gonting v\u00e4rt? (1001) *IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n