Uxbridge, 091008 (IPS) – Enligt milj\u00f6debatt\u00f6ren Lester Brown finns det en enkel orsak till varf\u00f6r hans \u00e5sikter ibland uppfattas som extrema – de stora medierna har \u00e4nnu inte insett vidden av vilka katastrofer som hotar i klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas sp\u00e5r. <\/p>\n
<\/p>\n
Lester Brown \u00e4r ledare f\u00f6r det oberoende forskningsinstitutet Earth Policy Institute och har precis kommit ut med fj\u00e4rde upplagan av sin bokserie Plan-B, med titeln “Plan B 4.0: Mobilizing to Save Civilization”. Den finns att ladda ner p\u00e5 Earth Policy Institutes hemsida.<\/p>\n
I sin nya bok h\u00e4vdar han att koldioxidutsl\u00e4ppen m\u00e5ste minska med 80 procent fram till \u00e5r 2020.<\/p>\n
Lester Brown arbetade ursprungligen som bonde i New Jersey innan han p\u00e5 60-talet sadlade om och blev expert p\u00e5 jordbrukspolitik. Med tiden har han hunnit skriva ett 50-tal b\u00f6cker och mottagit flera stora utm\u00e4rkelser. \u00c5r 2001 grundade han Earth Policy Institute i Washington, ett institut som vill medverka i utformningen av en ekologiskt h\u00e5llbar ekonomisk utveckling.<\/p>\n
IPS: Du h\u00e4vdar att de globala koldioxidutsl\u00e4ppen m\u00e5ste minska med 80 procent fram till \u00e5r 2020. Det \u00e4r mycket, mycket mer \u00e4n vad n\u00e5got enskilt land f\u00f6r n\u00e4rvarande pl\u00e4derar f\u00f6r. Lester Brown: Politiska ledare bed\u00f6mer hur stora utsl\u00e4ppsminskningar som \u00e4r politiskt genomf\u00f6rbara. P\u00e5 Earth Policy Institute har vi i st\u00e4llet studerat hur stora utsl\u00e4ppsminskningar som m\u00e5ste genomf\u00f6ras om vi ska undvika de v\u00e4rsta konsekvenserna av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n
Redan nu har de enorma isarna p\u00e5 Gr\u00f6nland och V\u00e4stantarktis b\u00f6rjat sm\u00e4lta i allt snabbare takt. Om de sm\u00e4lter fullst\u00e4ndigt s\u00e5 kan havsniv\u00e5n stiga med tolv meter. Glaci\u00e4rer i olika bergskedjor v\u00e4rlden \u00f6ver sm\u00e4lter och riskerar att f\u00f6rsvinna, inklusive de i Asien vars sm\u00e4ltvatten fyller p\u00e5 de stora floderna under de torra \u00e5rstiderna.<\/p>\n
F\u00f6r att kunna stabilisera klimatet och h\u00e5lla de framtida temperatur\u00f6kningarna s\u00e5 l\u00e5ga som m\u00f6jligt s\u00e5 m\u00e5ste vi h\u00e5lla koldioxidhalten i atmosf\u00e4ren p\u00e5 400 ppm (miljondelar).<\/p>\n
IPS: \u00c4r det ens m\u00f6jligt att genomf\u00f6ra en s\u00e5dan utsl\u00e4ppsminskning? Lester Brown: Det kommer att kr\u00e4va en v\u00e4rldsomfattande mobilisering med samma hastighet som om det handlade om ett krig. Till att b\u00f6rja med m\u00e5ste det investeras i energieffektivitet, f\u00f6r att undvika att de globala energibehoven \u00f6kar. En \u00f6verg\u00e5ng till lysdiodlampor och anv\u00e4ndning av smarta sensorer som r\u00f6relsedetektorer kan minska anv\u00e4ndningen av elektricitet f\u00f6r belysning med 90 procent.<\/p>\n
Sen kan vi minska koldioxidutsl\u00e4ppen med en tredjedel genom att ers\u00e4tta fossila br\u00e4nslen med \u00e5tervinningsbara energik\u00e4llor b\u00e5de f\u00f6r el och uppv\u00e4rmning. Inom bara n\u00e5gra \u00e5r kommer Texas att ha fyrdubblat utvinningen av vindenergi. Och man planerar att m\u00e5ngdubbla utbyggnaden ytterligare \u2013 till sammanlagt 40 000 megawatt, vilket motsvarar 50 kolkraftverk. F\u00f6r\u00e4ndringarna kommer hisnande snabbt.<\/p>\n
Ytterligare 14 procent av utsl\u00e4ppen kan minskas genom en omstrukturering av transportsystemen och genom att minska anv\u00e4ndningen av kol och olja i industrin. Genom att s\u00e4tta stopp f\u00f6r avskogningen globalt kan vi minska koldioxidutsl\u00e4ppen med ytterligare 16 procent. Och slutligen \u2013 genom att plantera tr\u00e4d och bearbeta marker kan 17 procent av v\u00e5ra nuvarande koldioxidutsl\u00e4pp absorberas.<\/p>\n
Ingen av dessa satsningar \u00e4r beroende av n\u00e5gon ny teknologi. Vi vet vad som beh\u00f6vs \u2013 att vi minskar koldioxidutsl\u00e4ppen med 80 procent fram till \u00e5r 2020. Det enda som kr\u00e4vs nu \u00e4r starka ledarskap. IPS: Men de flesta, inklusive v\u00e5ra politiska ledare, tycks inte betrakta klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna som ett s\u00e5 akut hot. Hur ska denna krigsliknande mobilisering g\u00e5 till? Lester Brown: F\u00f6r\u00e4ndringarna har redan p\u00e5b\u00f6rjats och det g\u00e5r snabbt. Koldioxidutsl\u00e4ppen i USA har minskat med nio procent i \u00e5r och det beror inte enbart p\u00e5 recessionen. Jag tror inte att det kommer att byggas n\u00e5got enda nytt kolkraftverk i framtiden \u2013 bara i \u00e5r har 22 anl\u00e4ggningar lagts ned eller byggts om.<\/p>\n
N\u00e4r de stigande havsniv\u00e5erna blir tydligare s\u00e5 kommer m\u00e4nniskor att agera. Det p\u00e5minner en del om n\u00e4r Berlinmuren f\u00f6ll 1989. Det fanns ett utbrett missn\u00f6je i m\u00e5nga \u00e5r som engagerade m\u00e4ngder av m\u00e4nniskor p\u00e5 lokal niv\u00e5 och s\u00e5 pl\u00f6tsligt intr\u00e4ffar en politisk revolution som f\u00f6r\u00e4ndrade allting. Vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot en s\u00e5dan v\u00e4ndpunkt, d\u00e5 allt sker.<\/p>\n
IPS: Vilka andra s\u00e5dana tecken ser du? Lester Brown: Jag ser ett f\u00f6r\u00e4ndrat socialt beteende. F\u00f6r inte l\u00e4nge sedan var ett k\u00f6rkort och att \u00e4ga en bil nyckeln till att knyta sociala kontakter f\u00f6r unga m\u00e4nniskor. Nu f\u00f6r\u00e4ndras det. I Japan socialiserar man via n\u00e4tet och f\u00f6rs\u00e4ljningen av nya bilar sjunker. Till och med i USA minskar bilflottan och antalet cyklister \u00f6kar.<\/p>\n
Jag noterar ocks\u00e5 att m\u00e5nga ifr\u00e5gas\u00e4tter v\u00e4rderingar och st\u00e4ller fr\u00e5gor kring vilka h\u00e4lsom\u00e4ssiga effekter bilarna och v\u00e5ra pendlande livsstilar har. Man har b\u00f6rjat fundera p\u00e5 om inte gatorna ska ha s\u00e4kra trottoarer och cykelbanor. Den ekonomiska krisen har ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrat tankem\u00f6nstren och jag tror att vi g\u00e5r mot ett betydligt mindre materialistiskt samh\u00e4lle.<\/p>\n
IPS: Kommer detta att vara tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att strukturera om v\u00e4rldens ekonomier? Lester Brown: Jag vet inte. Men i slut\u00e4ndan st\u00e5r kampen om att r\u00e4dda civilisationen mellan olika v\u00e4ndpunkter – sociala och politiska – eller ekologiska.<\/p>\n