Washington, 090917 (IPS) – Flera ledande demokratiska politiker tycks bli allt mer skeptiska till USA:s politik i Afghanistan. Det \u00e4r samtidigt uppenbart att fr\u00e5gan utg\u00f6r en stor politisk utmaning f\u00f6r president Barack Obama.<\/p>\n
<\/p>\n
Mycket tyder p\u00e5 att den amerikanska milit\u00e4ren f\u00f6rbereder sig p\u00e5 att kr\u00e4va en betydande \u00f6kning av antalet soldater i Afghanistan f\u00f6r att kunna bek\u00e4mpa talibanernas uppror. Obama kommer snart att tvingas besluta sig f\u00f6r om han ska tillm\u00f6tesg\u00e5 kraven \u2013 trots att detta skulle riskera att fj\u00e4rma honom fr\u00e5n flera av sina egna partiv\u00e4nner.<\/p>\n
Beslutet f\u00f6renklas knappast av att m\u00e5nga republikaner kommer att st\u00f6dja milit\u00e4rens f\u00f6rv\u00e4ntade krav p\u00e5 truppf\u00f6rst\u00e4rkningar. Flera neokonservativa – och andra h\u00f6kar – har sedan l\u00e4nge pl\u00e4derat f\u00f6r att “allt utom seger” i Afghanistan riskerar att f\u00e5 katastrofala konsekvenser f\u00f6r USA:s utrikespolitiska intressen inte bara i Afghanistan utan \u00e4ven i grannlandet Pakistan och i andra l\u00e4nder.<\/p>\n
“Vi \u00e4r inte bara \u00f6vertygade om att vi kan segra, utan ocks\u00e5 om att vi inte har n\u00e5got annat val”, skriver de republikanska senatorerna John McCain och Lindsey Graham tillsammans med den tidigare demokraten Joseph Lieberman i en debattartikel i m\u00e5ndagens upplaga av Wall Street Journal.<\/p>\n
Den allt hetare debatten f\u00f6rst\u00e4rktes ytterligare p\u00e5 tisdagen d\u00e5 USA:s f\u00f6rsvarschef Mike Mullen inf\u00f6r senatens f\u00f6rsvarsutskott sa att Washington troligen kommer att beh\u00f6va skicka \u00e4nnu fler soldater till Afghanistan. Mullen ville dock inte n\u00e4mna hur m\u00e5nga fler soldater som kan komma att kr\u00e4vas.<\/p>\n
John McCain gick snabbt ut och gav Mullen sitt st\u00f6d.<\/p>\n
– Vi kommer att beh\u00f6va fler amerikanska styrkor i Afghanistan, inte f\u00e4rre eller lika m\u00e5nga.<\/p>\n
McCain menar att p\u00e5 samma s\u00e4tt som vid truppf\u00f6rst\u00e4rkningarna i Irak s\u00e5 kr\u00e4vs det fler amerikanska soldater f\u00f6r att h\u00e5lla st\u00e5nd mot upprorsmakarna fram tills att de lokala styrkorna sj\u00e4lva kan hantera situationen.<\/p>\n
F\u00f6rsvarsutskottets ordf\u00f6rande, demokraten Carl Levin, har dock fortsatt att h\u00e4vda att USA och dess allierade inom Nato i f\u00f6rsta hand b\u00f6r ut\u00f6ka satsningen p\u00e5 att utbilda och bev\u00e4pna den afghanska arm\u00e9n innan man skickar fler av landets egna soldater.<\/p>\n
– Dessa \u00e5tg\u00e4rder b\u00f6r snabbt genomf\u00f6ras innan vi \u00f6verv\u00e4ger att ytterligare f\u00f6rst\u00e4rka de amerikanska marktrupperna, f\u00f6rutom de f\u00f6rst\u00e4rkningar som redan \u00e4r planerade innan \u00e5rets slut, s\u00e4ger Levin, som nyligen \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n ett bes\u00f6k i Afghanistan.<\/p>\n
President Obama h\u00e4vdade under sin valkampanj att hans f\u00f6retr\u00e4dare George W. Bush beg\u00e5tt ett stort strategiskt misstag d\u00e5 resurser f\u00f6rflyttades fr\u00e5n Afghanistan till Irak efter att talibanerna hade st\u00f6rtats 2001. Och strax efter att han kommit till makten beslutade Obama om en kraftig f\u00f6rst\u00e4rkning av antalet amerikanska soldater i Afghanistan. Dessa f\u00f6rst\u00e4rkningar f\u00f6rv\u00e4ntas snart vara fullt genomf\u00f6rda, vilket inneb\u00e4r att det kommer att finnas sammanlagt n\u00e4rmare 68 000 USA-soldater i Afghanistan. Dessutom finns det n\u00e4rmare 39 000 Nato-soldater i landet. Hittills har dock inte truppf\u00f6rst\u00e4rkningarna resulterat i en \u00f6kad s\u00e4kerhet i Afghanistan. I st\u00e4llet har rebellernas attacker mot s\u00e5v\u00e4l milit\u00e4ra som civila m\u00e5l \u00f6kat i antal, och hittills i \u00e5r har \u00f6ver 300 soldater fr\u00e5n Natos och USA:s styrkor d\u00f6dats i landet, vilket \u00e4r den klart h\u00f6gsta siffran under de \u00e5tta \u00e5r som g\u00e5tt sedan konflikten inleddes.<\/p>\n
F\u00f6rutom det \u00f6kande antalet stupade har \u00e4ven korruptionen inom den afghanske presidenten Hamid Karzais regering, samt det valfusk som omg\u00e4rdade hans \u00e5terval, p\u00e5 senare tid snabbt p\u00e5verkat den allm\u00e4nna opinionen i USA.<\/p>\n
Enligt en opinionsunders\u00f6kning genomf\u00f6rd av CNN mots\u00e4tter sig nu 57 procent av de tillfr\u00e5gade kriget i Afghanistan, vilket kan j\u00e4mf\u00f6ras med 46 procent av de tillfr\u00e5gade i v\u00e5ras. Enligt en f\u00e4rsk opinionsunders\u00f6kning fr\u00e5n Washington Post-ABC News anser bara en av fem demokratiska v\u00e4ljare att USA b\u00f6r s\u00e4nda ytterligare truppf\u00f6rst\u00e4rkningar till landet.<\/p>\n
Dessutom har flera ledande demokratiska politiker, som tidigare legat l\u00e5gt, p\u00e5 senare tid ha tagit intryck av opinionen.<\/p>\n
– Jag tror inte det finns ett s\u00e4rskilt stort st\u00f6d f\u00f6r att skicka fler soldater till Afghanistan vare sig ute i landet eller inom kongressen, sa den inflytelserika talmannen och demokraten Nancy Pelosi nyligen.<\/p>\n
Den \u00e5sikten bekr\u00e4ftas av en anonym unders\u00f6kning gjord av tidskriften National Journal enligt vilken enbart 13 procent av demokraternas parlamentsledam\u00f6ter st\u00f6djer tanken p\u00e5 truppf\u00f6rst\u00e4rkningar. – Jag anser att det f\u00f6r n\u00e4rvarande inte vore riktigt att skicka ytterligare soldater, s\u00e4ger senator Dick Durbin, som l\u00e4nge varit n\u00e4ra allierad med presidenten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 090917 (IPS) – Flera ledande demokratiska politiker tycks bli allt mer skeptiska till USA:s politik i Afghanistan. Det \u00e4r samtidigt uppenbart att fr\u00e5gan utg\u00f6r en stor politisk utmaning f\u00f6r president Barack Obama.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,14,7],"tags":[],"class_list":["post-14500","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-nordamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14500","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14500"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14500\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14500"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14500"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14500"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}