Washington, 081001 (IPS) – USA:s stora inflytande i resten av v\u00e4rlden kan komma att minska i den p\u00e5g\u00e5ende finanskrisens sp\u00e5r. Det h\u00e4vdar flera amerikanska utrikespolitiska analytiker. <\/p>\n
<\/p>\n
Mycket h\u00e4nger dock p\u00e5 hur det g\u00e5r med det f\u00f6reslagna krispaketet p\u00e5 700 miljarder dollar, och om denna r\u00e4ddningsplan blir tillr\u00e4cklig f\u00f6r att f\u00f6rtroendet f\u00f6r den amerikanska ekonomin och dollarn ska \u00e5teruppr\u00e4ttas. USA-dollarn har l\u00e4nge fungerat som en form av reservvaluta f\u00f6r omv\u00e4rlden, vilket gett st\u00f6d till den amerikanska ekonomin som konsumerar betydligt mer \u00e4n den producerar.<\/p>\n
Finanskrisen kommer samtidigt som George W. Bushs avg\u00e5ende administration kommer att l\u00e4mna ett rekordstort budgetunderskott efter sig, vilket kommer att drabba de amerikanska skattebetalarna. M\u00e5nga experter menar att krisen skadar USA:s m\u00f6jligheter att forts\u00e4tta ut\u00f6va sitt dominerande inflytande i omv\u00e4rlden.<\/p>\n
– Resten av v\u00e4rlden betraktar nog inte den amerikanska finanskrisen och drar slutsatsen att de nu kan utmana USA:s styrka, s\u00e4ger Charles Kupchan, analytiker vid Council on Foreign Relations, och l\u00e4rare vid Georgetowns universitet. – Men ur ett psykologiskt perspektiv tror jag att denna finanskris, tillsammans med Amerikas problem i Irak och Afghanistan, kommer att kosta i form av minskad respekt och v\u00f6rdnad inf\u00f6r USA:s styrka.<\/p>\n
F\u00f6r bara n\u00e5gra veckor sedan h\u00e4vdade landets ledande s\u00e4kerhetsanalytiker Thomas Fingar att USA kommer att f\u00f6rbli v\u00e4rldens fr\u00e4msta stormakt \u00e4ven \u00e5r 2025, men att “dess dominans kommer att ha minskat betydligt”. Fingar sa samtidigt till sina kollegor att den amerikanska s\u00e4kerhetstj\u00e4nsten att USA:s dominans i en allt snabbare takt skulle undergr\u00e4vas inom “politik, ekonomi och kultur”.<\/p>\n
Den analysen tycktes snabbt bli bekr\u00e4ftad d\u00e5 flera av landets ledande finansiella institutioner pl\u00f6tsligt f\u00f6ll samman. V\u00e4rt att notera \u00e4r ocks\u00e5 att flera av de utl\u00e4ndska regeringschefer som samlats i New York f\u00f6r att delta vid \u00f6ppningen av FN:s generalf\u00f6rsamling tycktes eniga om att de drastiska \u00e5tg\u00e4rder som f\u00f6reslagits av USA:s finansdepartement innebar slutet p\u00e5 den era av oh\u00e4mmad kapitalism som Washington f\u00f6respr\u00e5kat under flera \u00e5rtionden \u2013 ofta genom V\u00e4rldsbanken och IMF.<\/p>\n
Michael Lind, p\u00e5 den Washington-baserade tankesmedjan New America Foundation, menar att den “angloamerikanska modellen” blivit sv\u00e5rt skadad av den p\u00e5g\u00e5ende krisen.<\/p>\n
.<\/p>\n
– Befolkningen i Latinamerika, Mellan\u00f6stern och p\u00e5 andra platser s\u00e4ger nu antagligen att “amerikankerna har predikat denna den fria marknadens ideologi och titta vart det ledde, vi borde kanske satsa p\u00e5 en annan modell”, s\u00e4ger Lind.<\/p>\n
I Afrika och Latinamerika har Kina p\u00e5 senare tid blivit en st\u00f6rre akt\u00f6r i fr\u00e5ga om bist\u00e5nd och investeringar. Dean Baker, vid Centre for Economic and Policy Research, CEPR, menar att med tanke p\u00e5 att den kris som amerikanska banker nu upplever s\u00e5 \u00e4r det mindre troligt att l\u00e4nder kommer att bege sig till New York f\u00f6r att skaffa finansiering och g\u00f6ra aff\u00e4rer.<\/p>\n
Krisen kommer sannolikt \u00e4ven att leda till ett \u00f6kat missn\u00f6je med den nyliberala modellen hos den amerikanska befolkningen, samtidigt som man blir mindre villiga att g\u00f6ra ekonomiska uppoffringar f\u00f6r andra l\u00e4nder.<\/p>\n
– Jag f\u00f6rv\u00e4ntar mig inte att USA kommer att f\u00f6rbli den stora anh\u00e4ngare av frihandel som man varit under flera f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5rtionden, s\u00e4ger Charles Kupchan. Kupchan menar att USA heller inte skulle kunna t\u00e4nka sig att fungera som en sista r\u00e4ddningsplanka om andra l\u00e4nder drabbas av en stor finanskris, som den som intr\u00e4ffade 1997-1998.<\/p>\n
– Jag tror knappast det. Vi har fullt upp med att l\u00f6sa v\u00e5ra egna problem.<\/p>\n
Landets kongress kommer s\u00e4kert att vara frestade att minska p\u00e5 utgifterna. Och traditionellt impopul\u00e4ra satsningar, som utl\u00e4ndskt bist\u00e5nd \u2013 vilket USA anv\u00e4nt som verktyg f\u00f6r att p\u00e5verka andra l\u00e4nders politik, riskerar att f\u00e5 stryka p\u00e5 foten.<\/p>\n
Det \u00e4r mer os\u00e4kert om landets enorma f\u00f6rsvarsbudget, som \u00e4r den st\u00f6rsta enskilda utgiftsposten, kommer att bantas. Michael Lind menar dock att det \u00e4r h\u00f6gst t\u00e4nkbart.<\/p>\n
– Om jag satt i Pentagon s\u00e5 skulle jag vara lika orolig som folket p\u00e5 investeringsbankerna. Snart kommer nedsk\u00e4rningar som var ot\u00e4nkbara f\u00f6r bara n\u00e5gra veckor sedan att bli aktuella.<\/p>\n
Kupchan menar dock att fr\u00e5gan om nationens s\u00e4kerhet \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis kommer att st\u00e5 h\u00f6gt i kurs \u2013 \u00e4ven om finanskrisen kommer att leda till krav p\u00e5 en mindre kostsam utrikespolitik.<\/p>\n
– Det kommer troligen att h\u00f6ras en starkare r\u00f6st fr\u00e5n allm\u00e4nheten om att det \u00e4r dags f\u00f6r USA att sk\u00f6ta om sina egna problem i st\u00e4llet f\u00f6r att hantera andras.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 081001 (IPS) – USA:s stora inflytande i resten av v\u00e4rlden kan komma att minska i den p\u00e5g\u00e5ende finanskrisens sp\u00e5r. Det h\u00e4vdar flera amerikanska utrikespolitiska analytiker.<\/p>\n","protected":false},"author":190,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,14,7],"tags":[],"class_list":["post-13986","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-nordamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13986","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/190"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13986"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13986\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13986"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13986"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13986"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}