{"id":122,"date":"2002-03-05T13:40:01","date_gmt":"2002-03-05T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2002\/03\/05\/indien-vanstern-och-mediakapitalister-enade-mot-oppen-mediamarknad\/"},"modified":"2002-03-05T13:40:01","modified_gmt":"2002-03-05T13:40:01","slug":"indien-vanstern-och-mediakapitalister-enade-mot-oppen-mediamarknad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2002\/03\/05\/indien-vanstern-och-mediakapitalister-enade-mot-oppen-mediamarknad\/","title":{"rendered":"Indien: V\u00e4nstern och mediakapitalister enade mot \u00f6ppen mediamarknad"},"content":{"rendered":"<p>New Delhi, 020305 (IPS) &#8211; I de flesta fr\u00e5gor \u00e4r det en avgrund som skiljer mellan Indiens tidningsmoguler och landets v\u00e4nsterintellektuella. Men p\u00e5 ett omr\u00e5de st\u00e5r de enade i motst\u00e5ndet mot utl\u00e4ndska investeringar i tidningsbranschen. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>  Regeringspartiet BJP har lagt fram ett f\u00f6rslag om att delvis \u00f6ppna m\u00f6jligheten f\u00f6r utl\u00e4ndska f\u00f6retag att investera i indiska tidningar. En parlamentarisk panel som tillsattes f\u00f6r att utreda f\u00f6rslaget fann ett ov\u00e4ntat enat motst\u00e5nd.<\/p>\n<p> &#8211; De tryckta medierna har en st\u00f6rre uppgift \u00e4n att bara tj\u00e4na pengar, s\u00e4ger Somnath Chatterjee, som leder panelen och \u00e4r ledare f\u00f6r kommunistpartiet i V\u00e4stbengalen.<\/p>\n<p> Och Indiens tidnings\u00e4gare har k\u00e4mpat med n\u00e4bbar och klor mot alla f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6r\u00e4ndra ett kabinettsbeslut fr\u00e5n 1955 som inneb\u00e4r att inga utl\u00e4ndskt \u00e4gda tidningar f\u00e5r publiceras i Indien.<\/p>\n<p> Indien stoltserar med v\u00e4rldens femte st\u00f6rsta tidningsindustri. Det finns 6 830 engelskspr\u00e5kiga tidningar, och n\u00e4stan 40 000 tidningar p\u00e5 lokala spr\u00e5k.<\/p>\n<p>De \u00e4r alla f\u00f6rbjudet omr\u00e5de f\u00f6r utl\u00e4ndska investerare, till skillnad fr\u00e5n nyare elektroniska medier, som har v\u00e4xt enormt den senaste tiden. I dag finns det 22 marks\u00e4nda tv-kanaler och 100 satellitkanaler i landet.<\/p>\n<p> Sedan femtiotalet har informationsdepartementet haft \u00e5sikten att &#8220;utl\u00e4ndskt \u00e4gande eller kontroll \u00f6ver tidningar kommer oundvikligen att leda till att de anv\u00e4nds f\u00f6r att p\u00e5verka den indiska opinionen till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r utl\u00e4ndska intressen.&#8221; Men framv\u00e4xten av elektroniska medier och liberaliseringen av Indiens ekonomiska politik har uppmuntrat landets informationsminister Sushma Swaraj att f\u00f6rs\u00f6ka justera lagen fr\u00e5n 1955.<\/p>\n<p> Motst\u00e5ndet mot en lag\u00e4ndring kommer framf\u00f6r allt ifr\u00e5n de 34 tidningar som kontrollerar 76 procent av den indiska tidningsmarknaden.<\/p>\n<p> Det allra starkaste motst\u00e5ndet har kommit fr\u00e5n ledande tidningar som Times of India, som har en upplaga p\u00e5 1,6 miljoner exemplar.<\/p>\n<p> Times-redakt\u00f6ren Dilip Padgaonkar f\u00f6rutsp\u00e5r en dyster framtid med rika utl\u00e4ndska medief\u00f6retag som h\u00e4nsynsl\u00f6st skulle kasta sig \u00f6ver den indiska tidningsmarknaden om de sl\u00e4pptes in.<\/p>\n<p> Padgaonkar p\u00e5pekar att det var oron \u00f6ver ideologisk dominans och politisk inblandning utifr\u00e5n som ledde till lagarna som stiftades 1955.<\/p>\n<p> Han menar att i dagens l\u00e4ge med internationell terrorism s\u00e5 \u00e4r lagarna extra betydelsefulla.<\/p>\n<p> &#8211; Landet har betalt ett h\u00f6gt pris f\u00f6r att ha sett emellan fingrarna n\u00e4r det g\u00e4ller utl\u00e4ndska pengar som har anv\u00e4nts f\u00f6r att elda p\u00e5 religi\u00f6s fanatism inom vissa utbildningsinstitutioner, s\u00e4ger Padgaonkar. De institutioner han talar om \u00e4r islamistiska koranskolor, s\u00e5 kallade madrasah.<\/p>\n<p> Men Padgaonkars argument g\u00e5r samtidigt rakt emot tidningens generella uppfattning om utl\u00e4ndska investeringar. Times of India st\u00f6djer ekonomisk liberalisering och en \u00f6ppen marknadspolitik i Indien.<\/p>\n<p> Dessutom h\u00f6rs det inga anklagelser om ideologisk dominans mot de mycket framg\u00e5ngsrika och utlands\u00e4gda indiska tv-kanalerna, exempelvis den Hong Kong-baserade Star-TV, som drivs av James Murdoch, son till den australiske mediemogulen Rupert Murdoch.<\/p>\n<p> De indiska tv-kanalerna har ett enormt inflytande i hela regionen, och flera av Indiens grannl\u00e4nder ser dem som ett uttryck f\u00f6r kulturimperialism.<\/p>\n<p>Pakistan f\u00f6rbj\u00f6d nyligen indiska kanaler att visas i landet.<\/p>\n<p> Shekhar Gupta, chefredakt\u00f6r f\u00f6r Indian Express, \u00e4r en av f\u00e5 redakt\u00f6rer i de stora tidningarna som \u00e4r f\u00f6r utl\u00e4ndska investeringar i branschen. Han s\u00e4ger att det kommer att skapa en b\u00e4ttre konkurrens och att det oundvikligen kommer att ge en h\u00f6gre kvalit\u00e9, vilket ligger i l\u00e4sarnas intresse.<\/p>\n<p> &#8211; Det \u00e4r h\u00f6jden av naivitet att tro att regeringen inte ska kunna reglera publikationer om man till\u00e5ter utl\u00e4ndska investeringar. Ingen regering med sj\u00e4lvrespekt kommer att till\u00e5ta en situation d\u00e4r den nationella s\u00e4kerheten \u00e4ventyras, s\u00e4ger Gupta.<\/p>\n<p> Men Gupta har ocks\u00e5 attackerats f\u00f6r sina synpunkter. En av de andra stora tidningsdrakarna, Hindustan Times, h\u00e4vdar att en del tidningsledningar vill ta sig ur de sv\u00e5ra tider som r\u00e5der nu, med vikande annonsint\u00e4kter.<\/p>\n<p> Hindustan Times skriver i en ledarartikel att en del tidningsledare tycks vilja s\u00e4lja ut sina tidningar till utl\u00e4nningar f\u00f6r att sedan &#8220;fly till en bekv\u00e4m exiltillvaro i London, Dubai eller Bahamas.&#8221;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>New Delhi, 020305 (IPS) &#8211; I de flesta fr\u00e5gor \u00e4r det en avgrund som skiljer mellan Indiens tidningsmoguler och landets v\u00e4nsterintellektuella. Men p\u00e5 ett omr\u00e5de st\u00e5r de enade i motst\u00e5ndet mot utl\u00e4ndska investeringar i tidningsbranschen.<\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,6,1,13],"tags":[],"class_list":["post-122","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-ekonomi","category-headlines","category-kultur"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/122","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/68"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=122"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/122\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=122"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=122"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=122"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}