Paris, 030210 (IPS) – Den banansort som vi \u00e4ter i Sverige kommer enligt forskarna troligtvis att f\u00f6rsvinna. N\u00e4stan alla bananer som \u00e4ts i den rika v\u00e4rlden kommer fr\u00e5n Cavendish-familjen, som \u00e4r starkt hotad av svampangrepp. <\/p>\n
<\/p>\n
I januari gick Emile Frison, chef f\u00f6r det internationella n\u00e4tverket f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttringen av bananer, INIBAP, ut och varnade f\u00f6r att Cavendish-bananerna kommer att vara f\u00f6rsvunna inom ett \u00e5rtionde p\u00e5 grund av angrepp fr\u00e5n svampen fusarium, mot vilken inga gifter hj\u00e4lper. Det enda s\u00e4ttet att r\u00e4dda bananarten \u00e4r att ta fram en ny variant som \u00e4r motst\u00e5ndkraftig mot svampangreppen, sa Frison i en artikel publicerad i tidskriften New Scientist. Artikeln v\u00e4ckte stor uppm\u00e4rksamhet och Frison kritiserades av vissa f\u00f6r att f\u00f6respr\u00e5ka genmodifiering .<\/p>\n
Forskaren Jean Vincent Escalant som ocks\u00e5 arbetar f\u00f6r INIBAP s\u00e4ger att varken gifter eller genmanipulation kommer att r\u00e4dda Cavendish-bananen. – New Scientist publicerade en rad \u00e5sikter f\u00f6r genmodifiering och l\u00e4sarna leddes att tro att k\u00e4llan till den informationen var INIBAP. Det st\u00e4mmer inte, vi \u00e4r \u00f6vertygade om att konventionella korsningsmetoder \u00e4r de mest effektiva i det l\u00e5nga loppet, s\u00e4ger Escalant som \u00e4r doktor i v\u00e4xtfysiologi och universitetsprofessor. Escalant s\u00e4ger att INIBAP larmade om hoten mot Cavendish-bananen f\u00f6r att dra uppm\u00e4rksamheten till de stora problem som bananodlarna i Asien, Australien och Afrika har p\u00e5 grund av fusarium-angrepp. Svampangreppen leder till en variant av panamasjukan, som d\u00f6dar bananplantorna.<\/p>\n
– Vi fruktar att sjukdomen \u00e4ven kommer att sprida sig till Latinamerika och Karibien, s\u00e4ger han. – Forskare i bananproducerande l\u00e4nder har sagt att artikeln har hj\u00e4lpt dem att \u00f6vertyga regeringar och institutionen att satsa p\u00e5 forskning mot sjukdomen.<\/p>\n
P\u00e5 50-talet dog den banansort som d\u00e5 dominerade marknaden, Gros Michel, ut p\u00e5 grund av panamasjukan. Odlare \u00f6ver hela jorden tvingades byta till Cavendish-familjen som var motst\u00e5ndkraftig mot sjukdomen. Svampen fusarium lever i jorden och tar sig in i bananplantorna genom r\u00f6tterna. N\u00e4r den v\u00e4l \u00e4r inne i plantan sprider den sig genom v\u00e4xtens vaskul\u00e4ra system. Det skapar d\u00e4refter blockeringar som hindrar v\u00e4xtsaften fr\u00e5n att cirkulera inne i v\u00e4xten och d\u00f6dar till slut banantr\u00e4det.<\/p>\n
Det enda s\u00e4ttet att r\u00e4dda bananarten \u00e4r att anv\u00e4nda konventionella korsningsmetoder, anser Escalant. De bananer vi \u00e4ter \u00e4r sterila frukter men biologerna kan p\u00e5 konstgjord v\u00e4g befrukta bananplantorna och sedan korsa dem med vilda bananplantor som \u00e4r resistenta mot Panama-sjukdomen men som inte \u00e4r \u00e4tbara och genom det skapa en \u00e4tbar och motst\u00e5ndkraftig variant, s\u00e4ger experten. – Bananen \u00e4r v\u00e4rldens fj\u00e4rde viktigaste odlade matv\u00e4xt, efter ris, majs och vete. Men medan n\u00e4stan tusen institutioner i v\u00e4rlden arbetar med risforskning \u00e4r bara fem specialiserade p\u00e5 bananer, s\u00e4ger Escalant.<\/p>\n
– Bananen har d\u00e5ligt rykte. Den uppfattas som en produkt som odlas av ett f\u00e5tal multinationella f\u00f6retag som exporterar frukten. Men bananer \u00e4r ocks\u00e5 en mycket viktig art f\u00f6r hundratusentals sm\u00e5 och medelstora b\u00f6nder, s\u00e4ger han. Cavendish-sorten har blivit dominerade f\u00f6r exportodling framf\u00f6rallt p\u00e5 grund av dess h\u00f6ga avkastning och f\u00f6r att den v\u00e4xer snabbt. Totalt st\u00e5r dock sorten f\u00f6r bara 38 procent av bananproduktionen i v\u00e4rlden. Det finns minst 180 olika sorters bananer, en del \u00e4r s\u00f6ta “efterr\u00e4ttsbananer” s\u00e5 som Cavendish medan andra tillh\u00f6r matbananerna som \u00e4r en viktig basf\u00f6da i m\u00e5nga l\u00e4nder. * Tierram\u00e9rica \u00e4r en specialiserad nyhetstj\u00e4nst (www.tierramerica.net) som produceras av IPS med st\u00f6d fr\u00e5n FN:s utvecklingsprogram UNDP och FN:s milj\u00f6organ UNEP.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Paris, 030210 (IPS) – Den banansort som vi \u00e4ter i Sverige kommer enligt forskarna troligtvis att f\u00f6rsvinna. N\u00e4stan alla bananer som \u00e4ts i den rika v\u00e4rlden kommer fr\u00e5n Cavendish-familjen, som \u00e4r starkt hotad av svampangrepp.<\/p>\n","protected":false},"author":199,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,16,12],"tags":[],"class_list":["post-1216","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-karibisk","category-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1216","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/199"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1216"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1216\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1216"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1216"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1216"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}