{"id":10116,"date":"1999-03-30T13:40:01","date_gmt":"1999-03-30T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/03\/30\/kontroversiell-steriliseringsmetod-utvrderas\/"},"modified":"1999-03-30T13:40:01","modified_gmt":"1999-03-30T13:40:01","slug":"kontroversiell-steriliseringsmetod-utvrderas","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/03\/30\/kontroversiell-steriliseringsmetod-utvrderas\/","title":{"rendered":"Kontroversiell steriliseringsmetod utv&auml;rderas"},"content":{"rendered":"<p>990330 (IPS) &#8211; Experter p&aring; familjeplaneringen vill att V&auml;rldsh&auml;lsoorganisationen, WHO, och USA<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Den amerikanska organisationen Population Institute s&auml;ger att om steriliseringsmetoden visar sig vara b&aring;de s&auml;ker och effektiv kommer den att bli det billigaste s&auml;ttet att sterilisera kvinnor. En behandling kostar mindre &auml;n tv&aring; kronor.<\/p>\n<p> Medicinen som anv&auml;nds heter quinacrine hydrochloride och den anv&auml;ndes f&ouml;r att f&ouml;rebygga malaria p&aring; 1930-talet. Bland annat togs den av tv&aring; miljoner amerikanska soldater stationerade i Stillahavsregionen under andra v&auml;rldskriget.<\/p>\n<p> Behovet av billiga steriliseringsmetoder i v&auml;rlden &auml;r stort. Quinacrine har redan anv&auml;nts i flera fattiga l&auml;nder, d&auml;ribland Indien, men sedan unders&ouml;kningar visat att medlet inte var s&aring; effektivt och att behandlingen kunde leda till inflammationer och &auml;rrbildning f&ouml;rbj&ouml;d Indiens H&ouml;gsta domstol metoden.<\/p>\n<p> B&aring;de WHO och FDA har tidigare uttryckt oro &ouml;ver de h&auml;lsorisker som medlet inneb&auml;r. D&auml;rf&ouml;r har Population Institute formellt beg&auml;rt att steriliseringsmetoden skall utv&auml;rderas en g&aring;ng f&ouml;r alla.<\/p>\n<p> &#8211; Om quinacrine hydrochloride inte medf&ouml;r on&ouml;diga risker kommer vi att ha en billig icke-kirurgisk steriliseringsmetod, s&auml;ger Werner Fornos p&aring; institutet.<\/p>\n<p> &#8211; Men om vetenskapliga unders&ouml;kningar visar att quinacrine &auml;r farligt, eller inte effektivt, eller b&aring;da, &auml;r det v&aring;rt ansvar och plikt att se till att medlet inte anv&auml;nds, till&auml;gger han.<\/p>\n<p> Den f&ouml;rste som anv&auml;nde quinacrine f&ouml;r att sterilisera kvinnor var den chilenske forskaren Jaime Zipper. Han s&auml;ger att han lyckosamt steriliserat fler &auml;n 4 000 kvinnor sedan b&ouml;rjan av 70-talet. L&auml;kemedlet har ocks&aring; anv&auml;nts p&aring; fler &auml;n 1 800 vietnamesiska kvinnor.<\/p>\n<p> F&ouml;r att sterilisera kvinnor f&ouml;rs piller in i livmodern, n&auml;ra den nedre delen av &auml;ggstockarna. N&auml;r kemikalierna uppl&ouml;ses fr&auml;ts yttersta lagret p&aring; &auml;ggstockens slemhinna s&ouml;nder, ett &auml;rr bildas och d&auml;rmed hindras &auml;gget fr&aring;n att f&auml;sta. En graviditet blir om&ouml;jlig.<\/p>\n<p> Metodens tillf&ouml;rlitlighet varierar mellan olika unders&ouml;kningar. En av tio, eller en av 20 som behandlats med l&auml;kemedlet har trots detta blivit gravida. Unders&ouml;kningar av Indiens vetenskapliga r&aring;d gav &auml;nnu s&auml;mre resultat &#8211; fyra av &aring;tta kvinnor blev gravida trots behandlingen.<\/p>\n<p> Vissa tror dock p&aring; medlet. Jack Lippes, professor i gynekologi och obstetik vid det New Yorks statsuniversitet s&auml;ger att omkring 100 miljoner m&auml;nniskor har tagit medlet f&ouml;r olika sjukdomar utan n&aring;gra allvarliga sidoeffekter.<\/p>\n<p> &#8211; En v&auml;lplanerad, grundlig amerikansk unders&ouml;kning kan ge svar p&aring; tvivlarnas alla fr&aring;gor, s&auml;ger han.<\/p>\n<p> *Uppgifter i texten &auml;ven fr&aring;n New Delhi (IPS\/Ann Ninan)<\/p>\n<p> (990330) .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>990330 (IPS) &#8211; Experter p&aring; familjeplaneringen vill att V&auml;rldsh&auml;lsoorganisationen, WHO, och USA<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-10116","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10116","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10116"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10116\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10116"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10116"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10116"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}