Deras jobb – att rädda mat på Buenos Aires största marknad

Buenos Aires, 220908 (IPS) – Under många år har Tomasa Chávez nästan dagligen begett sig till Buenos Aires enorma grossistmarknad för att samla upp fullt ätliga frukter och grönsaker som ratats av försäljarna. Det gör hon fortfarande. Men numera får hon lön för att rädda mat som annars hade kasserats.

– Jag brukade komma hit nästan varje dag och leta efter ätbar mat och annat som jag kunde ta med och sälja i mitt hemmakvarter. Nu arbetar jag med att sortera fram ätliga frukter och grönsaker här mellan klockan sju och tre varje dag – och får dessutom betalt, berättar Tomasa Chávez för IPS.

Hon ingår i en grupp som numera är anställda av marknaden för att se till att minska det enorma svinnet.

Mercado central i den argentinska huvudstaden sprider ut sig över ett enormt område i Buenos Aires utkanter. Härifrån kommer en stor del av alla de frukter och grönsaker som säljs till stadens närmare 15 miljoner invånare.

Varje dag kommer närmare ett tusen lastbilar hit för att hämta upp varor till butiker i staden och dess omgivningar. Enligt officiella uppgifter säljs det över 100 000 ton av frukt och grönt på marknaden – varje månad.

Men här finns också en matmarknad som varje dag besöks av många tusentals människor som är på jakt efter varor som är billigare än i butikerna.

Argentina är ett land som är hårt drabbat av en långvarig ekonomisk kris och en skenande inflation, och många lever under mycket svåra förhållanden. Andelen fattiga uppgår numera till runt 40 procent av befolkningen. Detta har på senare år avspeglats på marknaden, där Tomasa Chávez bara varit en av flera hundratals människor som letar igenom försäljarnas sopor i jakt efter något att äta eller produkter som de kan sälja.

Men i augusti förra året lanserade ledningen bakom Mercado central ett program som syftar till att rädda mat som ratats trots att den är fullt ätlig – för att i stället donera den till olika sociala stödprogram. Även det övriga matavfallet sorteras numera, och används för att producera organiska gödningsmedel.

– Det handlar om att bemöta både sociala och miljömässiga problem. I dag har svinnet minskat samtidigt som vi bidrar till sociala stödåtgärder och har skapat nya arbetstillfällen, säger Marisol Troya vid Mercado centrals ledning till IPS.

Bolaget som driver marknaden har över 800 anställda medan närmare 10 000 människor totalt arbetar på området. Arbetet inleds tidigt varje morgon då produkter från hela landet börjar anlända med lastbilar till alla återförsäljare.

Konsulten Marcelo Pascal, som arbetar med återvinningsprojektet, säger att den förvärrade ekonomiska krisen och pandemin har drivit på behovet av att minska matsvinnet.

– Vi insåg snabbt att det finns mycket produkter som är i gott skick, men som ratas av kommersiella skäl. En del av den maten räddades även tidigare, men vi förstod att det fanns ett behov av att göra det i mer organiserad form, säger han till IPS.

Sedan projektet startades i augusti förra året och fram till i juni i år hade hela 1 891 ton mat räddats och donerats till sociala stödprogram, enligt Mercado central, vars ledning består av kommunala representanter. Samtidigt användes över 3 200 ton matavfall till att tillverka gödningsmedel

Genom satsningen har marknaden nästan kunnat halvera mängden avfall som följer med sopbilarna.

Justo Gregorio Ayala är anställd inom återvinningsprojektet och står med en stor låda skadade tomater framför sig när IPS träffar honom. Nu ska han sortera ut tomater som det fortfarande inte är något fel på.

– Det har alltid funnits många produkter som kunnat räddas här på marknaden, men nu gör vi det på ett bättre sätt, säger han.

Personalgruppen består av 24 personer, som väljer ut fullt ätliga produkter som sedan skickas vidare till en stor lagerlokal. Där arbetar en annan grupp med att sortera varorna, som sedan skickas ut till olika sociala projekt i staden.

– Vi levererar mat till 700 soppkök, berättar Martin Romero, som arbetar i lagerlokalen.

Dessutom delar gruppen ut matkassar till särskilt utsatta familjer.

Daniel Gutman