Venezuelas regering vill få i gång ekonomin med hjälp av frizoner

Caracas, 220906 (IPS) – Venezuelas regering har lanserat ekonomiska frizoner som en metod för att locka investerare och få i gång tillväxten i det krisande landet. Men kritiker menar att det är en utveckling som riskerar att få stora sociala och miljömässiga kostnader.

Målet med så kallade särskilda ekonomiska zoner, SEZ, är att kunna erbjuda bättre villkor för investerare från hela världen, förklarade president Nicolás Maduro i samband med att han nyligen tillkännagav en ny lag gällande dessa zoner.

Sociologen Emiliano Terán säger att nästan alla ekonomiska frizoner i världen finns i utvecklingsländer och att de syftar till att förändra ländernas ekonomier.

– Detta går hand i hand med införandet av en nyliberal ekonomi, säger han till IPS.

Enligt FN:s handelsorgan Unctad finns det över fem tusen ekonomiska frizoner i världen, varav de allra flesta är belägna i utvecklingsländer. Nästan hälften finns i Kina. I Latinamerika och Karibien finns det 486 sådana zoner.

De flesta zoner är frihamnar eller frihandelszoner, som vanligen syftar till att locka till sig utländska investerare genom att erbjuda mer flexibla skatteregler och färre regleringar.

I Venezuela har fem ekonomiska frizoner hittills utlysts, bland annat på Paraguaná-halvön, där det finns ett stort oljeraffinaderi samt på ön Margarita, där varor sedan länge varit skattebefriade. Margarita lockar många turister från landets medelklass.

Den obebodda ön La Tortuga är en annan ny ekonomisk frizon och nu finns det planer på att bygga hotell, golfbanor och en flygplats på ön. Samtidigt varnar miljögrupper för att planerna innebär ett hot flera av de djurarter som lever på ön och längs dess kuster.

– Miljöhotet oroar. Men samtidigt har jag svårt att tänka mig att regeringen har de resurser eller investerare som krävs för att bygga så många hotell på La Tortuga, säger ekonomiprofessor Luis Oliveros till IPS.

Han menar att utlysandet av frizonerna snarare ska ses som ett politiskt utspel och betonar att de kommer att begränsas av de sanktioner som USA och EU riktar mot Venezuela.

Inkomsterna från oljeindustrin har på senare år sjunkit kraftigt och de senaste tre åren har landet lidit av extremt hög inflation. För närvarande exporterar staten rabatterad råolja samt guld, som utvinns i sydöstra Venezuela till ett mycket högt pris för miljön.

Frågan är om de nya frizonerna ska kunna locka till sig fler investerare. Detta med tanke på att de stora bolagen inte har visat något större intresse för att investera i den oljeindustri vars produktion har sjunkit från tre miljoner fat om dagen för tio år sedan, till dagens nivå på bara runt 600 000 fat om dagen.

I flodområdet Orinoco i sydöstra Venezuela finns stora fyndigheter av guld och en mängd olika mineraler och regionen utlystes som en ”strategisk utvecklingszon” 2016, varpå landets militär övertog kontrollen av utvinningen.

I samband med ett forum vid Venezuelas centraluniversitet varnade ekonomiprofessor Luis Crespo för att regeringen nu försöker locka till sig investerare med hjälp av en ny modell – som dock riskerar att slå hårt mot miljön, men också mot arbetsrätten och lönerna.

– De ekonomiska frizonerna ingår i en dold nyliberal handlingsplan som drivs av president Maduros regering, sade Luis Crespo.

I den nya lagen om SEZ, som drivits igenom i ett parlament som bojkottas av de flesta inom oppositionen, sägs ingenting om den socialism som det annars så ofta talas om av det styrande partiet.

Emiliano Terán menar att Venezuela på samma sätt som Kina nu vill använda sig av ekonomiska frizoner för att kunna locka till sig kapital – eftersom den gamla oljeekonomin är på väg utför. Han menar att de ekonomiska frizonerna även riskerar att få andra kostnader:

– Det handlar om sociala och miljömässiga offer – och om en lönedumpning som i synnerhet kommer att drabba kvinnliga arbetare, säger han.

I slutet av augusti offentliggjorde president Nicolás Maduro också ett förslag till Colombias nya vänsterpresident Gustavo Petro om att upprätta en särskild ekonomisk zon vid det gemensamma gränsområdet i sydvästra Venezuela och nordöstra Colombia.

Detta efter att de diplomatiska och ekonomiska relationerna mellan grannländerna varit mycket kyliga de senaste åren.

Humberto Márquez