Mexiko: Experter vill se nya skyddsinsatser för mangroveskogar

Sinanché, 220822  (IPS) – Få länder i världen har lika stora mangroveskogar som Mexiko. Samtidigt som det genomförs insatser för att skydda de värdefulla träden fortsätter skövlingen i stora delar av landet.

I närheten av byn San Crisanto på Yucatanhalvön i sydvästra Mexiko pågår en parallell utveckling. På ena sidan av viken bor en befolkning som i många år har skyddat de mangroveträd som motverkar jorderosion, bidrar till att upprätthålla fisket och ger befolkningen möjligheter att arbeta med ekoturism. Befolkningen i San Crisanto får dessutom en viss statlig ersättning för att de skyddar sina skogar.

På andra sidan viken pågår samtidigt två stora kustnära byggprojekt av precis den typ som innebär ett stort hot mot mangroveskogarna inte bara i Mexiko, utan i hela världen.

– Hos oss är mangroven lyckligtvis i gott skick. Och tack vare det har vi bättre utsikter att få ta del av de miljötjänster träden utför, berättar José Loria som är ordförande för den folkliga organisation i San Crisanto som arbetar med skogsskyddet.

I andra delar av landet hotas i stället många mangroveskogar. Och det råder en osäkerhet kring de statliga insatser som genomförs för att skydda och återskapa förlorade skogsområden.

Mexiko har världens fjärde största bestånd av dessa träd, som har en stor förmåga att binda koldioxid men också utgör en viktig barriär för stormar och stigande havsnivåer.

Mangroven hotas främst av nya byggprojekt, och de regleringar som har införts för att skydda träden och våtmarker har inte lyckats stoppa den utvecklingen.

Även om förstörelsen av mangroveskogar minskade mellan 2015 och 2020 skövlas fortfarande stora skogsområden varje år.

Samtidigt genomförs också insatser för att återplantera mangroveträd. Men forskaren Claudia Teutli, som arbetar vid ett statligt institut, menar att det är oklart hur framgångsrika dessa insatser är.

Hon säger att myndigheternas kontrollsystem är föråldrade och att det skulle behövas tydligare strategier där utvecklingen går att övervaka.

– Vi vet inte vad som görs och hur det görs. Ett framgångsrikt arbete handlar om mycket mer än antalet träd som planteras, säger Claudia Teutli.

Den uppfattningen delas av biologiprofessor Joanna Acosta, som arbetar vid Carmen-universitetet i delstaten Campeche.

– Det går inte att säga var insatserna har varit framgångsrika eller var de har misslyckats, säger hon.

Joanna Acosta menar att det därför behövs en ny och mer transparant strategi. Enligt henne finns det fortfarande enorma områden av mangroveskogar i landet som inte täcks av några skyddsinsatser – trots att det handlar om en typ av skogar som har en stor betydelse i arbetet mot klimatkrisen.

Emilio Godoy