Genève, 220818 (IPS) – Genom Gustavo Petros tillträde som Colombias nya president har landet för första gången fått en vänsterpolitiker som regeringschef. Skiftet innebär en prövning för USA:s starka inflytande i Colombia, skriver Alexander Kozul-Wright, researcher för organisationen Third World Network, i denna kommentar.
Colombia har länge varit Washingtons mest trogna allierade i regionen. På senare år har ländernas samarbete i första hand varit inriktat mot de colombianska narkotikakartellerna – men trots massiva insatser har Colombia förblivit den absolut största leverantören av kokain till USA.
Enligt FN-organet UNODC var den colombianska kokainproduktionen rekordstor under 2020. Med hjälp av nya typer av kokabuskar och förbättrad teknik beräknas den under 2020 ha varit tre gånger så stor som tio år tidigare – och fyra gånger så stor som i början av 1990-talet då Pablo Escobars drogkartell var som störst.
Enligt amerikanska myndigheter kommer 90 procent av det kokain som beslagtas i USA från Colombia.
Gustavo Petro tillhör en grupp som tydligt har tagit avstånd från USA:s strategi i kampen mot narkotikaproduktionen, och dömt ut den som kontraproduktiv. Det gäller i synnerhet metoden att flygbespruta kokaodlingar.
I stället vill Gustavo Petro satsa på att ge landets bönder tillgång till alternativa grödor, krediter samt stärkta markrättigheter. Han menar att landets våldsamma narkotikahandel hänger samman med den orättvisa fördelningen av mark.
Den nya presidenten har även varit starkt kritisk till landets frihandelsavtal med USA, som han bland annat menar har drivit många bönder till att satsa på kokaodlingar. Detta eftersom importen från USA:s starkt subventionerade jordbruk har slagit hårt mot landets bönder.
Gustavo Petro gick till val på att skydda landets bönder från denna export. I en intervju i maj sade han att frihandelsavtalet inneburit att landets bönder har överlämnats till narkotikakartellerna.
Den tidigare gerillasoldaten Gustavo Petro har utlovat att förändra landets handelspolitik och att verka för jordreformer. Men han kommer sannolikt att möta hårt motstånd från armén, som i över 50 års tid har bekämpat olika vänstergerillor i de inhemska konflikter som har slagit så hårt mot landet.
Militären har dessutom en ledande roll i det USA-ledda kriget mot narkotikan. Gustavo Petro har samtidigt anklagat militärens högsta ledning för korruption och människorättsbrott, ända sedan fredsavtalet med gerillagruppen Farc kom till stånd 2016.
Presidenten kommer också att tvingas hantera en splittrad kongress och möta starkt motstånd från den jordägande eliten. För att skapa enighet i det sargade landet kommer det att krävas stor skicklighet. Även om presidenten skulle lyckas med det så kommer han också att tvingas försöka att förändra president Joe Bidens administration från dess hållning, som är ideologiskt inriktad mot frihandel.
Till sin fördel kan presidenten anföra ekonomiska argument, då kostnaderna för att försöka stoppa flödet av kokain till USA är gigantiska. Bara de kokainbeslag som gjordes av USA:s kustbevakning under 2020 kostade amerikanska skattebetalare 56 miljarder dollar. Kokainhandeln orsakar dessutom enorma offentliga kostnader i form av polisarbete, fång- och sjukvård.
Det geopolitiska landskapet kan dessutom ge en oväntad fördel för Gustavo Petro. Joe Biden vill inte se en utveckling där Colombia närmar sig Venezuela och Kuba, som står närmare Ryssland. För att ytterligare isolera Ryssland är det därför möjligt att Joe Biden kommer att hålla en mjukare linje gentemot Colombia i diskussionerna om det gemensamma frihandelsavtalet.
Samtidigt har det under de senaste 25 åren utvecklats en mycket stor byråkratisk och militär apparat runt USA:s och Colombias gemensamma insatser mot kokainet. Att förändra den kommer inte att bli en enkel uppgift.
