Klimatsmarta jordbruk gynnar småbönder i Senegal

Bulawayo, 220614 (IPS) – Lök och ris ingår i nästan all traditionell senegalesisk mat. Klimatförändringarna har dock gjort det allt svårare för landets småbönder att producera tillräckligt av dessa stapelvaror. Ett regionalt projekt visar samtidigt att det går att vända utvecklingen – med hållbara metoder.

Världsbanken konstaterar att Senegal är ett av de länder som löper stor risk att i ännu högre grad drabbas av klimatförändringarnas effekter. Vid sidan av stigande temperaturer handlar det också om en ökande risk för torka, översvämningar, erosion vid kusterna och fler bränder.

Effekterna av den oroande utvecklingen är redan tydliga för de familjejordbrukare som är beroende av sina odlingar.

– Vi har upplevt hur det blir allt vanligare med uteblivna regn och fler värmeböljor. Det leder i sin tur till en minskad produktivitet och en ökande matbrist, säger småbonden Coumba Diallo, från en by i regionen Tambacounda.

Hon är medlem av en kvinnlig jordbruksgrupp i regionen som nu har fått lära sig nya jordbruksmetoder som är mer hållbara och klimatanpassade – och samtidigt leder till större skördar, vilket i sin tur stärker böndernas ekonomi.

Projektet Avenir drivs i samarbete mellan den internationella ekonomiska utvecklingsorganisationen Meda och Internationella centret för tropiskt jordbruk, CIAT.

Målet är att stärka småböndernas förmåga att stå emot klimatförändringarna och att förbättra deras socioekonomiska förhållanden. Projektet pågår i Sedhiou och Tambacounda, två regioner som har drabbats av torka, översvämningar, erosion och försaltade jordar.

Coumba Diallo säger att hon fått nya kunskaper om hur förbättrat utsäde och nya jordbrukstekniker ger större skördar – eftersom odlingarna klarar de svåra väderförhållandena bättre.

– Genom praktiska övningar har vi fått bättre kunskaper, säger hon.

En annan av de lokala bönderna, Clément Sambou, säger att de växande problemen med försaltning och uttjänta åkermarker kan bemötas med hjälp av andra jordbrukstekniker.

Inom Avenir är målsättningen att de kvinnliga och unga bönder som ingår i projektet ska se på sina jordbruk mer affärsmässigt – och ta till sig nya tekniker för att bevattna och sköta sina jordar. Enligt projektledarna har det lett till att skördarna av grönsaker och ris med tiden har förbättrats.

Satsningen är inriktad mot 10 000 kvinnor och ungdomar – men många fler i deras familjer gynnas också av de goda resultaten. Det säger forskaren Caroline Mwongera vid CIAT, som är baserat i Nairobi.

– Vi vill säkerställa att böndernas förmåga att bemöta klimatriskerna förbättras i de regioner där de producerar mat, säger hon.

Bonden Mbene Diagne, från en by i Tambacounda, säger att den praktiskt inriktade utbildningen bland annat har förbättrat hans kunskaper om hur man kan förbättra bördigheten i åkermarken. Detta med hjälp av en metod som ökar markens fuktighet, i marken i en region där temperaturen ofta är mycket hög.

Mbene Diagne är ordförande för en grupp unga bönder i regionen och säger att de kunskaper som förmedlas inom projektet skiljer sig mycket från vad som lärs ut inom de traditionella jordbruksutbildningarna.

– Den här tekniken innebär också en minskad arbetsinsats och att man får en större kontroll över bevattningsarbetet, säger Mbene Diagne.

Caroline Mwongera betonar att fokus ligger på produkter som är efterfrågade på de lokala marknaderna, vilket gör det lättare för bönderna att tjäna pengar på sitt överskott.

– Lök är viktigt i den senegalesiska maten, liksom tomater, paprika och okra, säger hon.

I satsningen ingår också odlingar av rissorter som är bättre anpassade för att klara torra perioder. Dessutom har man satsat på bland annat en typ av mangofrukter som mognar snabbt.

– Om du har tillgång till mat och en inkomst så kan du hantera klimatriskerna bättre. Vi eftersträvar ett diversifierat jordbruk, eftersom det ökar möjligheterna att stå emot riskerna, slår Caroline Mwongera fast.

Inom projektet får bönderna tillgång till frösorter som är högproducerande och tåliga. De får även lära sig effektiva och billiga bevattningsmetoder som gör det möjligt att spara på de begränsade vattenresurserna.

Ett problem som hämmar många bönder är deras bristande möjligheter att nå ut med sina varor på marknaderna. Caroline Mwongera säger att det behövs värdekedjor där producenternas roll blir starkare.

– För att stärka böndernas anpassningsförmåga och inkomster krävs det en marknadsledd utveckling, säger hon.

Inom projektet ingår också en röst- och sms-baserad tjänst för väderprognoser, som kan vägleda bönderna om tidpunkter när olika grödor bör planteras.

Hotet från klimatförändringarna innebär också ett stort hot mot Senegals ekonomi och en majoritet av landets befolkning. Närmare 70 procent av den arbetande befolkningen beräknas finnas inom det jordbruk som står bakom runt 17 procent av landets bruttonationalprodukt.

Busani Bafana