Minskande bistånd från världens rika länder oroar FN

New York, 220531 (IPS) – Det ryska invasionskriget i Ukraina har fått en rad negativa konsekvenser för omvärlden. Nu varnar FN för effekterna av ett minskat officiellt utvecklingsbistånd till världens fattiga länder.

Rysslands fortsatta anfallskrig har lett till att försvarsanslagen snabbt ökar i västländerna, samtidigt som stora humanitära och militära resurser satsas för att hjälpa Ukraina och dess befolkning. Det innebär i sin tur att de statliga biståndspengarna från världens rika länder till de fattigaste riskerar att minska.

Nyligen sade FN:s biträdande generalsekreterare Amina Mohammed att hon är ”djupt oroad” över en utveckling där allt fler länder väljer att styra om pengar från sina biståndsbudgetar för att stötta offren för kriget i Ukraina.

Generalsekreterare Antonio Guterres vädjar till världens givarländer att ompröva de beslut om minskat bistånd som riskerar att slå hårt mot världens mest utsatta människor. I ett uttalande konstaterar han att många utvecklingsprogram och FN-insatser nu riskerar att drabbas av kraftigt minskad finansiering – i en tid då behoven kanske är större än någonsin.

Antonio Guterres uppmanar alla länder att vara solidariska och bidra med stöd, för att se till att de pågående kriserna i andra delar av världen inte förvärras ytterligare.

Världens största ekonomier inom G7, samt EU och USA, har utlovat mångmiljardsatsningar för att på olika sätt stötta Ukraina.

Nyligen slog FN även i en rapport fast att kriget i Ukraina och de stigande kostnaderna för att hantera den flyktingkris invasionen orsakat riskerar att leda till att biståndet till världens fattigaste länder minskar.

Bhumika Muchhala, vid organisationen Third World Network, säger till IPS att utvecklingen är ”extremt oroande” med tanke på att många utvecklingsländer redan är drabbade av flera pågående kriser.

Hon påpekar att pandemin fortsätter – och att det krävs resurser både för att stötta sjukvården i många länder, och för att få i gång ländernas ekonomier igen.

Problemen med matbrist har samtidigt förvärrats av invasionen av Ukraina. Mängder av människor är drabbade av undernäring och till och med svält. Dessutom orsakar klimatförändringarna hela tiden nya katastrofer – medan världens rika länder enligt Bhumika Muchhala varken har levt upp till sina löften om en ökad klimatfinansiering eller ökat utvecklingsbistånd.

Hon understryker att bristen på jämställdhet dessutom leder till att kvinnor drabbas särskilt hårt av krisernas effekter.

– Situationen förvärras ytterligare av att många utvecklingsländer är drabbade av en skuldkris – vilket leder till nya åtstramningspaket som slår mot möjligheterna att uppnå de globala utvecklingsmålen. Det pågår en tillbakarullning av de framgångar i kampen mot fattigdomen som det har tagit flera decennier att uppnå, varnar Bhumika Muchhala.

Enligt en FN-rapport som kom i april var det samlade officiella statliga biståndet rekordhögt under 2020. Samtidigt konstateras i rapporten att 13 givarnationer hade sänkt sina biståndsanslag – och att den samlade summan fortfarande var långt ifrån tillräcklig i förhållande till de enorma behoven i världens utvecklingsländer.

Enligt OECD låg givarländernas sammanlagda bistånd på 0,33 procent av deras kombinerade bruttonationalinkomst, BNI, under förra året. Det betyder att länderna inte ens nådde halvvägs till FN:s målsättning på 0,7 procent av BNI.

Thalif Deen