Kapstaden, 220525 (IPS) – Under 2020 dog omkring 1,5 miljoner människor i tuberkulos, främst i Afrika och Asien. Nu är det hög tid att kampen mot den gamla infektionssjukdomen blir lika prioriterad som covid-19 var under pandemin. Det skriver vaccinforskaren Angelique Luabeya Kany Kany i denna kommentar.
När vi nu börjar komma ur den globala förödelse som coronapandemin orsakade för både människor och ekonomi bör vi koncentrera oss på tuberkulos, en sjukdom som det rapporterades in tio miljoner nya fall av under 2020.
De många dödsfallen i tuberkulos inträffar i tysthet, trots att vi vet att det är en sjukdom som fortsätter att spridas. Tillgången på vård var dessutom extra begränsad i samband med de restriktioner som infördes under pandemin.
Världshälsoorganisationen, WHO, har satt som mål att minska antalet fall av tuberkulos med 90 procent, och dödstalen med 95 procent, innan 2035. Det innebär att vi nu bara har 13 år på oss att uppnå detta.
Det största problemet är dock att det ännu inte finns något effektivt vaccin mot sjukdomen, medan antalet fall av läkemedelsresistent tuberkulos ökar. Forskningen fortsätter – men hämmas av bristen på resurser. Det enda tillgängliga vaccinet mot tbc utvecklades för över ett hundra år sedan och är inte särskilt effektivt.
Samtidigt visar den snabba utvecklingen av flera vaccin under pandemin hur anslag på miljardtals dollar kan påskynda arbetet mot nya sjukdomar.
Bara en liten bråkdel av de summor som satsats på covid-19-vaccin går dock till arbetet med att ta fram ett nytt vaccin mot tuberkulos.
Detta trots att 1,5 miljoner människor dog i tuberkulos under 2020, samma år som 2 miljoner beräknas ha dött av covid-19.
Medan det bara finns ett vaccin mot den mycket gamla sjukdomen tuberkulos har det redan utvecklats 18 vaccin mot covid-19.
Om det ska finnas någon möjlighet att nå WHO:s målsättningar skulle det behövas investeringar på minst 15 miljarder dollar. Men i dagsläget har forskarna bara tillgång till ungefär halva den summan.
En orsak till att utvecklingen går så långsamt är att forskning på tuberkulos-vaccin är dyrt, och att det handlar om en sjukdom med ett långsamt förlopp. Att kontrollera ett vaccins effektivitet kräver resurser och en stor grupp som deltar, vilket är komplext när det gäller tuberkulos.
En annan förklaring kan vara att tuberkulos främst är ett problem i fattiga utvecklingsländer, och att det inte handlar om en pandemi, vilket gör att den globala efterfrågan på ett vaccin är mindre.
Läkemedelsbolag investerar i första hand på läkemedel och vaccin som de kan göra förtjänster på. I rika länder prioriteras andra sjukdomar. Och medan den delen av världen drabbades av covid-19, så kan dessa länder i högre grad hantera problemen med tuberkulos.
De som löper störst risk att drabbas av tuberkulos bor i låg- eller medelinkomstländer och skulle inte ha råd med de vaccin eller läkemedel de har behov av. Det gör att intresset från de stora läkemedelsbolagen är svalt.
År 2016 konstaterade Afrikanska unionen, AU, samtidigt i en rapport att frågan inte var prioriterad bland de egna medlemsländerna. Även om regionen är i behov av finansiering utifrån så måste även de afrikanska länderna komma fram till nya strategier för att driva på utvecklingen av vaccin och läkemedel mot tuberkulos.
Medan satsningarna på att nå ut med covid-19-vaccin går vidare och personer med hiv får tillgång till bromsmediciner måste vi även förnya våra insatser mot tuberkulos, en sjukdom vars effekter är kostsamma och som utgör den största dödsorsaken för hiv-patienter.
Länderna i Afrika och Asien bör satsa på utvecklingen av nya vaccin och läkemedel eftersom de är hårdast drabbade. De måste också stärka sina hälsovårdssystem för att i högre grad kunna identifiera och vårda personer med tuberkulos, för att på det sättet stoppa smittspridningen.
Covid-19-pandemin visade att pengarna finns där, när mänskligheten känner sig hotad. Världen bör samtidigt inse att antibiotikaresistensen, inklusive resistent tuberkulos, utgör ett verkligt hot mot mänskligheten.
Vi bör därför dra nytta av de partnerskap som bildades under denna pandemi, för att förhindra en ny. En värld utan tuberkulos låter som en dröm, men den skulle gå att uppnå genom ett effektivt vaccin.
*Angelique Luabeya Kany Kany är forskningsledare vid South African Tuberculosis Vaccine Initiative, vid Kapstadens universitet.
