Bristande avlopp förvärrar problemen med antibiotikaresistens

Madrid, 220420 (IPS) – De ökande problemen med antibiotikaresistens riskerar att driva på utvecklingen av nya globala pandemier. Den varningen kommer från FN:s miljöprogram, Unep, som lyfter fram bristande avloppsystem som en riskfaktor.

Enligt en ny rapport från Unep har för lite uppmärksamhet ägnats åt det hot som utgörs av att så stora mängder antibiotika hamnar i naturen genom människors toalettbesök.

Unep uppger att av de enorma mängder antibiotika som konsumerades i världen 2015 hamnade upp emot 90 procent sedan i naturen som fortfarande aktiva substanser. De senaste åren har dessutom den dagliga konsumtionen av antibiotika fortsatt att öka.

Närmare 80 procent av världens avloppsvatten renas inte, och även i utvecklade länder lyckas man inte helt filtrera bort farliga bakterier. Det kan i sin tur leda till utvecklingen av antibiotikaresistenta så kallade superbakterier som inga läkemedel hjälper mot – och som i sin tur kan utlösa nya pandemier, varnar rapportförfattarna.

Nästan fem miljoner dödsfall under 2019 kan sammankopplas med antibiotikaresistens – men enligt rapporten kan den siffran komma att fördubblats till 2050, om inte snabba insatser sätts in. Rapportförfattarna menar att konsekvenserna av den nuvarande utvecklingen riskerar att ”bli katastrofala”.

Enligt studien bör detta hot bemötas genom att minska mängderna av antibiotika som sprids i naturen, bland annat genom utökade satsningar på avloppsrening – och en mer målinriktad användning av antibiotika. Fortfarande används läkemedlen allt för ofta på fel sätt, enligt rapporten.

En annan färsk forskningsrapport, publicerad av PNAS, visar att flodvatten i låg- och medelinkomstländer har en högre koncentration av antibiotikaresistenta patogener än i andra delar av världen. Detta anses bland annat bero på att infrastrukturen för avloppsvatten är sämre i dessa länder.

Enligt Unep är de främsta orsakerna till att antibiotika sprids i miljön vid sidan av bristande avloppssystem även utsläpp från läkemedelsfabriker och sjukhus samt från jordbruk och boskapsindustri.

Baher Kamal