Australien, 220113 (IPS) – Vid årsskiftet återöppnade Kina sin ambassad i Nicaragua, efter att den varit stängd sedan 1990. Beslutet kom mindre än en månad efter att Nicaragua hade brutit sina förbindelser med Taiwan. Utvecklingen följer en internationell trend, skriver forskaren Genevieve Donnellon-May i denna kommentar.
Den första januari återöppnade Kina landets ambassad i Nicaragua – samtidigt som spänningarna mellan USA och Kina, bland annat gällande synen på Taiwan, fortsätter.
I december återupprättades de diplomatiska relationerna mellan Nicaragua och Kina. I en gemensam kommuniké slog länderna samtidigt fast att Taiwan ligger på kinesiskt territorium.
Taiwans kommentar var att man ”är mycket besvikna” över president Daniel Ortegas val att avsluta de långvariga förbindelserna.
Strax efter att de diplomatiska förbindelserna hade återupprättats skickade Kina en stor försändelse av covid-19-vaccinet Sinopharm till Nicaragua. Landets utrikesminister Denis Moncada uttryckte i samband med det sin uppskattning och konstaterade samtidigt den ”ideologiska samsynen” mellan länderna.
Daniel Ortega upprättade diplomatiska relationer med Kina redan 1985. Men efter att ha förlorat valet 1990 valde den dåvarande presidenten Violeta Chamorro att i stället erkänna Taiwan.
År 2007 återkom dock Daniel Ortega till makten, och han har sedan dess styrt landet. I november förra året säkrade presidenten en fjärde mandatperiod, och efter valet bröts förbindelserna med Taiwan. Detta efter att relationerna mellan Daniel Ortega och Joe Bidens administration i USA fortsatt att försämras.
Beslutet innebär att antalet länder som är allierade med Taiwan fortsätter att minska. Under de senaste sex åren har antalet länder gått från 22 till 14.
Kinas intåg i Centralamerika har förstärkt en trend där Taiwan tycks bli alltmer internationellt isolerade. El Salvador, Dominikanska republiken, Panama samt El Salvador ingår i den grupp av länder som på senare år har brutit med Taiwan till förmån för Peking.
Nu är frågan om också Honduras kommer att gå samma väg – efter att landet valde fram en ny president, Xiomara Castro, i november förra året. Ett av hennes vallöften var att återupprätta de diplomatiska förbindelserna med Kina – med hänvisning till att det skulle stärka landets ekonomiska möjligheter och öppna upp för importen av kinesiska covid-19-vaccin.
Det innebär samtidigt att Honduras kan bli en bricka i spelet mellan Taiwan och Kina och de tilltagande spänningarna mellan Kina och USA.
Behovet av nya ekonomiska resurser är stort i Centralamerika samtidigt som Kinas ekonomiska makt ökar och landet nu bedriver vad som kan beskrivas som en vaccin-diplomati. Allt detta kan påverka Centralamerikas relationer med både USA och Kina.
Professor Evan Ellis, expert på relationerna mellan Latinamerika och Kina, konstaterar att dessa faktorer bidrar till att flera centralamerikanska länder nu börjar närma sig Kina samtidigt som de distanserar sig från USA.
Ett annat bidragande skäl till att flera länder i regionen valt att upprätta diplomatiska relationer med Kina kan vara en önskan om att bemöta USA:s dominerande ställning i regionen.
Inför valet i Honduras riktade Kina hård kritik mot USA efter att Washington hade upprepat sina önskemål om att Honduras ska bibehålla landets långvariga diplomatiska relationer med Taiwan.
Samtidigt är USA:s inflytande i Honduras fortsatt starkt. De så kallade remitteringar som skickas hem av honduraner som arbetar i USA beräknas stå för närmare 20 procent av landets BNP. Dessutom mottar Honduras betydande summor i bistånd från det mäktiga landet i norr.
På senare år har dock fattigdomen och de sociala problemen fortsatt att förvärras i Honduras, som dessutom har drabbats av flera förödande orkaner. Över två tredjedelar av befolkningen beräknas nu leva i fattigdom och Världsbanken konstaterar att landets ekonomi drabbats mycket under pandemin.
Samtidigt har Kinas inflytande i landet ökat. Kinesiska bolag har bland annat stått bakom uppförandet av en stor vattenkraftsanläggning och Honduras uppges i dag ha betydligt större utlandsskulder till Kina än till USA. Dessutom är den kinesiska importen till Honduras omfattande.
*Genevieve Donnellon-May är forskare vid Singapores nationella universitet.
