Latinamerikas länder måste skynda på klimatarbetet

Mexico City, 211027 (IPS) – Länderna i Latinamerika och Karibien drabbas hårt av den globala uppvärmningens effekter. Inför klimatmötet i Glasgow betonar samtidigt forskare att regionens länder hittills har gjort för lite för att minska de egna utsläppen.

Latinamerika och Karibien är världens mest ojämlika region och också ett av de områden i världen som drabbas hårdast av klimatkrisens effekter.

Även om regionens länder har satt upp ambitiösa målsättningar om att minska sina utsläpp så har dessa ännu inte följts av de konkreta åtgärder som krävs, enligt klimatexperten Tania Miranda vid organisationen Institute of the Americas.

Hon har genomfört en studie av ländernas nationella klimatplaner.

– Målsättningar är en sak. Men om de inte följs upp av politiska satsningar och finansiering förblir de tomma löften. Det finns ett behov av investeringar och strategier som också genomförs, för att åtagandena ska kunna förverkligas. Och det kräver miljardtals dollar, säger Tania Miranda till IPS från institutets kontor i San Diego i USA.

Klimatpolitiken kommer att stå i fokus vid det två veckor långa globala klimatmöte som inleds i Glasgow på söndag. Klyftorna mellan de nationella målsättningar världens länder satt upp och vad som hittills har uppnåtts är en viktig fråga – liksom de enorma belopp som måste satsas på klimatinvesteringar.

I samband med mötet kommer även ett alternativt toppmöte att hållas där organisationer från hela världen kommer att samlas för att kräva en mycket mer radikal klimatpolitik. Ett av kraven kommer att vara att betydligt större resurser satsas på världens utvecklingsländer.

Sedan Parisavtalet undertecknades i den franska huvudstaden i slutet av 2015 har världens länder lämnat in nationella klimatplaner. Även om dessa nationella klimatplaner är frivilliga utgör de grunden i Parisavtalet, där målsättningen är att ländernas klimatarbete successivt ska stärkas fram till att avtalet har uppnåtts.

Sedan pandemin bröt ut har dock många länder i Latinamerika och Karibien tvingats genomföra många drastiska ekonomiska beslut, bland annat i form av omfattande företagsstöd.

Samtidigt menar kritiker att länderna inte har satsat tillräckligt på gröna initiativ i arbetet för att återuppbygga ländernas ekonomier.

Enligt organisationen Climate Action Tracker har regionens tre största ekonomier – Argentina, Brasilien och Mexiko – i stället valt att satsa på en ökad användning av fossila bränslen. Och det kommer i sin tur att leda till att ländernas utsläpp av koldioxid i stället för att minska kommer att öka fram till 2030.

Enrique Maurtúa, senior klimatanalytiker vid miljöorganisationen FARN, säger till IPS att Argentina är ett exempel på den klimatpolitik som förs i många av regionens länder.

– Argentina har läst på och förbereder sig på en långsiktig strategi för sina målsättningar. Men det som görs bakom stängda dörrar ligger inte i linje med dessa åtaganden, säger Enrique Maurtúa från organisationens kontor i Buenos Aires.

Argentinas regering har bland annat sänkt koldioxidskatten. Utvecklingen är densamma i Mexiko, där regeringen har utökat stödet till det statliga oljebolaget Pemex, samtidigt som satsningarna på gröna energikällor har avstannat.

Den mexikanska miljöaktivisten Isabel Bustamante är mycket besviken på den förda klimatpolitiken.

– Det som behövs är att klimatnödläge blir utlyst och att mer resurser görs tillgängliga. Fokuset på en ökad produktion av fossila bränslen oroar oss, säger hon till IPS.

Hon kommer att delta vid det kommande klimatmötet och hoppas att det kommer att resultera i verkliga förändringar.

– Förväntningarna är höga och det kommer att ställas krav på märkbara resultat. Inom regionen vet vi vilka behov som finns – och våra ekosystem kan utnyttjas för att minska utsläppen, säger Isabel Bustamante.

Enrique Maurtúa säger att den avgörande frågan är hur de målsättningar världens länder har satt upp också ska kunna finansieras.

– Rika länder som kräver högre ambitioner måste också bidra finansiellt till energiomställningen i utvecklingsländer, säger han.

Emilio Godoy