New Orleans, 211006 (IPS) – De globala livsmedelssystemen är i behov av en drastisk omställning – det var tydligt redan innan coronakrisen men är ännu tydligare i dag. Det skriver Danielle Nierenberg, ordförande för tankesmedjan Food Tank, i denna kommentar.
Att kunna erbjuda alla människor en nyttig mat som producerats på ett hållbart sätt är en målsättning som vi kan uppfylla. Det är också en fråga som är intimt sammankopplad med behovet av att uppnå nollutsläpp för att kunna hantera klimatkrisen samt åtgärder för att stoppa förstörelsen av den biologiska mångfalden – något som just nu innebär ett hot mot en miljon växter och djurarter.
Samtidigt har det snart gått två år sedan pandemin började – och vi agerar kollektivt som om vi inte hade lärt oss någonting. Vi kan dock inte låtsas som att det skulle vara möjligt att återgå till det tidigare normala. Detta eftersom vi står inför ett hot om en kommande matkris – ett hot som har förvärrats av covid-19. Det är en situation som drivs på av en kombination av klimatförändringar, stigande matpriser och ökande arbetslöshet samt av fortsatta väpnade konflikter.
FN varnar för att 41 miljoner människor fördelade på 43 länder nu löper en omedelbar risk att drabbas av svält. Det kan jämföras med 27 miljoner året innan pandemin, 2019. Hotet om svält är särskilt stort i Etiopien, Madagaskar, Sydsudan samt i Jemen. Fler människor dör dagligen av hunger än i samband med covid-19. På klimatområdet har samtidigt utsläppen nått nya rekordnivåer under året.
En omvandling av våra matsystem är avgörande för att alla ska kunna äta sig mätta, men detta är även nödvändigt av flera skäl. Produktionen och transporterna av mat står bakom en tredjedel av alla utsläpp av växthusgaser. Industriell köttproduktion och odlingar av monokulturer, med en överanvändning av växtgifter och konstgödsel, är starkt bidragande orsaker till att biologisk mångfald går förlorad.
FN:s miljöprogram publicerade nyligen en förödande analys av dagens industriella matsystem – som lyfter fram hur låga produktionskostnader i utvecklingsländer döljer de enorma miljöskadorna, samtidigt som världens befolkningar har drabbats av epidemiska nivåer av både undernäring och överviktsproblem.
Världen måste erbjudas en mer rättvis och hållbar matproduktion. Forskning och ny teknik samt effektiva marknadsmekanismer utgör en del av lösningen. Men den stora utmaningen består i att driva igenom verkliga mark- och jordbruksreformer. Allt för ofta är det företag som kontrollerar rättigheterna över marker, vattenresurser, åkrar, växter och fröer – och inte de människor som producerar och konsumerar maten.
Världens småskaliga bönder, djuruppfödare och ursprungsbefolkningar måste få göra sina röster hörda och bli respekterade – och de orättvisa markrofferierna upphöra. Dessa grupper måste ingå om det ska gå att uppnå några verkliga förändringar med inriktning mot hållbara matsystem. Detsamma gäller alla de kvinnor som står bakom en så stor del av matproduktionen, samt ungdomar.
De störningar som har uppstått i spåren av pandemin har i synnerhet drabbat de kvinnliga bönder som redan innan coronakrisen var marginaliserade inom jordbruksutvecklingen.
Matpolitiken måste ha en inriktning på jämställdhet och kvinnors behov måste utgöra en central del i alla insatser för att bemöta katastrofer. Stora förändringar skulle ske om kvinnliga bönder styrde över kommuner, städer eller till och med länder.
Under pandemin har det största hotet som mot människors möjligheter att skaffa mat inte varit matbrist – utan bristande inkomster.
Världen står inför avgörande beslut. Om vi ska kunna uppnå de globala utvecklingsmålen till 2030 så måste avgörande handlingar genomföras under detta årtionde. Nya och mäktiga allianser måste bildas, regeringar, företag, institutioner och medborgare måste samlas under målsättningen att ställa om matsystemen.
Civilsamhällets organisationer har ett ansvar att föra vidare de positiva delarna av det FN-toppmöte om matsystemen som nyligen hölls i New York – samt täcka upp för det som saknades vid detta möte.
Frågan om maten måste finnas med på FN:s klimatmöte i Glasgow i november, liksom vid det kommande toppmötet om biologisk mångfald som ska hållas i Kunming nästa år.
Vi står inför en ny tidsålder. Experterna har redan skickat tydliga varningar om klimatkrisen, hotet mot den biologiska mångfalden och matkrisen. Om vi har modet att genomföra de kraftfulla åtgärder som behövs har vi fortfarande möjligheten att skapa ett nyttigare, mer hållbart och rättvisare matsystem.
*Danielle Nierenberg är grundare och ordförande för tankesmedjan Food Tank.
