Rio de Janeiro, 210909 (IPS) – Brasilien är beroende av vattenkraften för sin energiförsörjning. Men minskande nederbörd och svåra torkor har lett till att vattenkraftverken levererar mindre el – samtidigt som elpriserna har börjat stiga.
Bedömare menar att det längre fram i höst finns en betydande risk för strömavbrott, eller kanske till och med elransonering, i Brasilien. Detta eftersom vattennivåerna vid landets viktigaste vattenkraftverk sjunker.
Luiz Barata, tidigare chef för elnätsoperatören ONS, säger till IPS att den nuvarande krisen egentligen är resultatet av en process som har pågått länge.
– Nederbörden har förändrats av klimatet, och kommer inte att återgå till hur det var tidigare. Det är inte längre långa avstånd mellan torkorna, och det hänger även samman med skogsskövlingen, säger Luiz Barata, som i dag arbetar som konsult för organisationen Institutet för klimat och samhälle.
ONS är ett förbund som tillsammans med myndigheter och konsumenter ansvarar för elförsörjningen åt Brasiliens 214 miljoner invånare.
För närvarande står vattenkraften för 62 procent av elproduktionen i landet, enligt den nationella energimyndigheten Aneel. Det innebär i sin tur att förändringar av nederbörden även får stora nationella effekter.
De regioner som i dag är drabbade av torkor har på senare drabbats av flera svåra torra perioder – och Luiz Barata betonar att en ny kris nu kan vara på väg. Klimatexperter påpekar att dessa regioner – i landets sydöstra och mellanvästra delar – är beroende av den fukt som transporteras dit via luften från Amazonas. Experter menar att den pågående torkan hänger samman med den fortsatta skövlingen av regnskogen.
Samtidigt är vattenbristen ett problem i hela landet – landets nordöstra delar har drabbats av den längsta torkan på flera år.
Mellan 1991 och 2020 gick knappa 16 procent av de områden i landet som tidigare täcktes av vattendrag förlorade, enligt satellitbilder som har tagits fram av projektet Mapbiomas, ett samarbete mellan forskare, organisationer och teknikföretag.
Landets energiminister, den tidigare amiralen Bento Albuquerque, har medgett att den globala uppvärmningen är en av orsakerna till den vattenkris som i sin tur hotar energiproduktionen i landet.
Samtidigt företräder han en klimatförnekande regering som heller inte ser något behov av att skydda landets skogar, eller miljön generellt.
Den sista augusti sade energiministern i ett tal att Brasilien är ”drabbat av den värsta torkan i historien” – samtidigt som han uppmanade befolkningen att minska sin elkonsumtion under de timmar då energiåtgången är som störst, kvällstid.
Den åtgärd som kan minska elkonsumtionen mest är dock sannolikt de gradvisa höjningarna av elpriserna som regeringen började införa redan i våras. Detta i samband med att vattennivåerna i kraftverken då var så låga att de fanns en risk för att den kris som uppstod 2001 skulle återupprepas. Då tvingades landet införa en strikt elransonering.
Innan elkrisen 2001 stod vattenkraften för en ännu större del av elförsörjningen – över 85 procent. Sedan dess har dock landet byggt flera kolkraftverk för att stärka elförsörjningen, vilket resulterat både i större utsläpp av växthusgaser och stigande elpriser.
I dag produceras en fjärdedel av Brasiliens el med hjälp av fossila bränslen. Samtidigt har vind- och solkraften gått framåt och står i dag bakom runt tolv procent av elproduktionen.
Men krisen i energiförsörjningen och de stigande elkostnaderna som följt i dess spår får stora samhällskonsekvenser, enligt Luiz Barata:
– Dyrare el förvärrar fattigdomen och slår hårt mot näringslivet samt driver upp skuldproblemen, inflationen och arbetslösheten, säger han.
Han påpekar att de omfattande strömavbrott som den nuvarande krisen förväntas leda till dessutom kommer att orsaka stora skador för landets ekonomi.
Luiz Barata menar att Brasilien på längre sikt måste avlasta vattenkraften genom att satsa mer på andra förnybara energikällor – som vind- och solenergi. Enligt honom bör vattenkraften i framtiden ses som ett komplement till andra energikällor – på samma sätt som fossila bränslen används i dag.
– Världen är på väg att övergå till förnybara energikällor, säger han.
