Vattenlagring ökar tillgången på mat i Centralamerika

Sensembra, El Salvador, 210629 (IPS) – I Centralamerikas torra egioner är vattenbristen ett ständigt problem – vilket försvårar matproduktionen för miljontals människor. Men satsningar på en ökad lagring av regnvatten visar att situationen kan förbättras.

Eleverna i byskolan i den avlägsna orten El Guarumal i östra El Salvador behöver inte längre gå flera kilometer längs slingrande stigar för att hämta vatten. Numera kan de i stället använda sig av det lagrade vatten de får genom de regn som faller på skolans tak.

– Vattnet används inte bara av eleverna och oss lärare, utan av alla i byn, berättar rektorn

Angelica Maria Posada för IPS, medan hon sitter med några av barnen vid den stora tank som gett en avsevärt förbättrad tillgång på rent dricksvatten.

Byn ligger i kommunen Sensembra, som är belägen i den så kallade ”torra korridoren” i Centralamerika. Det är ett område som täcker en tredjedel av regionen och där närmare elva miljoner människor bor, varav de flesta livnär sig på små jordbruk.

I den 160 mil långa korridoren råder det ständig brist på vatten och odlingsmöjligheterna är begränsade. Närmare fem miljoner människor i området beräknas leva med en ständig risk för att drabbas av matbrist.

I El Guarumal har många familjer med hjälp av lagrat regnvatten även kunnat anlägga små dammar som de använder för att bevattna sina åkrar och för att föda upp fiskarten tilapia. Det har gett familjerna större möjligheter att bemöta torkor – men också ökat tillgången på mat.

Satsningarna på en ökad vattenlagring pågår i flera av regionens länder genom ett program som drivs i samarbete mellan FN och Mexikos internationella utvecklingsorgan Amexcid. Programmet är inriktat på att öka tillgången på vatten för fattiga småbönder i den torra korridoren.

Vid skolan i El Guarumal, som har ett drygt 80-tal elever, har det nya systemet med lagrat och filtrerat regnvatten lett till att elevhälsan förbättrats betydligt, berättar Angelica Maria Posada.

– Barnen klagar mycket mindre över att de har magproblem jämfört med tidigare. Vattnet de får nu är helt rent, säger rektorn.

Regnvattnet som faller på skolans tak fångas upp av rännor och rinner sedan ned i en jättestor tank som är placerad under marken. Därifrån pumpas vattnet till ett litet reningsverk, innan det filtrerade vattnet hamnar i en tank som förser eleverna och resten av lokalbefolkningen med rent dricksvatten.

– Vi är den enda skolan i hela landet som har det här systemet och vi är jättestolta, säger Angelica Maria Posada.

Vid sidan av de 40-tal familjer som bor i byn gynnas även ett stort antal familjer från grannbyarna, som även de har fått tillgång till det vatten som lagras i tanken.

En liknande anläggning har även installerats i en by i södra Honduras.

Strax utanför El Guarumal bor Cristino Martínez, som har anlagt en liten damm som består av ett utgrävt utrymme i marken som sedan täckts med ett vattentätt material. Den har tjänat hans stora familj som består av 13 personer väl.

– Tack var den kan jag föda upp tilapia-fisk och odla tomater och bönor, berättar han för IPS.

Dammen är byggd på jordbrukets högst belägna plats. Vattnet kan sedan strila ned via ett bevattningssystem till de odlingar som ligger längre ned.

I Guatemala är programmet även inriktat på att öka användningen av traditionella metoder för att öka fuktigheten i jorden och därmed förbättra produktionen av majs och bönor, som är stapelvaror i lokalbefolkningarnas diet. Det sker genom att man återkommande beskär trädgrenar och löv från en lokal trädart, vilket gör att fukten i marken kan bibehållas efter att det regnat.

Även här har nya vattendammar installerats.

Den gamla tekniken för att behålla fukten i jordarna har även använts tidigare, men har genom projektet blivit mer tekniskt avancerat. Det berättar jordbrukaren Rigoberto Suchite som bor i byn Minas Abajo i östra Guatemala, som också ligger i den torra korridoren.

– Jordarna har blivit bördigare och skördarna har blivit större. Resultaten är så bra att vi nu har utökat satsningarna. Många familjer har börjat få ett överskott på grönsaker och genom att sälja detta har de kunnat köpa andra livsmedel de har behov av, berättar Rigoberto Suchite.

Edgardo Ayala