Hundratals attacker mot vårdpersonal under pandemin

Philadelphia, 210305 (IPS) – Världens sjukvårdspersonal har hyllats för sina heroiska insatser under pandemin. Men vårdpersonal som är engagerade i arbetet mot viruset har också utsatts för hundratals attacker i olika delar av världen. Det skriver Joe Amon och Christina Wille från organisationen Safeguarding Health in Conflict Coalition, i denna kommentar.

Under förra året inträffade över 400 incidenter där vårdpersonal, sjukhus eller testcenter för covid-19 attackerades, eller tjänstemän hotades.

Samtidigt florerar det många konspirationsteorier och felaktiga uppgifter om covid-19. Många människor har även upplevt rädsla, eller frustration över myndigheternas oförmåga att hantera pandemins stora sociala och ekonomiska konsekvenser. Dessutom har vårdpersonal attackerats eller gripits av polis och säkerhetsstyrkor efter att de framfört kritik mot hur myndigheterna hanterar coronakrisen.

Dessa, och andra attacker och hot mot vårdpersonal. har nu dokumenterats i en ny interaktiv karta som har sammanställts av våra organisationer Insecurity Insight och Safeguarding Health in Conflict Coalition. Att kartlägga dessa incidenter är viktigt för att öka förståelsen om orsakerna – och för att kunna motarbeta fler framtida övergrepp.

I många fall hänger incidenterna samman med de åtgärder som genomförts för att hindra smittspridningen, bland annat i form av nedstängningar. I andra fall har attacker riktats mot vårdpersonal som har anklagats för att sprida viruset, eller mot anläggningar där sjuka patienter behandlas.

Som exempel kan nämnas att brandbomber kastats mot fyra vårdcenter för covidpatienter i Hongkong, och liknande händelser har även rapporterats från Mexiko.

Personal som arbetar mot pandemin i konfliktområden har också blivit utsatta för attacker.

I Myanmar besköts ett fordon som transporterade covid-19-tester, vilket ledde till att chauffören dödades och en vårdarbetare skadades. I Libyen uppges ett flygplan som transporterade medicinsk utrustning för att bekämpa pandemin ha skjutits ned och i Jemen blev en vårdklinik stormad av beväpnade män som anlände i militära fordon.

I Dakar i Senegal blev frivilliga från Röda korset utsatta för stenkastning i samband med begravningen av en person som hade dött i covid-19.

I Mexiko blev en sjuksköterska attackerad av en grupp människor som anklagade henne för att sprida viruset.

Även i samband med tidigare stora sjukdomsutbrott har liknande attacker drabbat vårdpersonal.

Som exempel kan nämnas hur ett sjukhus i Guineas näst största stad Nzerekore under 2014 blev angripet av personer som skrek att sjukdomen ebola inte existerade. I länder som Afghanistan, Pakistan och Nigeria har vårdpersonal som utför vaccinationer mot polio utsatts för våld – vilket drabbat kampen mot sjukdomen.

De flesta länder i världen har planer för hur de ska bemöta pandemier, men färre har förberett sig på hur vårdpersonal och kliniker ska skyddas. Samtidigt står det klart att mer måste göras för att motverka attacker.

Avgörande är kommunikationen om sjukdomen är tydlig och ärlig. Oro sprids snabbt när nya sjukdomar hotar. Och när myndigheter inför åtgärder som karantäner finns det en risk för att oron förstärks och att felaktig information börjar spridas.

Det är också viktigt att de grupper som drabbas hårdast snabbt engageras i samband med pandemier – för att stärka förtroendet.

Förhoppningsvis kommer det att dröja innan världen drabbas av nästa pandemi. Men vi bör redan nu dra lärdomar av tidigare misstag och se till att stärka skyddet för vårdpersonal och hälsokliniker. Och världens regeringar bör omgående agera för att förhindra nya våldsdåd i samband med genomförandet av de vaccinationsprogram mot covid-19 som nu rullas ut.

*Joe Amon är professor vid fakulteten för global hälsa vid Drexel-universitetet och medlem av Safeguarding Health in Conflict Coalition. Christina Wille är ordförande för Insecurity Insight, som samlar in data för Safeguarding Health in Conflict Coalition.