Canberra, 210225 (IPS) – Hittills har spridningen av covid-19 kunnat begränsas på de små önationerna i Stilla havet. Pandemin har däremot fått katastrofala ekonomiska effekter – och eftersom krisen är långt ifrån över satsar nu flera av önationerna på en återhämtning genom lokala och regionala satsningar.
Stängda gränser, lokala nedstängningar för att stoppa smittspridningen, och förlusten av turismen har fått enorma ekonomiska konsekvenser för många önationer i Stilla havet. På Fiji beräknas ett av tre arbetstillfällen ha gått förlorat på grund av pandemin, och dessutom drabbades landet under förra våren mycket hårt av den tropiska stormen Harold.
Coronakrisen har fått mycket stora konsekvenser i hela regionen. Över 40 procent av befolkningen riskerar nu att falla ned i extrem fattigdom, enligt Centret för utvecklingsstudier vid Australiens nationella universitet.
Mia Rimon, chef för Melanesien inom den regionala utvecklingsorganisationen Pacific Community, säger att det nu krävs satsningar för att utveckla och förstärka ländernas inhemska industrier och näringsliv.
– Detta är avgörande för att kunna hjälpa drabbade familjer att ta sig igenom den ekonomiska krisen, säger Mia Rimon till IPS.
Antalet fall av covid-19 har varit få i regionen, men de åtgärder i form av stängda gränser som införts för att skydda befolkningarna från viruset har fått ett annat mycket högt pris. Turismen, som länge varit så viktig för många av önationerna och stått bakom en mycket stor del av inkomsterna i bland annat Vanuatu och Fiji, har i stort sett helt avstannat.
Men även handeln har drabbats mycket hårt. Under första halvan av förra året minskade exporten från Tonga med drygt 28 procent och från Tuvalu med hela 71 procent.
För regionens regeringar har pandemin inneburit snabbt minskande inkomster. De flesta länder har infört olika statliga stimulansåtgärder för att stötta hushåll och företag, men dessa insatser kommer inte att kunna upprätthållas under några längre perioder.
Av det skälet har flera önationer nu valt att satsa på en ökad ekonomisk aktivitet inom regionen i stället. Regionens finansministrar har vid ett möte slagit fast att krisen också innebär en möjlighet för önationerna att utveckla en regional ekonomi som kan gynna befolkningarna både på kort och lång sikt.
Vissa entreprenörer har redan börjat anpassa sin verksamhet för att kunna satsa på en mer lokal snarare än internationell kundkrets.
Ett exempel är företaget SPM på Tonga. De var tidigare inriktade på att tillverka och sälja kosmetika och hudvårdsprodukter med det lokala sjögräset mozuko till de tusentals turister som dagligen brukade komma till Tonga med kryssningsfartyg. Företaget exporterade även sjögräs till internationella uppköpare, främst i Japan.
Men när turisterna slutade komma och exportmarknaden avtog minskade inkomsterna snabbt.
– Vi förlorade 60 procent av våra beställningar i samband med nedstängningarna i mars och april förra året, berättar företagets vd Masa Kawaguchi för IPS.
Detta fick honom att snabbt ställa om verksamheten och i stället satsa på en produktion av matprodukter som innehåller mozuko, som är både näringsrikt och har andra nyttiga egenskaper. Nu säljs dessa produkter av lokala matbutiker och distributörer. SPM har för närvarande 25 anställda och har även inlett en satsning för att marknadsföra sjögräset som hälsokost.
Avinash Singh, expert på akvakultur vid Pacific Community, säger till IPS att satsningar på havsbaserade produkter kan vara en viktig framtidsbransch i regionen.
– Nästan alla invånare på Stillahavsöarna bor vid kusten och det finns stora marinbaserade försörjningsmöjligheter. Därför är det viktigt att satsa på kompetensutveckling, för att kunna bemöta efterfrågan, säger han.
Längre västerut i Vanuatu har personer med funktionsnedsättning i huvudstaden Port Vila gått samman i ett projekt där man tillverkar väskor av återvunna material. Detta eftersom så många andra arbetstillfällen har gått förlorade i pandemins spår.
– Covid-19 har haft verkligt sorgliga effekter på Vanuatu eftersom människor har blivit av med sina jobb. Många unga som arbetat inom turistindustrin och närliggande branscher har skickats hem eftersom det inte längre kommer några turister, berättar projektledaren Sethy Melenamu för IPS.
Inom satsningen arbetar 30 ungdomar med att samla in lokalt plastavfall, som sedan används i tillverkningen av stora väskor som kan användas för att bära kokosnötter. Väskornas insida består av återvunnen plast medan utsidan tillverkas av vävda blad från växter. Väskorna marknadsförs som vattentäta, vändbara, moderiktiga och tillverkade av lokala material.
Projektet har fått stöd av Pacific Community i samarbete med lokala myndigheter och tanken är att det ska leva vidare även den dag då pandemin har gett vika.
