Kritiken växer mot människorättssituationen på Sri Lanka

New Delhi, 210203 (IPS) – Trots att många har gått sedan konflikten tog slut har Sri Lankas regering inte utrett de människorättsbrott som begicks under det långa inbördeskriget, konstateras i en ny FN-rapport. Samtidigt växer kritiken mot behandlingen av landets minoritetsgrupper.

Minst 100 000 människor beräknas ha dödats under det över tre decennier långa inbördeskriget mellan regeringsstyrkor och den tamilska gerillan LTTE.

Ända sedan krigsslutet 2009 har familjer till krigets offer krävt upprättelse för de många människorättsbrott som de menar begicks av regeringsstyrkorna, men hittills har straffriheten inte upphävts.

Förra veckan konstaterade FN:s människorättskontor OHCHR i en rapport att tiotusentals familjer i landet fortfarande väntar på att få veta vad som hände med deras anhöriga. Samtidigt innebär det uteblivna agerandet från regeringen en betydligt förhöjd risk för att tidigare övergrepp ska återupprepas, konstaterar FN-organet.

Enligt rapporten har dessutom civila organisationer, människorättsförsvarare och krigets offer utsatts för en skarpare övervakning och fler trakasserier. Detta samtidigt som utrymmet för de oberoende medierna har minskat.

– Jag anser att rapporten ger oss syre i vår fortsatta kamp för sanning och rättvisa, säger den lokale människorättsaktivisten Shreen Saroor till IPS.

Hon påpekar att FN-rapporten även tydligt lyfter fram hur Sri Lanka har militariserats – och vilka risker det medför. Men enligt Shreen Saroor måste omvärlden också i högre grad lyfta fram behandlingen av landets religiösa minoriteter.

I slutet av förra året blev många muslimer på Sri Lanka mycket upprörda efter att det framkommit att flera muslimer som avlidit i covid-19 hade blivit kremerade – mot deras anhörigas vilja.

Även Amnesty International har kritiserat landet för att under tvång kremera muslimer som fallit offer för covid-19 – i stället för att låta familjerna anordna begravningar i enlighet med deras religiösa tro.

Sri Lanka uppges vara ett av få länder i världen som regelmässigt kremerar personer som avlidit i sviterna av covid-19. Amnesty betonar dock att landets regering måste behandla alla människor jämlikt – och att diskriminering på politiska, religiösa eller etniska grunder inte får förekomma.

Shreen Saroor säger att intoleransen mot religiösa minoriteter har vuxit länge i landet, och att FN och omvärlden måste agera för att motverka den växande nationalismen i landet, där en  majoritet av befolkningen är buddister.

– Det behövs en förebyggande strategi för att förhindra religiöst våld eller ytterligare ett blodigt krig, säger Shreen Saroor.

Nyligen dokumenterade Human Rights Watch, HRW, i en rapport hur regeringen under president Gotabaya Rajapaksa har agerat mot personer som arbetar för att rättvisa ska skipas för de brott som begicks under inbördeskriget. Samtidigt slog HRW fast att FN:s människorättsråd bör anta en resolution som visar att omvärlden kräver att övergreppen upphör och att offren får upprättelse.

År 2018 slog Sri Lankas regering i flera uttalanden fast att man skulle leva upp till tidigare löften om att utreda de påstådda människorättsbrott som begicks under kriget. Men efter att Gotabaya Rajapaksha kom till makten 2019 har han genomfört åtgärder som bland annat inneburit att presidentmakten har stärkts samtidigt som de oberoende kommissioner som haft till uppgift att bevaka människorättssituationen försvagats betydligt.

Sania Farooqui