Bhubaneswar, 210129 (IPS) – Mongoliet är ett av de länder i världen där den globala uppvärmningen går som snabbast – och konsekvenserna är stora för den traditionella herdekulturen. Samtidigt pågår det insatser för att bemöta problemen och minska de inhemska utsläppen.
Mellan 1940 och 2015 steg medeltemperaturen i Mongoliet med 2,2 grader Celsius. I Gobiöknen ökade samtidigt antalet sandstormar drastiskt mellan 1960 och 2017, och landet har även drabbats av svår torka.
Samtidigt beräknas markerna i de nordliga delarna av det stora asiatiska landet bli allt mer obrukbara eftersom nederbörden har fortsatt att minska.
– Det blir allt sämre med foder för boskapen ute på stäppen, säger Batjargal Zamba, som är Mongoliets representant inom FN:s klimatkonvention, till IPS.
Under de senaste åren har Mongoliet dessutom drabbats av flera återkommande extremt hårda vintrar, vilket slagit mycket hårt mot boskapen. Enligt Japans biståndsmyndighet är en stor del av de marker där boskapen betar utarmade.
De allt svårare förhållandena på landsbygden är en viktig orsak till att så många tidigare herdar nu väljer att flytta till huvudstaden Ulan Bator i stället.
Nästan hälften av Mongoliets 3,2 miljoner invånare bor nu i staden, som är hårt drabbad av svåra luftföroreningar. Liksom i många andra mongoliska städer ligger luftföroreningarna i Ulan Bator på mycket hälsoskadliga nivåer, främst beroende på den kol som används för att värma bostäder.
Översvämningar är ett annat tilltagande problem i landet, vilket hänger samman med att det blivit allt vanligare med extrem nederbörd. Dessa översvämningar förorsakar stora skador för jordbruket, vilket i sin tur slår mot fattigdomsbekämpningen.
Landets energidepartement uppger att man har genomfört en rad åtgärder som syftar till att bemöta klimatförändringarnas effekter samt minska de egna utsläppen, satsningar som genomförs i samarbete med internationella organ.
Batjargal Zamba berättar att åtgärderna bland annat är inriktade på att skydda vattentillgångar med hjälp av naturliga lösningar, och att plantera nya skogar på landets stora slättområden.
Mongoliet anses dessutom ha potential att genom vind- och solenergi kunna generera tillräckligt med energi för de egna behoven – och få ett överskott som skulle kunna exporteras.
I dag är dock landets energisektor helt dominerad av de kolkraftverk som ligger bakom två tredjedelar av utsläppen av växthusgaser.
Nu är dock planen att ändra inriktning, och målet är att landet fram till 2030 ska ha tredubblat produktionen av förnybar energi.
