”Behovet av nya matsystem är också en jämställdhetsfråga”

Nairobi, 210115 (IPS) – I länder där diskrimineringen av kvinnor är som värst och där könsnormer förhindrar kvinnor att äga egendomar och resurser är också hungern som mest utbredd. Kampen för jämställdhet är tätt sammankopplade med frågan om matproduktion. Det skriver den kenyanska forskaren Jemimah Njuki i denna kommentar.

Allt för ofta fokuserar vi bara på den roll kvinnor har i produktionen, förädlingen och försäljningen av mat. Även om detta är viktiga frågor måste vi i högre grad ifrågasätta om världens livsmedelssystem är organiserade på ett rättvist sätt – och om de gynnar flickors och kvinnors egenmakt, försörjningsmöjligheter och deras hälsa.

Under året kommer FN att anordna ett toppmöte om mat. Det innebär en unik möjlighet för världens länder att förändra diskussionerna om jämställdhet och matproduktion, i syfte att granska hur livsmedelssystemen kan förändras för att bli mer rättvisa.

Det är viktigt att vi inser att livsmedelssystemen och jämställdheten hänger samman. Orättvisor mellan könen är både en orsak till, och ett resultat av, ohållbara matsystem och en orättvis tillgång på mat och på produktionsmöjligheter.

Ett rättvist och jämställt matsystem innebär att alla – män, kvinnor och barn – slipper gå hungriga och att alla oavsett kön har samma tillgång till nyttig mat och möjligheten att producera, sälja och köpa mat. Det handlar om ett system där möjligheter och val inte är förutbestämda vid födseln utan beror på individen.

Vi behöver ett matsystem där länder, befolkningar och enskilda män och kvinnor har möjligheten att producera tillräckligt med mat med miljömässigt hållbara metoder och får medverka i lokala, regionala och internationella mathandelssystem – som är jämställda.

Målet bör vara att omvandla världens matsystem för att skapa rättvisa villkor, som gynnar alla.

Men för att nå dit krävs innovationer på systemnivå som genomförs med ett jämställdhetsfokus.

På produktionssidan krävs det att kvinnliga bönder ges ett erkännande och en möjlighet att äga den mark de brukar och tillgång till den teknik som krävs för att minska den tunga arbetsbördan. Dessutom behövs det satsningar för att se till att de får möjlighet till en levnadslön på sina jordbruk.

Fortfarande förnekas många kvinnor rätten att självständigt kunna kontrollera sina marker, eller få tillgång till krediter och andra nödvändiga resurser. Detta på grund av normer som gör gällande att bönder ska vara män.

Det behövs en global rörelse för att öka medvetandet och för att tvinga fram åtgärder för att stärka kvinnors rätt att få ta del av resurserna. Men det krävs också att marknader och finansiella satsningar och processer slutar att diskriminera kvinnor och aktivt engagerar kvinnor i utformningen och genomförandet av insatser.

En annan viktig förändring handlar om att kvinnors röster måste stärkas på alla nivåer inom matsystemen. För att uppnå detta behövs det mer stöd till organisationer som samlar småbönder, kvinnliga företagsnätverk och konsumentorganisationer.

Världens matsystem måste förändras för att alla ska kunna få tillgång till mat som producerats med hållbara metoder. Lika viktigt är att systemen blir rättvisare och tillgodoser allas behov – även kvinnornas.

*Jemimah Njuki forskar om jordbruksfrågor och jämställdhet och ingår i den expertgrupp som förbereder arbetet inför FN:s kommande toppmöte om mat.