Polynesisk ö får tillgång till kranvatten för första gången

Canberra, 201124 (IPS) – Befolkningen på en ö i den lilla Stilhavsnationen Tuvalu kommer snart att få tillgång till kranvatten för första gången. Men över hela regionen har den fortsatta bristen på rent vatten en hämmande effekt på en rad utvecklingsområden.

Trots att befolkningarna i Stillahavsregionen är omgivna av vatten så saknar fortfarande hälften av de tolv miljoner invånarna tillgång till rent dricksvatten. Det slår mot människors hälsa, men drabbar också regionens utvecklingsmöjligheter hårt.

Men nu kan befolkningen på en av de nio öarna, Vaitupu, som ligger cirka tolv mil nordväst om Tuvalus huvudö Funafuti, börja förbereda sig på ett liv där de för första gången kommer att ha tillgång till kranvatten.

Pisi Seleganius, vars familj bor på ön, berättar för IPS att bristen på vatten har en mycket stor inverkan på befolkningens vardag:

– Deras enda vattenkälla är regnvatten, så när nederbörden uteblir saknas alternativ. Befolkningen tvingas då använda massor av bränsle för att åka ner till en annan sida av ön för att hämta vatten och ta med tillbaka till byarna.

Denna månad inleds arbetet med att bygga ut ledningar och vattentankar som kommer att fyllas med vatten från källor på norra Vaitupu, som sedan ska nå fram till de 1 500 invånarna i byarna Tumaseu och Asau.

Satsningen är resultatet av flera års samarbete mellan lokalbefolkningen och den regionala utvecklingsorganisationen Pacific Community, och den bygger på bybornas traditionella kunskaper om var vattenkällor finns.

Tuvalus dryga 10 000 invånare bor små öar där den högsta landhöjningen ligger på knappa fem meter över havet. De naturliga vattentillgångarna är mycket begränsade och de allra flesta öborna är beroende av lagrat regnvatten för att täcka alla sina behov.

– Tuvalu har som tur är mycket årlig nederbörd och lagringen av detta vatten är den enda hållbara lösningen, säger Uatea Salesa, som är satsningens projektledare till IPS.

Samtidigt betonar han att det dock förekommer torkor, och då sinar vattenresurserna snabbt.

Detta var vad som skedde 2011, då ingen nederbörd kom på flera månader. Det ledde till att regeringen utlöste nödläge, och internationella biståndsgivare tvingades komma till undsättning genom att flyga in vatten till de utsatta befolkningarna.

Befolkningstillväxten har dessutom förvärrat situationen. Även om befolkningen på Tuvalu är liten så bor här över 400 personer per kvadratkilometer, vilket innebär ett allt högre tryck på de små vattenresurserna.

Av det skälet har landets regering satsat på avsaltningsanläggningar, som ska ge ett extra skydd i nödlägen.

– Men det är en dyr teknik som inte kommer att kunna bli en lösning på sikt, säger Uatea Salesa.

Stuart Minchin, chef för Pacific Community, har betonat vilken avgörande fråga tillgången på rent vatten är för befolkningarna på Stillahavsöarna.

– Bristen på rent dricksvatten och fungerande avlopp utgör en allvarlig hälsofara, i synnerhet för barn – och håller tillbaka utvecklingen för länderna i Stilla Havet. Tillgång på kranvatten och avlopp är en mänsklig rättighet som många av oss tar för givet. Men så är det inte för två tredjedelar av befolkningarna på Stillahavsöarna, i synnerhet inte på landsbygden, sade Stuart Minchin tidigare i år.

Tillgång på rent vatten är mycket viktigt under den pågående coronapandemin – men också i arbetet mot att förhindra magsjukdomar och andra vattenburna sjukdomar som kan få dödliga konsekvenser för små barn.

– Vatten är en fråga om överlevnad för befolkningen på Tuvalu, säger Soseala Tinilau som är chef för landets miljömyndigheter till IPS.

Catherine Wilson