Dåliga vägar ger sämre matutbud i afrikanska storstäder

Torit, Sydsudan, 200922 (IPS) – Dåliga vägar gör det svårt för bönder i södra Afrika att marknadsföra sina produkter i de snabbväxande städerna. I stället förlitar sig många urbana konsumenter på billig importerad mat av sämre kvalité.

Margaret Itto i Torit i Sydsudan är en av många afrikanska bönder som satsat hårt på sitt jordbruk. Men hennes verksamhet är hårt drabbad av att vägarna in mot huvudstaden Juba är så dåliga.

– Infrastrukturen är ett jättehinder. Att transportera produkterna från jordbruken till marknaderna och affärerna är en mycket svår utmaning. Det har hänt många gånger att min personal tvingats övernatta ute i bushen efter att de kört fast med sitt fordon, berättar hon för IPS.

Margaret Itto odlar bland annat nötter, bönor och majs, men tvingas ofta uppleva hur stora delar av skördarna går förlorade – i synnerhet i samband med regn, då vägarna blir oframkomliga.

Enligt ett index som tagits fram av Barilla Center för mat och näring, BCFN, når 40 procent av den basmat som produceras i Afrika söder om Sahara aldrig ut på marknaderna. Ett av de främsta skälen är de dåliga vägarna.

Detta har i sin tur lett till en ökad import av mat av lägre kvalité.

– De höga produktionskostnaderna leder till att många stadsbor äter mindre nyttig importerad mat, eftersom den är mycket billigare än den lokalt producerade maten, säger James Nyoro, guvernör för distriktet Kiambu i Kenya.

Afrikas städer växer snabbt och utgör mycket viktiga marknader för kontinentens många miljoner bönder. Men om bönderna ska kunna dra fördel av de nya marknaderna krävs det också stora satsningar för att förbättra vägarna på landsbygden, tillsammans med andra åtgärder. Det framgår i en årlig rapport som sammanställs av experter från olika FN-organ, universitet och andra institutioner.

En av rapportens huvudförfattarare är Rudy Rabbinge, professor emeritus på hållbar utveckling och matsäkerhet vid universitetet i Wageningen. För att stärka den lokala matproduktionen krävs det enligt honom också bland annat ändringar av de system som styr varumarknaderna samt mer forskning som är inriktad på produktionen av grödor som ger goda skördar och har ett högt näringsvärde.

Daniele Fattibene, forskare vid BCFN, säger till IPS att behovet av åtgärder för att stärka matsäkerheten i de afrikanska städerna blivit ännu tydligare i samband med coronakrisen.

– Krisen har lett till fattigdom och hunger för många stadsbor. Många personer med tillfälliga anställningar har förlorat sina jobb i samband med nedstängningarna. En del av dem har återvänt till sina hembyar, där det varit lättare att få tag på mat. Men för andra finns inte det alternativet, eftersom det var för att komma undan våld eller hunger de begav sig till städerna, säger Daniele Fattibene.

Han menar att de afrikanska städerna även bör investera i urbana jordbruk, som ett sätt att korta leverantörsleden. Dessutom bör varuhus och livsmedelsbutiker uppmuntras att köpa in fler lokala produkter i stället för importerad mat, enligt Daniele Fattibene. Som exempel nämner han hur ledningen i Ecuadors huvudstad Quito har utvecklat en strategi för att stärka matsäkerheten.

– Det kan ge utrymme för utvecklingen av system för tidiga varningar, för att undvika matkriser i städerna, säger han till IPS.

Isaiah Esipisu