Kisumu, Kenya, 200616 (IPS) – För några år sedan var stranden Dunga i utkanten av staden Kisumu i Kenya smutsig och bidrog till föroreningar i delar av Victoriasjön. Nu lockar i stället våtmarkerna i området både lokala och utländska turister.
För två år sedan kom Dungas ekoturism- och miljögrupp för unga med förslaget att göra våtmarkerna i Winambukten i nordöstra Victoriasjön till ett besöksmål för turister. Med hjälp av ekonomiskt stöd från franska ambassaden i Kenya kunde det förverkligas.
– Vårt huvudsakliga mål var att skapa extra inkomster för unga, vid sidan av det som fisket genererar och samtidigt skydda området, säger Samuel Owino som är koordinator för Dungas ekoturism- och miljögrupp för unga.
Edgar Ochieng, 28, som arbetar som guide berättar för IPS att leden från stranden och ut i våtmarken har blivit ett populärt turistmål för lokala och utländska besökare.
Han säger att inhemska besökare, de flesta av dem studenter från olika delar av landet, kommer hit över helgerna för att besöka deras lilla museum, där olika traditionella varor och hantverk som musikinstrument, konstprodukter, smycken, prydnadsföremål och klädedräkter gjorda av lokala tillverkare, främst kvinnogrupper, ställs ut.
Många utländska besökare föredrar att komma tidigt på morgonen i hopp om att få syn på en sällsynt och hotad fågelart som finns i området.
Enligt den internationella paraplyorganisationen för fågelskyddsorganisationer, Birdlife International, är Winambukten en av de platser där det är störst chans att få se de sällsynta och hotade fågelarterna papyrusgulsångare, vitvingad gräsfågel och papyrussiskan.
Edgar Ochieng berättar att Dungas ekoturism- och miljögrupp för unga har identifierat 46 olika fågelarter som de har dokumenterat i handboken ”Dungas våtmarksfåglar”.
Det finns också ormar i området.
– Tidigt på morgonen finns det möjlighet att se olika typer av ormar. De flesta besökare vill se den stora pytonormen som lever i området – och antiloper, säger Edgar Owino.
Guiderna påpekar att den strandled som byggts har täckts av ett material som hindrar ormarna från att ta sig upp på den.
– Den här typen av förnyelse är bra för sjöns ekosystem. Vi uppmuntrar entreprenörer från samhällen runt hela sjön att dra lärdomar av vad som händer här i Dunga, säger Ken Jumba vid Kenyas miljömyndighet i Kisumu.
När strandleden uppfördes för fyra år sedan skapades också ett skyddat område runt våtmarken.
– När vårt förslag godkänts för finansiering tog vi hjälp av provinsregeringen som hjälpte handlare att förflyttas från våtmarkerna. En del av dem hade latriner som läckte rakt ner i sjön, berättar Samuel Owino.
Nu har matställen som drivs av lokala företagare flyttat till en plats längre bort från stranden. Det har lett till förbättringar när det gäller sjöns biologiska mångfald.
Hundra meter bort finns en stor biogasanläggning som producerar 50 000 liter etanol varje dag och använder sig av den invasiva vattenhyacinten som växer vilt på sjön.
– Vi strimlar vattenhyacinten, som är ett gissel för sjön, och blandar den sedan med fiskavfall för att producera gas, säger Daniel Owino som är teknisk operatör på biogasanläggningen.
Övergödningsproblemen i Victoriasjön är stora. Orenat avloppsvatten och näringsämnen från jordbruket har gynnat den näckrosliknande vattenhyacinten och alger, vilket utgör ett hot mot ekosystemen. Det tjocka täcket på sjön förhindrar syresättningen av vattnet, gör det svårt för fiskare att ta sig fram med båtar och har lett till att fiskarter börjat försvinna.
Industrier runt staden Kisumu och andra städer i grannländerna Uganda och Tanzania har bidragit till ökade föroreningar i sjön.
Det krävs mycket mer engagemang och samarbete för att kunna rädda Victoriasjön men initiativet i Dunga kan betraktas som en god start, menar de lokala experterna.
