Ekologiska odlingar lyfte kvinnliga bönder i Peru

Huasao, Peru, 200525 (IPS) – Trots att de är utsatta för orättvisa villkor spelar kvinnliga bönder en avgörande roll för matproduktionen i Peru. Men i Anderna har kvinnornas ställning stärkts genom en satsning på ekologisk matproduktion.

– Vi odlar nyttig och god mat utan någon hjälp av kemikalier, säger Pascuala Ninantay, som bor i den lilla orten Huasao, som är belägen på det andinska höglandet.

Denna morgon arbetar hon tillsammans med sina kvinnliga kollegor, som också tillhör urfolksgruppen quecha, med tillverkningen av ett ekologiskt gödningsmedel som bland annat består av överblivna jordbruksprodukter.

Sedan ska det ligga och jäsa i en stängd trumma i ett par månader, innan kvinnorna delar upp det för användning på sina odlingar. Tillverkningen av det ekologiska gödningsmedlet är bara en av flera tekniker kvinnorna numera använder sig av i produktionen av mat som både är nyttig för människor och miljö.

I Peru finns det nästan 700 000 kvinnliga bönder som ställs inför större svårigheter än sina manliga kollegor i fråga om tillgången till marker, vatten och krediter.

Sociologen Elena Villanueva arbetar för Flora Tristan center för peruanska kvinnor – en organisation som under de senaste två åren drivit ett projekt för att stärka de kvinnliga bönderna i Huasao och i närliggande regioner. Och det är ett projekt som gett stora resultat, säger hon:

– Vi har under denna tid sett hur mycket starkare de kvinnor vi stöttar har blivit genom att de blivit mer medvetna om sina rättigheter och fått kunskaper om hur ekologisk odling går till. Trots att de lever i en miljö som kännetecknas av machokultur har de börjat få ett erkännande för ett arbete som tidigare var osynliggjort, säger Elena Villanueva till IPS.

Kvinnorna uppger att deras mål är att producera mat som varken skadar människor eller natur.

– Vi försöker se till att det finns en variation av mat som alltid är tillgänglig, samtidigt som vi tar hand om våra jordar, vattenresurserna, växterna, träden och luften, säger Pascuala Ninantay.

Hennes kollega Juana Gallegos säger att de numera inte använder sig av några kemiska tillsatser, något de tidigare trodde var nödvändigt för att driva fram ordentliga skördar.

– Men det stämde inte. Nu kan vi med vårt eget gödningsmedel odla sallad, tomater, mangold, kronärtskockor, rädisor och stora, vackra, delikata grönsaker. Och allt är ekologiskt.

Elena Villanueva menar att de nya odlingsmetoderna, och valen av rätt grödor, dessutom har stärkt kvinnorna och deras familjer för att de bättre ska kunna stå emot klimatförändringarnas effekter.

Dessutom har kvinnorna fått ett överskott av sina odlingar som de numera kan sälja på den lokala marknaden.

Nu har coronakrisen satt stopp för strömmen av turister som vanligtvis kommer till Huasao, men för de kvinnliga bönderna går arbetet på fälten vidare som vanligt.

Pascuala Ninantay berättar att hennes man, liksom många andras, till en början motsatte sig att kvinnorna engagerade sig i projektet.

– Men när de insåg att vi kunde spara in pengar på matinköp och bidra med egna inkomster insåg de att det arbete vi utför är viktigt, säger hon.

De flesta männen i Huasao arbetar inte på åkrarna utan bland annat inom byggindustrin i staden Cuzco, som ligger två mil bort, eller ännu längre bort som säsongsarbetare.

Åkrarna ansvarar därför kvinnorna för, trots att de oftast är deras män som står som markägare. De kvinnor som ingår i projektet har dock kunnat öka sina skördar så pass mycket att de inte längre bara odlar för husbehov, utan även kunnat få egna inkomster.

– Vi vill att hela regionen satsar på ekologiska odlingar, dels för att hjälpa naturen, men också för att se till att familjerna både på landsbygden och i städerna får tillgång till nyttig mat, säger Juana Gallegos.

Mariela Jara