Sydney, 200428 (IPS) – Vanuatu i sydvästra Stilla havet möter hotet från covid-19 samtidigt som öriket tvingas hantera cykloner, torka, brist på dricksvatten, asknedfall, surt regn och svavel från de aktiva vulkanerna.
För bara några veckor sedan drabbades ögruppen av orkanen Harolds framfart.
Fiona Robyn i Eton på ön Efate tillhör gruppen Women’s Wetem Weta som arbetar med väderbevakning och katastrofberedskap. Hon berättar att hon fick en varning om orkanen genom ett sms-meddelande till mobilen den 5 april.
Hon samlade då snabbt andra kvinnor och ungdomar för att hjälpa änkor, personer med funktionsnedsättningar och äldre att se till att säkra sina tak och att de hade mat och rent vatten på lager och viktiga dokument i säkert förvar. De som befann sig i otrygga bostäder förflyttades till den lokala skolan som används som evakueringscenter.
Women’s Wetem Weta får information från Vanuatus meteorologiska byrå och får varningar för att kunna förbereda sig i samband med cykloner, översvämningar, torka och vulkanutbrott.
– Kvinnorna här leder arbetet med katastrofberedskap och humanitära krissituationer. Våra män börjar inse detta nu, säger Fiona Robyn.
Hon är en av 60 ledare inom Women’s Wetem Weta mellan 18 och 33 år som finns på öarna Erromango, Tanna och Efate i öriket Vanuatu, som är ett av de områden i världen som är mest sårbart i samband med klimatförändringar och klimatkatastrofer.
Cyklonen Pam slog till mot Vanuatu 2015 och påverkade 40 000 hushålls försörjning samtidigt som de ekonomiska skadorna beräknades motsvara 64 procent av landets bruttonationalprodukt.
När orkanen Harold slog till i april orsakade den omfattande skador på infrastruktur och odlingar.
Hjälporganisationen ActionAid samarbetar med Shifting the Power Coalition som består av en allians av 13 kvinnoledda organisationer från sex stater i Stillahavet samt en koalition för kvinnliga ledare och den ansvariga myndigheten för katastrofberedskap. Genom samarbetet utbildas kvinnor lokalt och blir en del i arbetet för att säkerställa att kvinnors rättigheter och behov respekteras i katastrofarbetet. Samtidigt underrättar kvinnorna myndigheter när det exempelvis råder brist på vatten eller mat, så att lokalsamhällen kan få hjälp snabbt.
– Några av kvinnorna står nu inför hotet från covid-19 samtidigt som de måste hantera problem med torka, brist på dricksvatten, asknedfall, surt regn och svavel eftersom vi har flera aktiva vulkaner, säger Flora Vano som arbetar för ActionAid i Vanuatu.
Hon berättar att de lokala kvinnorna har ansvar för tre eller fyra byar och i varje by kallar de samman grupper av kvinnor som de har kontakt med. I samband med katastrofer sprider kvinnorna varningsmeddelanden på de lokala språken.
Genom arbetet har kvinnornas kollektiva styrka ökat och de har kunnat delta i nationella och internationella forum och påverka arbetet kring katastrofberedskap och anpassning till klimatförändringar.
Förr leddes arbetet med byutveckling oftast av män i östaterna i Stilla havet, men genom samarbetet med Shifting the Power Coalition har kvinnorna hittat vägar för att engagera de traditionella ledarna och kyrkoledarna i vårt samhälle, säger Sharon Bhagwan-Rolls, teknisk rådgivare vid Shifting the Power Coalition som arbetar med katastrofberedskap på Fiji.
– Att ha kvinnor på ledande poster i kriser är inte bara ett sätt att se till att kvinnors akuta behov tillgodoses utan har också en varaktig, positiv inverkan på jämställdheten, särskilt i länder som Vanuatu där kvinnor inte har någon röst i det nationella parlamentet, säger Carol Angir vid hjälporganisationen ActionAid i Australien.
